Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ambjörnsson i Härnevi följde han honom dit. Elg menar att han kunnat accepterade arresten, om han
följande dag fått komma till tinget, som just pågick och förklara sig.
Länsman blev förtretad då de kom till Ambjörnsson och inget pass fanns, utan nu påstod Elg att det fanns
hos änkan. Han tog Elg om axlarna och tryckte honom mot väggen, dock utan att skada honom.
Länsman bad att tolvman Anders Ambjörnsson på sin tidigare gjorda vittnesed, skulle få berätta vidare.
Detta godtogs. Han sade, att när länsman kommit till hans gård med Elg, hade länsman frågat Elg efter
hans pass. Elg svarade, att han hade det hos änkan i Härnevi. Då hon kom berättade hon, att han inget
pass hade hos henne, men att han arbetat väl och troget hos henne hela sommaren. Elg tillstod att så var
fallet.
Tolvman tillfrågades om slagsmålet med länsman skett före eller efter det änkan kommit. Medan änkan
var eftersänd, men ännu inte kommit hade Elg slagit stopet i ansiktet på länsman. Istället för att ge besked
om sitt pass.
Han hade sagt, att om jag så hade tre länsmän här skulle jag slå dem alla. Han slog sedan länsman i
huvudet med stopet, kastade omkull honom på golvet och hävde honom under bänken. Länsman hade
blött mycket.
Elg sade, att tolvmans vittnesmål inte var sant. Tolvman tillfrågades om länsman gjort Elg något förnär,
sedan han fått veta av änkan, Kerstin Larsdotter, att Elg arbetat hos henne. Tolvman förnekade det och
bedyrade att hans bekännelse var sann. Han hade varit med dem på golvet, medan de övriga i huset sovit,
men vaknat av oväsendet. Elg vidhöll att länsman dragit honom i håret och slagit honom åtskilliga
gånger, sedan de kommit till tolvmannen. Ambjörnson sade sig kunna med sin ed intyga, att länsman
varken slagit med handen eller med käpp. Han hade hött med en liten käpp, när Elg inte gav besked.
Tolvman hade dock tagit ifrån honom käppen. Däremot hade länsman ristat Elg i axlarna mot väggen.
Kronolänsman sade, att efterlysta rymmare var han skyldig att efterspana. Så när han i bonden Erich
Johanssons gård i Husby sett en okänd karl, som satt och drack, hade han frågat vad han var för en karl.
Han svarade att han var båtsman. Länsman frågade om han hade pass från sina officerare för att få gå ut
på landet. Elg sade sig ha pass i Härnevi. Länsman följde honom dit utan att ta honom i arrest. För detta
blev jag slagen, säger länsman. Jag vet inte annat, än att jag skall fråga alla okända personer om pass och
vad de är för folk, så att ingen oförpassad stannar eller antas i socknen. Detta till följe av 1725 års
tjänstehjonsordning. Skulle de få slå mig för detta vore det illa.
Hade han inte slagit mig utan talat om att han var en riktig karl, som arbetade hos änkan Kerstin i Härnevi
hade jag låtit honom vara fri. Ingen kan bevisa att jag gjort honom ofog.
Elg menar, att även om inte länsman kände honom, visste allmogen vem han var och att han hade arbetat i
socknen i tre månader. Tolvman och de andra närvarande Herneviborna menade, att de visste, att han
arbetat hos änkan i tre månader, men eljest visste de inte vad han var för en karl.
Elg åberopade vittnena: Drängen Johan Andersson, Anders Andersson och pigan Kerstin Andersdotter i
Härnevi. Det var tolvman Anders Ambjörnssons barn. De berättade var för sig under ed och Anders
Andersson sade att i höstas hade länsman kommit med Elg mitt i natten och begärt att få se hans pass. Då
Elg bedragit länsman om passet och lurat honom från Husby till Härnevi, hade länsman knuffat Elg, hållit
honom i håret och fört hans huvud mot väggen. Anders hade blivit skickad till änkan för att fråga efter
hans pass och när inget sådant fanns, hade änkan följt med till tolvmannens gård. Under tiden hade
slagsmålet skett och länsman var helt blodig på ena sidan. Han hade stått på golvet medan Elg suttit.
Anders avträdde.
Drängen Johan Andersson berättade att när länsman kommit om natten till tolvmans stuga hade de satt
sig. Elg hade gått och tagit eld till tobakspipan. Länsman hade blivit förargad däröver och tagit honom i
håret och knuffat honom litet i väggen, när han inte velat visa sitt pass. Elg påstod sig ha det hos änkan.
Under tiden länsman sänt efter änkan hade Elg slagit till honom med ölstopet och sagt att nu skall du få
känna en båtsmans hand. Länsman hade blött och blodet runnit över hela golvet. Johan ansåg, att de inte
varit druckna. Efter slagsmålet, men inte förr, hade länsman tagit Elg i arrest och hållit honom i förvar.
Johan avträdde.
30