byggnadshyttan på gotland 2007–2008

KonsERVERIng aV KalKMålnIngaRna I gaRdE KyRKa
Historik
den romanska kyrkan i garde är en av de allra tidigaste stenkyrkorna på gotland.
den är uppförd i gul och grå kalksten med tegel som dekoration endast
i tornets ljudgluggar. Kalkstenen är troligen hämtad från ett närbeläget brott
på gården bjärges marker norr om kyrkan. Konsthistorikern Johnny Roosval
påpekade att kalkstensblocken saknar kantslag, vilket han ansåg var typiskt för
arbeten från sent 1100-tal. hela kyrkan är putsad med kalkbruk och vitkalkad.
hörnkedjor, fönsteromfattningar och portaler är av huggen kalksten och har
lämnats oputsade.
Muralmålningarna i kyrkan härrör från tre olika tidsepoker; de äldsta målningarna
är rysk-bysantinska kalkmålningar från senare hälften av 1100-talet
(bild 1). nästa etapp kom till vid tiden för uppförandet av det nya koret där
man finner gotiskt kalkmåleri från 1300-talet. på långhusets södra vägg finns en
liten rest kalkmålningar från 1450-talet, tillskrivna »passionsmästarens« verkstad.
Mycket små fragment av efterreformatoriskt måleri från 1600- och 1700talen
återfinns sporadiskt på långhusets norra vägg. Ett antal ristningar föreställande
bland annat en häst, skepp och stjärnor återfinns i ringkammaren.
Tidigare restaureringar
Muralmålningarna i garde har genomgått restaureringar vid två tillfällen. den
första restaureringen genomfördes 1701 alternativt 1749, då kyrkan vitkalkades
invändigt. Konservator Erik olsson, sanda, menar att de bysantinska målningarna
kalkades över vid detta tillfälle. 1914 skriver konservator Carl Wilhelm
pettersson att när de dolda målningarna blottas måste det ske med största
varsamhet. Vidare menar han att väggarna borde skyddas, helst genom borttagande
av den 1758 byggda läktaren, samt att ingen värmeugn bör anbringas i
kyrkorummet, detta för att skydda målningarna. 1
det andra restaureringstillfället genomfördes 1963–68 efter förslag av arkitekt
Karl-Erik hjalmarsson, stockholm. Enligt arkivmaterialet delades projektet
upp i två etapper: en första då konstruktionsmässiga åtgärder vidtogs och
en andra etapp då muralmåleriet togs fram och konserverades. I samband med
den yttre restaureringen påträffades byggnadsstenar inmurade i korets fasader
med rester av bysantinskt måleri. sannolikt har de kommit från det rivna,
romanska absidkorets invändiga utsmyckning. stenarna har med andra ord
återanvänts som byggnadsmaterial varvid de bemålade ytorna gått förlorade.
Idag finns fragmenten kvar under senare tiders överkalkningar.
47