Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

12 maj 1844-05-12
Församlingen tycks ha försummat att i tid söka statsbidrag till lärarlönen. Man trodde att pålagan skulle
bli mindre betungande än den blev. ”Orsaken till denna tröga inbetalning finnes därav, att, då de flesta
socknens innevånare bestå endast av frälsebönder, torpare och statdrängar, i ganska knappa
omständigheter och många alldeles utblottade. De sakna tillgångar över till denna, som det synes,
obetydliga utgift” ( 5 skilling B:co).
Det saknades 33 R:dr och 16 Sk B:co vilket begärdes av statsmedel. För detta bidrag utbad man sig
ödmjukast om såväl Herr Doctorn och Ärkebiskopens som Högv. Herr Baron och Landshövdingens
ynnestfulla förord på hög vederbörlig ort.
21 febr 1847-02-21
I detta protokoll talas det om båda församlingarna d v s Ryd och Näs. Skolstyrelserna hade hos
domkapitlet begärt att få införa en enda termin förlagd till sommarhalvåret, uppenbarligen för att spara
bränsle under vintern, men fått avslag.
Stämman beslöt uppfylla kravet på två terminer, men med endast två veckors ferier emellan. Dessa två
veckor skulle ersättas av tre repetitionsveckor under januari, februari och mars då ”någorlunda tjänlig,
inte alltför kall, väderlek inträffade….”Terminerna skulle omfatta 15 mars till 15 juni och första augusti
till sista oktober med några dagars ledighet vid de större högtiderna. Varje söckendag skulle undervisas
från kl 8 till 12 förmiddagarna samt kl 2 till kl 6 om aftonen, med undantag av oktober månad då barnens
hemförlovning bestämmes till kl 5.
”Ävenledes bör skolläraren, efter Dillners psalmodikon inöva i sång de av barnen, som visa sig hava röst
och fallenhet därtill.”
Folkmängden var i V Ryd 1850, 337 mankön och 343 kvinnkön. Summa 680 personer.
Prostvisitationen 18 aug 1851-08-18
§ 16. Barnundervisningen bestrides i vardera församlingen av klockarna, men försummas ej heller i
hemmen, Antalet av barn inom skolåldern är i Ryd 70 gossar, 59 flickor och i Näs 31 gossar och 47
flickor, varav de flesta begagna undervisningen i skolan.
I Näs är en matkokningsanstalt inrättad, där de fattigare barnen under skoltiden erhålla föda.
Undervisningen i skolorna har varit i gång sedan 1 maj 1843 enligt av domkapitlet fastställt reglemente,
på grund av Kungl Maj:ts nådiga stadga av den 18 juni 1842. Skollärarens lön är 106 R:dr 32 Sk B:co i
vardera församlingen. Båda skolhusen tarvar större utrymme.
10 april 1859-04-10
V Ryd församling hade fått avslag på sin framställning om statsbidrag till skollärarens avlöning.
Församlingen hade inte uppfyllt villkoren, nämligen att inrätta småbarnsskolor. ”Härvid anfördes …., att
några sådana icke kunna ändamålsenligt i denna socken inrättas, då man betänker de lokala förhållandena,
som denna församling företer: den består av herrgårdar med underlydande dagsverksskyldiga
frälsehemman, jordtorpare, statdrängar, soldater och dragoner, som finns boende på spridda ställen med
större eller mindra avstånd, från varandra”.
Liknande synpunkter och hänvisningar till ekonomiska svårigheter hade framförts av Näs församling,
som inte heller hade småskola vid den här tiden.
14 april 1861-04-14
Skollärarens lön uppgick till 400 R:dr vilken täcktes på följande sätt
16 tunnor spannmål á 10 R:dr 160
Folkskoleavgiften (fr 1847) 100
Sommarbete och vinterfoder för 1 ko 50
Summa: 310 R:dr
Av bristen på 90 R:dr skulle församlingen svara för hälften och återstoden skulle begäras hos Kungl
Maj:t.
Den årliga lästiden bestämdes till 8 månader.
4 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv6-enskilda\Johansson-Lindberg.doc (2001-01-17) Senast utskrivet 04-12-22 18:32
68