Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

102
lantbrukare i olika delar av länet fria sticklingar och rådgivning av ingenjör O. Stjernqvist. De nordligaste
odlingarna var vid Vesslands bruk och Strömsbergs bruk.
1886 rapporterades att Brogård hade fullständig mejerirörelse med användande av separator för
tillverkning av både ost och smör. Greve Sparre var också den förste att mottaga mejerielever. Mejerier,
som tillika var uppsamlingsställen, fanns vid Sundby, Granhammar, Aske, Finstaholm, Varpsund, Gran
och Brunsta. Tegelbruk fanns då vid Bistaborg, Krägga, Brogård, Thorsätra, Sundby och Signhildsberg,
medan driften varit inställd vid Aske, Aronsborg och Råby.
För en sentida efterträdare är det av stort intresse att länsagronom Carl Björk höll ett föredrag vid Bro
och Håbo hushållningsnämnds möte vid Thoresta den 5 september 1884 över ämnet Om grönfoders
förvaring i jordgravar. Han kallade fodret som erhölls för surhö och redovisade egentligen mera
analysresultat än man nu har tillgång till beträffande ensilage.
Efter friherre Sigfrid Rålamb kom 1921 ryttmästare H. Hegardt, Thorsätra, som ordförande i
hushållningsnämnden. Greve Johan Sparre var ordförande 1927-1928, greve Reinhold von Essen,
Signhildsberg, 1928-1936, greve Carl von Essen, Signhildsberg 1936-1953 och sedan 1953 greve Gösta
Bonde, Katrinedal.
Grundtemat i sällskapets första stadgar av 1815 var att med råd, upplysningar, belöningar och
penningunderstöd främja länets jordbruk och dess binäringar. Enligt 1847 års stadgar indelades sedermera
hushållningssällskapet i 11 hushållningsnämnder, en indelning som alltjämt består, om också nämnderna
sedan 1924 kallades hushållsgillen. Under ett skede 1925-1947 var hushållningsgillena dessutom indelade
i sockenkretsar. Indelning av medlemmar i lokala distrikt har i en hel del fall varit av mycket stor
betydelse och frammanat många värdefulla initiativ.
Genom 1924 års stadgar överflyttades beslutanderätten vid sällskapets allmänna sammanträden på
valda ombud, lantbruksombud, som till antalet var och alltjämt är 33. Enligt stadgeändringar 1947 och
1959 kan varje kommunalt röstberättigad vinna inträde som ledamot i sällskapet och har därvid rätt att
deltaga i val av lantbruksombud, som sker inom 11 valkretsar med områden som sammanfaller med
hushållningsgillena. Val av lantbruksombud sker vart 4:e år enligt reglerna för proportionella val.
Sammanlagda antalet ledamöter var vid senaste årsskiftet 4.500, därav 712 hustrur till ledamöter och 65
utom Uppsala län boende.
För hushållningssällskapets angelägenheter svarar ett förvaltningsutskott på 11 personer. Självskrivna
ledamöter i förvaltningsutskottet är sällskapets ordförande, lantbruksdirektören och sällskapets direktör,
samtliga tre förordnade av Kungl Maj:t. Övriga ledamöter av utskottet utses för en tid av fyra år på så sätt
att 4 ledamöter väljs av hushållningssällskapet och 4 av landstinget.
Hushållssällskapets egnahemskommitté tillsattes 1904, men riksdagen beslöt att år 1940 skilja
egnahemsverksamheten från sällskapet. Statens egnahemsstyrelse som centralt ämbetsverk skapades och i
varje län tillkom en självständigt arbetande egnahemsnämnd. Från och med 1948 övergick
egnahemsnämndens arbete till dels lantbruksnämnden i Uppsala län, dels länsbostadsnämnden i länet.
Lantbruksnämnden har som sitt stora arbete att genomföra strukturomvandlingen och andra
jordbrukspolitiska uppgifter. I jordförvärvskungörelsen den 1 juli 1963 har
jordbruksegnahemskungörelsen upphört att gälla. Därmed har de sociala synpunkterna att hjälpa så
många som möjligt till eget jordbruk definitivt avskrivits och det statliga kreditstödet har givits en mera
rationaliseringsbefrämjande utformning.
Hushållningssällskapets stora huvudfråga blir samtidigt att leda och genomföra undervisning och
rådgivning inom jordbruk, trädgårdsskötsel, fiske och lanthemmet.
Under landshövding B.V. Focks ordförandeskap var till en början professor Jöns Svanberg sekreterare.
Han hade vida allmänna intressen och var bl a stiftare av Uppsala simsällskap. Hans efterträdare var
teologie adjunkten vid universitetet och samtidigt kyrkoherde i Uppsala-Näs Erik Bergström, vars
sekreterartid upphörde vid landshövding Focks avgång som ordförande 1830. Landshövding Robert von
Kraemer hade som sekreterare först lagman Johan Adolf Carlsson, som redan i samband med sällskapets
stiftande hade skrivit protokollen. År 1847 efterträddes Carlsson som sekreterare av docenten i praktisk
ekonomi vid universitetet Johan Petter Arrhenius, som blev ordförande i Ulleråkers hushållningsnämnd
och tillsammans med landshövding von Kraemer skapade Ultuna lantbruksinstitut och 1849 blev
institutets förste föreståndare. År 1855 utsågs till sekreterare docenten i estetik och litteraturhistoria Sten
Johan Stenberg, som efter von Kraemers avgång som ordförande 1862 kvarstod i tjänst till 1865, alltså en
tid inpå landshövding A.L. Hamiltons ordförandeskap. Under fortsättningen av Hamiltons ordförandetid
var akademiadjunkten i teoretisk och praktisk filosofi Fredrik Georg Afzelius sekreterare och avgick
samtidigt som ordföranden 1894 och efterträddes av länsagronom Carl Björk.