Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
REGINA PROGENIES PARVO HOC ISABELLA SEPULCRO<br />
SPES QUONDAM PATRIS MAMORE TECTA JACET<br />
CUI SPATIUM IN TERRIS IDEO BREVE CINTIGIT AEVI<br />
ESSET UT IN CAELIS LONGIUS ANTE DEUM<br />
Drottning Katarina, dotter till kung Sigismund av Polen och prinsessan Bona Sforza av Milano, dog i<br />
Stockholm den 16 september 1583. Konungen drömde genast om ett monument över hennes grav. Redan<br />
den 29 samma månad sände han bud till stenhuggare i Linköping, att komma till Stockholm och hjälpa till<br />
med arbetet. Begravningen skedde 15 februari 1584 i Uppsala och monumentet var till en del färdigt<br />
redan då. Det finns ett brev från kungen av den 29 januari 1584 till chefen för kopparverket vid Wetinge<br />
nära Stockholm, Guillaume de Wyk. Han säger sig ha hört att Vilhelm Boy inte gjort nödvändiga<br />
anstalter angående kopparplåtarna till drottningens gravvård, vilka redan borde varit färdiga. Han<br />
beordrade Guillaume de Wyk att genast låta utarbeta de tre plattorna som man behövde. Den lilla plåten<br />
skulle skickas med bud redan nästa lördag, medan de andra två plåtarna kunde sändas i början av nästa<br />
vecka.<br />
Mäster Vilhelms hustru Margareta Larsdotter överlevde honom. Hon hade tidigare varit gift med<br />
sekreteraren vid Myntverket Martin Myntskrivare. I oron mellan kung Erik och kung Johan hade han<br />
anslutit sig till den senare och blev dödad av Erik, som beslagtog hans egendom. Enligt brev av den 27<br />
juli 1571, till änkan och arvingarna fick hon egendomen Bona på Munsö, utanför Stockholm. Fru<br />
Margareta blev under någon tid oldfru på Stockholms slott. När hon fick underskriften på äganderätten till<br />
Bona 1576 kallas hon Vilhelm Boys hustru. Vi vet inte när äktenskapet ingicks. De hade sannolikt inga<br />
barn. Vilhelm Boy har en dotter, gift med Lucas von Quickelberg. Margareta Larsdotter levde 1600 men<br />
var död 1604.<br />
Här slutar våra anteckningar om mäster Vilhelm Boy. Han var förvisso ingen stor artist. Om man dömer<br />
av de verk vi känner var hans begåvning inte tillräckligt rik på idéer för att bryta nya vägar eller skapa<br />
konstverk, som markera en utveckling. Däremot var han en skicklig översättare av sin tids idéer. Genom<br />
växlingen i hans begåvning och pålitligheten i hans kunskaper, gör han sig utan tvivel förtjänt av en<br />
framstående plats bland 16:e århundradets belgiska konstnärer.<br />
3 maskinskrivna blad med anteckningar inför ett nytt medlemsblad av Herman Svenngård 1960.<br />
3 handskrivna blad på franska.<br />
Handskrivet av Svenngård om Cet artist appelait maitre Guillamme Boyen.<br />
Vi vet inte var han var född, hur gammal han var eller var han hade studerat. 1869 har någon gått igenom<br />
elevlistorna vid de olika artistgillena i Belgien utan att finna honom.<br />
Efter Gustafs död bevakade mäster Vilhelm sin plats hos han efterträdare Erik XVI. En utbetalning 1561 i<br />
silver kontant på 1000 mark till mäster Vilhelm. Den summan var lika med 200 daler. Den första perioden<br />
i Sverige är helt höljd i dunkel utom vad han fick i lön. Hans titel var nu bildmästare och inte målare.<br />
Därför drar vi slutsatsen att Vilhelm visat sin talang som skulptör, vilket kungen drog nytta av. Han fick<br />
pryda den kungliga bostaden med produkter av sin mejsel. Han hade vetat att vinna kung Eriks<br />
högaktning för när kungen beslutat att låta upprätta ett storslaget monument på sin faders grav i Uppsala,<br />
anförtrodde han uppdraget till mäster Vilhelm. Detta uppdraget var dock för stort att utföras i ett land utan<br />
vit marmor och där konsten att gjuta och sicilera brons var nästan okänd. Försedd med 600 daler reste<br />
Vilhelm Boy den 28 februari 1562 till Antwerpen.<br />
Kung Erik tyckte om ståt, spel och vackra kläder. Han sökte nu också en hustru och vad vore naturligare<br />
att han satsade i vackra guldsmedsarbeten. Den 28 juli 1562 sänder han tre brev till Antwerpen. Ett till de<br />
guldsmeder, där han beställt smycken. Ett till borgmästaren och magistraten med anledning av<br />
juvelerararbetena. Ett till Vilhelm Boy med ett uppdrag angående samma juveler. Flera brev från kungen<br />
anländer till Antwerpen under de här åren. Den 3 maj 1565 ett till Hans Glaser, borgare i staden,<br />
angående den kungliga krona och spira, som Eric hade beställt. Brev till andra guldsmeder angående<br />
silverpjäser och smycken finns registrerade. 1565 återvänder Vilhelm Boy till Stockholm.<br />
11