Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

utsluten så tyckes ej heller ingången lön för besagde 5 år gottgöras kunna, utan lika som i förra räkningen
till crediterande böra utslutas.
5. Det är intet allenast icke Kongl Regeringens Fullmakt för Cosswaij på vägmästartjänsten den 15
December 1666 fol 27, och dess brev till Kongl Kammarkollegium av den 21 februari 1667, om tvenne
hantlangare fol 25 beviljat, att bemälte vägmästare och hantlangare, skulle utom lönen, resepengen
åtnjuta, således, som i föregående 2 punkt är förmält, utan det han och det Kongl Kammarkollegium den
13 september 1669 funnit, att Coswaijs resor voro tämmeligen vidlyftiga, och de resolverat att honom
skulle på 3 personer årligen består 200 daler silvermynt till resepenningar, och om någon lång resa skulle
dessutom företagas, så skulle de efter som resan kunde vara lång till, honom extraordinarie resepenningar
bestås, att han fol 39; Men i Staterne finnes intet år några resepenningar för honom Coswaij uppförde,
sålunda han icke dess mindre efter uppsatsen fol 33 bekommet det Kongl Kammarkollegium
assignationer på sådana beviljande resepenningar, för 7 år från 1667 till 1673 bägge inklusive, och dem
märkeligen åtnjutit.
Men i Coswaijs pretentionsräkning så väl som Kongl Kommissionens förra liqvidation fol 18 och 70,
finnes inga resepenningar varken på Debit eller Credit vara anförda, utan det är bemälte Coswaij sedan
Kongl Kommisionens räkning blivit honom extraderad, med en dess Supliqe inkommen, begärandes, att
honom måtte resepenningar efter merbemälte Kongl Kammarkollegie resolution bestå och i räkning
gottgöras för de 2 åren 1674 och 1675, att han fol 35 och 42; Fördenskull bliver hos den Kongl
Kommisionen förfrågat, om några resepenningar nu i räkningen måge crediteras, emot de 200 silvermynt
som vägmästare Coswaij den på verkeligen uppburit; och för huru många år.
Såsom Välb. Coswaij undfången fullmakt, fol 28, förmälet att resepenningar skulle i vart
Landshövdingedöme efter miltalet bliva betalte; och det Kongl Kammarkollegium jämväl befunnet, att
hans resor vare tämmelige vidlyftiga, och fördenskull honom bestått den 13 september 1669 200
silvermynt fol 39; Det avill synas, att han sin vägmästartjänst intet kunnat förrätta, utan att den med en
och annan gång, utlägga nödiga resepenningar, vilket också hans egenhändiga uppsats fol 61, 62 0ch 63
till en del utvisar; så tyckes anledningen av hans Kongl Maj:t Nådiga Brev den 11 maj 1686, och den 5
punkten, man intet kunna undgå, sådana på Kongl Kammarkollegie assignationer bortfångna 700 daler
silvermynt, nu Väl. vägmästare Coswaij uti räkning att gottgöra och creditera, för 7 års resepenningar;
Ovetet man intet någon underrättelse haver, om han så många och vidlyftige resor årligen gjort haver,
som till miltalet emot 100 daler silvermynt vart år vara kunde;
Man förde de övriga 2 åren 1674 och 1675, synes de praetenderade, men ännu ej märkeligen åtnjuta
resepenningar, de den på Staten intet varit uppförde, intet kunna honom gottgöras; Avvaktande man
därför den Kongl Kommisionens resolution som man sig vid räkningens avslutande han att efterrätta.
6. Kongl Regeringen han igenom dess utfärdade brev till Kongl Kammarkollegium den 8 november 1665
fol 83 föranordnat, att Jacob Coswaij som då kallas Konduktör, skulle för den trogna, flit och möda, som
han anlagt haver till arbetets art sättande av Stora landsvägens förbättring vid Stäksbacka, undfå 100 daler
silvermynt, vilken summa Kollegium honom den 20 november samma år assignerat till Räntekammaren
att undfå; och som detta synes vara en sådeles benådning, för gjord tjänst, den tiden som Coswaij för
Konduktör uppvaktat, och stått under borgmästare Jean de la Wallees disposition, som i den 1:sta punkten
för frammanföra vidare är förmält, då han ännu intet blivit vägmästare; Alltså tyckes detta ej heller
komma för i räkningen att observeras, utan han sådant oberäknat, och utan kortning på dess senare årens
löner få behålla.
7. Det Kongl Kämner kollegium har den 15 mars 1667 utfärdat en assignation för Coswaij, till därvarande
Landshövding Herr Högvälborne Erich Sparre, att honom skulle av Sörmanlands mantalspenningar
betalas på dess vägmästarlön 150. För Konduktörstjänsten 144. Och till tvenne drängars avlöning 100,
tillsammans silvermynt 394.
Som icke föregående 2 punkt är förmält, och fol 93, är tillse denna summan finna men nu intet icke
ovanbemälte löns landsböcker vara avförd, utan det är fulla 394 daler, uti en projecterad räkning fol 2 i
förstone blevne debiterade, men sådan utstrukne och den av allenast 250 daler påförde, havandes ock
Coswaij denna senare summa 250 daler i dess praetension räkning fol 19 uppfört och Kongl Maj:t och
22