byggnadshyttan på gotland 2007–2008
byggnadshyttan på gotland 2007–2008
byggnadshyttan på gotland 2007–2008
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dE FyRtIo MaRtyRERna I gaRdE<br />
de 40 Martyrernas dag, eller d. 9 mars, förvarar minnet af 40<br />
soldater i sebaste i Cappadocien (i Mindre asien), hvilka frivilligt<br />
angofvo sig såsom christne och derföre, sedan de nakne måst<br />
tillbringa natten liggande <strong>på</strong> en tillfrusen sjö, alle blefve levande<br />
brände hvilket skedde denna dag år 320.<br />
talet fyrtio är väsentlig i legenden. Väktaren som ersatte svikaren såg till att de<br />
39 blev 40. också modern som övertygar sin son om att lida martyrdöden. det<br />
är det sammanhållna kollektivet som är trosobjektet, ungefär som man gjort<br />
med de sju sovarna. Man har veterligt inte i traditionen givit några eller någon<br />
ett eget namn. som man gjort med några av de 11 000 jungfrurna i Köln. Inga<br />
individer, förutom han som svek, väktaren och den goda moderns gode son.<br />
alla tre namnlösa.<br />
Folktraditionen har spunnit vidare <strong>på</strong> själva talet. så som vädret är den 9<br />
mars så skall det förbli i fyrtio dagar. Regeln finns <strong>på</strong> andra håll: såsom vädret<br />
är <strong>på</strong> sjusovardagen, så skall det bli i sju veckor. några väderleksutsikter har<br />
Ur s u l a s 11 000 jungfrur <strong>på</strong> rimliga grunder aldrig givit upphov till. Förresten<br />
var de inte några 11 000. det är en historia om en gammal felläsning.<br />
att man i närke hälsat våren den 9 mars säger oss att våren kommer tidigare<br />
till närke än till <strong>gotland</strong> där vi ju har gertrudsdagen den 17 mars som första<br />
vårdag. de fyrtio martyrerna finns heller inte i den ofta citerade gotländska<br />
runkalendern från 1328. och några gravstensdateringar utgående från den här<br />
dagen har vi inte heller, så vitt man vet. det betyder dock inte att martyrerna<br />
var okända <strong>på</strong> ön. En visbyborgare <strong>på</strong> återväg från en pilgrimsfärd till Rom<br />
avled och blev begraven hos gråmunkarna i Köln <strong>på</strong> de fyrtio martyrernas dag<br />
1350. detta meddelas i visbyfranciskanernas kalendarium. Kanske blev han ett<br />
offer för digerdöden.<br />
slutligen kan vi konstatera att den lärde, precise och mycket ofta rolige alf<br />
henrikson berättar om våra fyrtio martyrer i Alla årets dagar, 1965. han var<br />
ofta lätt ironiskt skeptisk till kyrkans tidiga helgonberättelser inte minst beträffande<br />
»dessa ståndaktiga troskämpar«:<br />
deras legend berättar bland andra ruskigheter att den yngste av<br />
dem levde längre än de andra och därför inte blev medtagen när<br />
deras lik kördes bort, men hans fromma moder bar honom <strong>på</strong> bålet<br />
<strong>på</strong> det han måtte få följa sina kamrater in i himmelrikets glädje.<br />
41
Change language