Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

1440-10-03 lyckades ärkebiskop Nicolaus Ragvaldsson att av Karl Knutsson på riksdagen i Örebro
utverka ett öppet brev med tillstånd att å Uppsala domkyrkas vägnar lösa och skifta till sig Almare- Stäk
ther slottet var bygt uppå med tillägor i våta och torra ---- samt det fritt och obehindrat hava, bruka,
behålla, bygga med mur och träbyggnad, till slott eller gård som honom och domkyrkan bäst kan komma
till nytta.
Konsekvensen av detta stora olyckor för landet.
Under åren 1440-1444 skedde en serie skiften, byten och köp så att egendomen kom att få den omfattning
som den bibehållit intill den tid då försäljningen till villastaden började d v s till 1900.
1442 bekräftar Kung Kristian byggtillstånd.
1446 stadga för hövitsmannen på A S.
1447 Dör Nicolaus, efterträdare Jöns B:son Oxenstierna. Nu energiskt bygge, starkt befästat huvudvikten.
Jöns B:son Oxenstierna långa tider själv på slottet.
Medel från skatt på prästerskapet, domkyrkans bidrag samt påvliga medel insamlade för kristendomens
försvar mot turkarna.
1452 Slottsanläggningen färdig. Huvudbyggnad, längor och ringmurar omflutna av vatten. 300 man
besättning. Ökades än mer. Sammanfaller med ärkebiskopens öppna trotsande av Karl Knutsson. Almare-
Stäket spelade en stor roll under de häftiga strider som ärkebiskopen i förening med de danska förde mot
Karl Knutsson.
1466 Jöns Bengtsson och Stäket utsattes för sin första långa belägring och intogs av Erik Axelsson Tott.
Jöns Bengtsson dog på Öland.
1467 Jacob Ulfsson ärkebiskop i 43 år i fejd med de tre Sturarna.
1497 Efter Brunkeberg innesluter sig Jacob Ulfsson med de förnämsta av danska partiet, däribland flera
riksråd samt deras fruar på S:t Eriks borg.
I augusti undsätts Stäket av danska trupper och fortsätter Ulfsson på slottet sin fejd mot Sturarna.
Först sedan kung Hans fördrivits och Stockholms slott fallit, försonar han sig med Sturen, sedan denne
dock först förbundit sig, ersätta den skada, som skett slottet under fejdeåren.
1514 avgår Jacob Ulfsson.
1515 Gustaf Trolle. Nu börjar den dramatiska och spännande epilogen för S.t Eriks borg. Trolle som vid
sitt ämbetstillträde omedelbart avvisade alla Sten Stures d y anbud om en försonlig politik igångsatte
omgående en kraftig upprustning av S:t Eriks borg, med nya verk och murars uppförande, anskaffande av
nya vapen. Vällbyssor, stenkulorna förråda uppläggande och besättningsstyrkornas utökande och
rustande.
1516 kände han sig nog stark för öppet trots och sammankallade till Stäket en herredag där det beslutades
att inkalla Christian II.
I oktober inringar Sten Sture slottet och börjar en belägring som efter mer än ett år lämnar slottet i hans
händer.
I november 1517 var ärkebiskopens sak före på en riksdag i Stockholm, då det enhälligt beslöts att i
anseende till den stora skada och fördärv som Sveriges Rike och dess inbyggare lidit genom Almare-
Stäkets slott detta skall nedbrytas och till intet göras, på det att ingen riksförrädare hädanefter där skall
hava sin tillflykt – utländska män och danskar till hjälp.
1582 Willem Boy.
1642 Göran Gyllenstierna.
1683 Kronan.
1722 Köpt till skattemantal. Magnus Julius de la Gardie.
1799 af Ugglas.
Almare-Stäkets herrgård såsom den nu står har av sägen och tradition hänförts till den ekonomi- och
lantbruksanläggning som måste ha varit ett appendix till biskopsborden. Hur därmed än må hava förhållit
72