Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

fatta omständigheter, för denna gången svaromålet. Skolande och Rätten draga försorg, att för Lundahls
omyndiga barn någon förmyndare må bliva förordna, som deras rätt och bästa bevaka kan och må.
Resolverades.
Som bonden Jan Jansson vidgått, det han vore korpralen Häggbom uppå hemkallet skyldig 3 kärvar halm
och 3½ vålm hö; Alltså bör han och samma persedlar till Häggbom utgöra; blivandes från Häggboms
tilltal, kornfjärdingen och 5 -- 18% kopparmynt berörande, såsom redan betalte frikänd. Compensatis
expensis.
S.D. Kärade för detta frälse befallningsman Eric Gerelii hustru uti Ekhammar till bonden Matts Olssons
hustru Kerstin Andersdotter uti Näs Kyrkby för det hon överfallit henne med ovett, bannor, skällsord och
slag.
Svaranden nekade härtill och ville påföra käranden det samma och som bägge parterna anhöllo, det deras
inkallade vittnen måtte avhöras, fann Häradsrätten skäligt, det samma att bevilja, vilka ojävade den
vanliga vittneseden avlade.
Kärandes vittnen voro: förre avskedade soldaten Anders Frisk, hustru Ingeborg på Svartsjö ladugård,
pigan Maria uti Prästgården och pigan Stina hos klockaren.
Svarandes: före detta länsman Nils Husing och dess son Carl Husing, vilken sistnämnda icke till eden
admitteras kunde, emedan han ännu ej begått Herrans Högvördiga nattvard.
Häruppå avhördes först soldaten Frisk, som berättade, att käranden haft trenne blånader, enär hon kommit
hem; han ej varit med tillstädes, det slagsmålet eller oväsendet hållits. Avträdde.
Ingeborg sett bägge hustrurna ligga kull, men icke sett, huru slagsmålet begynt, hört hustru Kerstin säga
åt Gerelii hustru hora, och att hon ville lägga tjuvstycke för näsan för henne.
Maria hört dem något ordkastas om en skälla, men, som hon gått därifrån har hon icke hört några
skällsord utkastas, ej heller något slagsmål sett.
Stina hört att de svurit, och att hustru Kerstin kalla Gerelii hustru för kärring, du förbannade lem, har icke
sett, huru slagsmålet begynte, men att Gerelii hustru legat ovanpå. Avträdde.
Nils Husing har icke varit hemma under det oväsendet påstått, men hört bägge hustrurna sedan varom
annan säga; att de voro elaka människor, visste icke mer.
Carl Husing berättade utan ed: Att Gerelii hustru slagit först till, varefter det burit kull, då Gerelii hustru
legat ovanuppå, och hållit hustru Kerstin en lång stund om armarna, visste icke att säga något mera.
Gerelii hustru anförde att hon allenast sökt att värja sig, men icke i vredesmod den andra antastat.
Hustru Kerstin, att hon haft blånader på sina ror och lår, men haft försyn och blygsel de samma att låta
syna, även fast en blånad i ansiktet, vilken hon låtit häradsdomaren besiktiga, som närvarande detsamma
intygade. Vidare var härvid ej att påminna, ty
Resolverade.
Häradsrätten har utav vad parterna å ömse sidor andragit, som och genom vittnens utsago funnit att hustru
Kerstin Andersdotter i Näs Kyrkby överfallit Gerelii hustru med tvenne okvädingsord samt trenne
blånader tillfogat, och prövar fördenskull skäligt enligt 6 60 kap M B sakfälla till 1 --silvermynt plikt för
vart skällsord, som gör 2 --, samt enligt 2 och 5 35 kap berörde Balks pålägga henne, som först blivit
överfallen, att böta 1 -- silvermynt för varje blånad som gör 3 ---. Likaledes som Gerelii hustru tillfogat
Kerstin 1 blånad; så finner och Rätten skäligt i stöd av berörde Balk och kapitel samt 2 det bör hon plikta
2 -- kopparmynt, Compensatis Expensis.
Och som Nämnden visste intyga, att dessa hustrur emellan alltid månde vara split och oenighet, så, till
förekommande därutav, fann Rätten billigt, förelägga dem sådan efter 5 --- silvermynt vite, till vilket dem
skall vara förfallen, som först den andra med ord eller gärning förolämpar.
27