Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

11)
Högvördige Fader och Ärkebiskop och Herrar i Konsistoriet
På Högvördige Faderns och Högvördige Domkapitlets brev av den 10 september med befallning att
lysningen mellan soldat Per Håll och Karin Persdotter skulle inställas svarar jag ödmjukt, att lysningen
var gjord innan brevet ankom. Komminister Spilhammar har berättat att när han bröt brevet från
Regementet och läste det för soldaten med påminnelse att han efter lysningen skulle inställa sig till
kopulationen, så menade Håll, att han inte var obenägen och inte varit det tidigare heller, men genom
andra blivit hindrad. Vad kvinnspersonen angår finns inget veterligt hinder och som jag tidigare berättat
inget oanständigt om henne, utom denna handel med Per Håll.
Högvördige Faderns och Ärkebiskopens samt Högvördiga Herrar i Konsistoriet ödmjuka tjänare, Henrik
Sahlgren, pastor i Ryd och Näs den 6 oktober 1731.
Högvördige Herr Ärkebiskop och Herrar i Konsistoriet.
Konsistoriet har ej allenast genom brev till Kamrer Hederskiöld utan även genom befallning och
stämning, så att jag hos Konsistoriet är angiven. 1) för att jag skulle tillstått mig hava plägat umgänge
med kvinnspersonen Karin Persdotter, 2) lovat henne äktenskap, 3) begärt lysning, varöver många attester
är uppvisade. På grund av detta har Konsistorium utverkat Överste Horns tillstånd till giftermål.
Kyrkoherde Sahlgren har lyst alla gångerna och nu framstår jag som den som ändrat sinne.
Vad det första angår kan ingen bevisa att jag haft umgänge med henne. Jag nekar inte till att hon är en yr
person, som många gånger mitt i nätterna till grannars och sockenbors största förargelse kommit till
Frölunda och kastat sig i sängen, där jag och andra drängar legat. Att jag skulle lovat en sådan person
äktenskap är lika osant som orimligt. Jag är en gammal man, med barn lika gamla som hon. Vore mitt
barn icke beskedligare än de är, skulle jag vara den första att hjälpa henne till tuckt och spinnhus i alla
sina livsdagar. Aldrig skulle jag vilja ha en sådan mor till mitt ärliga barn och lägga grunden till ett elände
för alla mina dagar. Att jag skulle begärt lysning är lika osant som allt det andra. Kyrkoherde Sahlgren
har dock på sin klockares intalan, som är farbror till denna Karin Persdotter, förmåtts till detta. Jag blev
en gång kallad till komminister Spilhammar tillsammans med klockaren. Kyrkoherden talade hårt till mig
och hotade att vare sig jag ville eller inte skulle han lysa för oss. Han tog klockaren till vittne och har i
allmän sockenstuga övertygat. Om detta kan betyda att jag begärt lysning, får Konsistoriet rättvist
ompröva. Det lär bli svårt för kyrkoherden att bevisa, vad han genom denna allmänt beryktade kvinna
pålagt mig och som skadat mig och givit mig olägenhet. Att man med dessa attester till Konsistoriet givit
mig denna oredan på halsen är så anmärkningsvärt, att man sällan hört dess like.
Dessa attester är som jag hört följande:
Herr kapten Blidberg, som är kvinnspersonens husbonde.
Komminister Spilhammar, som tillsammans med kyrkoherden drivit och befordrat denna handel.
Per Karlsson, hennes köttslige fader.
Klockaren, som är den lösaktiga kvinnspersonens farbror.
Jan Olsson i Skälby, hennes faders syster.
Jan Matzon i Öråker har ävenså fastern.
Matz Ersson i Tuna, hennes köttsliga syskonbarn. Skulle sådana attester inför domaren vara giltiga,
skulle det vara svårt för en ärlig man att visa tillvitad gärning ifrån sig. Sådana vittne är genom Kongl
Processordning förkastade, vilken den som sänt dem till Konsistorium borde betänkt. Jag beklagar att jag
på så lös grund är ohörd i denna sak, så långt den kommit. Ponera att jag skulle trolovat mig med en
person, vars otuktiga väsen jag i efterhand fått veta, så är jag försäkrad att aldrig någon rättvis domare
skulle döma mig, utan förvisa personen ur häradet att efter lag och förordningar straffas.
Med dessa skäl vill jag bevisa min oskuld och i övrigt försäkra Konsistorium att de rättvist befriar mig
från allt tilltal.
Högvördiga Ärkebiskopens allra ödmjukaste tjänare Petter Håll.
Drängen Petter Håll har begärt av oss en attest angående Karin Persdotters levnad och förhållande. Vi vill
inte neka, att vi hört ryktet om henne, att hon skulle vara en mycket ostadig, yr och lösaktig kvinna, som
lagt sig med än den ena än den andra manspersonen. Detta tal har i många år gått om henne i socknen,
vilket både höga som låga känner till. Vi bekräfta med våra namn och bomärken. Tibble den 20
september 1731, C Swan, Erich Olsson, Annica Bengtsdotter.
Kopia. Att kvinnspersonen Karin Persdotter i åtskilliga år varit en flyktig människa, som fört ett förargligt
och mindre ärbart leverne är beryktat, vilket härmed på begäran attesteras.
Frölunda den 20 september 1731 Thomas Ersson, Erick Persson, Anders Kielberg
38