Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

101
hushållningsnämnd 1862-1864. Sigfrid Albrekt Rålamb, förvaltningsutskottet 1875-1876, ordförande i
Bro och Håbo hushållningsnämnd 1864-1873 och 1875-1885, samt hans bror Erik Axel Rålamb, under
mång perioder vice och t. f. ordförande i Bro och Håbo hushållningsnämnd. Han tilldelades
hushållningssällskapets guldmedalj1898 för utomordentliga förtjänster för husdjursskötselns främjande i
länet. Samma år överlämnade han till sällskapet 3.000 kronor till priser inom nötboskapsaveln samt den
Rålambska kannan, om vilken han själv skrev: ”Af de prismedaljer, som Hushållningssällskapet i ädel
afsikt utdelat vid sina Allmänna djurutställningar och vid premieringarna, hava mina djur vid
Granhammar och Sundby förvärvat ett stort antal, och har jag av desamma låtit förfärdiga en kanna å vars
sidor några tänkespråk är graverade, häntydande på ordning, arbetsamhet, sparsamhet och
djuruppfödning; och är min önskan, att som gåva få öferlämna denna kanna till Hushållnings-sällskapet,
med villkor, att densamma skall begagnas då sällskapet är samlat till fest.”-
När kannan då gör sin rund i laget, torde en och annan läsa på inskrifterna och så kan tanken på
djuruppfödning tid efter annan återupplivas. –
Äfven önskar jag att på kannans små pinglor måtte inristas, dato, årtal, bostad och namn på de män,
som erövrat det Rålambska tilläggspriset för djuruppfödning och djurförädling.
Har tidens hjul så rullat fram en följd av år och pinglorna äro fyllda med namn, då kunna Sällskapets
ledamöter läsa på pinglorna, vilka män som gått i spetsen för djuruppfödningen inom Länet, och döma
om den tanken är af praktisk nytta för vårt jordbruk.” - Kan detta erkännas, ja: då hafva mina medaljer
ännu en gång verkat för ett godt ändamål. – Med hopp om att Uppsala Läns Kongl Hushållnings-Sällskap
vill mottaga kannan, får jag densamma öfverlemna.”
Men hur framstående än Erik Axel Rålamb var, hade han säkert inte nått så långt på djurhållningens
område, om inte hans son, Erik Anders Sigfrid, stått vid hans sida och utvecklat hans idéer. Under åren
1909-1921 var Sigfrid Rålamb ordförande i Bro och Håbo hushållningsnämnd, men redan 1897
debatterade han med hushållningssällskapet om att årsmötena skulle alternera mellan Uppsala och
Enköping, och han var faderns suppleant i premieringsnämnden i länet. Med honom slutade den siste
Rålamb på Granhammar.
Greve C. Lewenhaupt, Aske, invaldes i sällskapet 1873, sedan han köpt Aske 1872. Han var
ordförande i hushållningsnämnden 1886-1897, men hans stora intresse var hem- och husbehovsslöjden.
När hushållningssällskapet 1896 beslöt att deltaga med en slöjdutställning från länet vid Allmänna konstoch
industriutställningen i Stockholm, beslöt hushållningssällskapets förvaltningsutskott att i början av
1897 skulle ordnas en gemensam slöjdutställning i Uppsala. Härvid skulle ske urval så att utställningen i
Stockholm skulle ge en god bild av husslöjdens ståndpunkt i länet. Förvaltningsutskottet lämnade detta
uppdrag åt en kommitté med greve C. Lewenhaupt som ordförande. Detta hans slöjdintresse i förening
med hans ryskfödda hustrus egenskaper gav säkert speciella arvsanlag år kommande släktled. Sålunda
minns jag väl grevinnan Anna von Essen på Signhildsberg, hur slöjdandet var ett av hennes många
intressen. På samma sätt hade jag berikande samtal om hampodling och hampans användning med greve
Carl Gustaf Lewenhaupt, Askegreven, och, när jag 1942, skrev min bok svensk hampodling, fick jag
mina värdefullaste källskrifter av honom.
Efter friherre Carl Gustaf Conrad Lewenhaupt valdes 1897 fil. dr. C.W. Ramstedt. Tranbygge, till
ordförande i hushållningsnämnden och stannade på denna post till 1908, då friherre Sigfrid Rålamb trädde
till.
År 1880 lämnade fiskeritillsyningsman Gustaf Rudolf Lagerholm rapport om fisket i länet och nämner
Almar-Stäket som bästa fiskevattnet. Därefter kom i tur och ordning Ahlholmen och Säbyholm, Arnö,
Lennartsnäs, Eknäs, Gräsön och Ådö, Fånö, Thorsätra, Granhammar, Katrinedal, Sko och Lillåker,
Håtunaholm och Signhildsberg, Brogård, Krägga. Under tiden 1908-1919 var greve Johan Sparre
ordförande i hushållningssällskapets fiskerinämnd. Han tillhörde hushållningssällskapets
förvaltningsutskott 1903-1925. 9.000 laxyngel utplanterades vid Almare-Stäket omkring 1880.
1883 ingav greve Johan Sparre en Berättelse över försök med odling av humle vid Brogård jämt
förslag till åtgärder för humleodlingens befrämjande. Det var en synnerligen intressant redogörelse, som
visade, att greve Sparre väl förstod sig på värdet av ett gott öl men också hur humlen skulle odlas. Sparre
hade kontakt med Pripp & son i Götborg, som mottog humle från Brogård. Om det fanns något samband
härmed eller ej, men senare invaldes som ledamöter i hushållningssällskapet apotekare J.N. Pripp och
förvaltare C.W. Pripp, båda vid Ekhammar. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott förde frågan
vidare till Bayerska Bryggerie-Aktiebolaget, som var villigt att upplåta försöksjord på Hovstallängarna. I
hushållnings- sällskapets utgiftsstat för 1885 upptogs 200 kronor till åtgärder för fortsatta försök med
humle. Året därpå inkom till sällskapet flera rekvisitioner av råd rörande humleodling. Sålunda erhöll 5