Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

1667-02-09 befalldes bokhållare Erik Hammar att betala konduktören Jacob Coswaij resterande 1665 års
lön efter den dåvarande Herr Överståthållarens Herr Greve Clas Totts sedel.
1667. Enärsom befallningsman Gustaf Mattson tager räkning av Tanto för bron vid Stäket, så skall han
bredvid räkningen fordra de sedlarna av honom, som han var dag av dem som uppvaktar på bron, och så
här efter för desstomera riktighet skull det alltid observera.
1648. Jacob Coswaij: inträdde i kronans tjänst såsom lärling vid Kungsträdgården i Stockholm, 1650
trädgårdsarkitekt vid Nyköping slott i änkedrottning Maria Eleonoras tjänst; synes 1658-1665 varit först
anställd som verkmästare vid slottsbyggnaderna och var Jean de la Walée behjälplig vid diverse arbeten;
15 dec 1666 anställd vid Kammarkollegium såsom vägmästare; vägmästartjänsten synes ha blivit
indragen omkring 1685, varvid Coswaij försvann ur staden, (se i övrigt "En centralstyrelse för det
svenska vägväsendet på 1600-talet" i Svenska Vägföreningens Tidskrift 1945 av Folke Wernstedt.)
………………………………………………………
Ur Kammarkollegium 1634-1718 av Johan Kleberg 1957.
Likvidationer: löneavräkningar 51 angående Coswaijs utnämning till vägmästare.
Och skall han vara oss och Sveriges krona huld, trogen och rättrådig. Vårt och vårt rikes gagn och bästa
alltid troligen söka, men skada och fördärv där han sådant förnimmer å färde vara, i tid tillkännagiva, och
efter yttersta, förmögenhet hjälpa till att avväga och förekomma.
Samma källa:
Eders Exellens och Höggunstige herrar hembär jag en underdånig skyldighet tacksägelse för den mig på
min fordran och resterande lön nådigt meddelte likvidation av den 16 aug 1681; Men såsom jag finner
däruti intet vara infört eller förmält om de resepenningar som Kongl Kammarkollegium mig efter
hosgående dess protokolls extrakt A:o 1669 tillagt haver: och Höggunstiga Herrar jag har med underdån
ödmjukeligast, detsamma resepenningar mig nådigast måtte bestådde och uti räkningen gode gjorde
varde, varför avvaktandes en nåd och höggunstig resolution, och förbliver m m Jacob Coswaij.
……………………………………………………………..
Protokolls extrakt angående Cosswaij.
1669-09-13
Vägmästare Jacob Coswaij blev admitterad att komma in, då han Solliciterade om att få något till
resepenningar, att för allt, icke väl vetandes, om han på 3 personer kunne komma ut med 150 daler
silvermynt om året. Detta överlade Kollegium och såsom man nogsamt kände? det hans resor äro
tämligen vidlyftiga, det blev uti Kollegium för gott funnet och resolverat att honom Coswaij, skulle
årligen bestås 100 daler silvermynt till resepenningar och om någon lång resa skulle dessutan företagas så
måste man då eftersom resan kan vara lång tid, honom extraordinarie resepenningar bestå.
Dalkarlsbacken
1665 blev jag kommenderad med Herr Johan de la Wallé till den elaka och mycket namnkunniga
Stäksbacken, den att förbättra, som också skedde med en stenmur på en sida längs. Därtill hade vi 200
man dalkarlar soldater och skedde efter Kongl Maj:ts order och befallning gjorde jag plante och profil,
därpå att man sedan kunde sett åtskillnad, som för var.
1669 blev jag befalld, av det Kongl Kammarkollegio, att resa ut till Stäksbacke, med en hop av Upplands
soldater, att uppbygga den nedfallna gråstensmuren i brinken, det jag med min skyldiga hörsamhet
efterkom och förfärdigat blev.
1682-08-29 har enligt Riksskattemästaren sidan 67 i Likvidationen Nr 69 Coswaij att fordra för lön och
resepenningar 1382 daler silvermynt.
1664-1678
Skrivelser från Kungl Maj:t angående Cosswas intrång på Stäkets mark
i Landsarkivet, Uppsala Länsstyrelse.
Karl med Guds nåde etc.
Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud allsmäktig, hos oss haver, Troman och Landshövdingen,
Riksrådet, välborne Herr Jöran Gyllenstierna uti underdånighet förebrakt, hurusom vägmästare Jacob
17