byggnadshyttan på gotland 2007–2008

dE FyRtIo MaRtyRERna I gaRdE
skulle vi kalla arkitekten eller skulptören av korportalen för »Egypticus« så följer
vi den store gotlandskyrkokännaren Johnny Roosval och dennes elever –
sedan någon av dem frivilligt omprövat sina egna teser.
En för oss viktig sak med denna ombyggnad är denna: hur såg den gamla
förbindningen mellan långhus och dåvarande kor ut? alltså, när man rev den
gamla väggen – med sitt lilla triumfvalv – mellan långhus och kor. Man säger
sig idag vara säker på att den kortväggen var fogad utanpå långhusmurarnas
ändar i öster – alltså inte »inne« mellan innerväggarna. Utan som ett lock
utanpå.
I det gamla långhusets östliga del har väggarna i nutid inte haft många målningsfragment.
därav måhända antagandet att den östliga gavelväggen med
sitt triumfvalv där haft sina anslutningar. Men så har det tydligen dock icke
varit. här skulle således ha funnits plats för väggarnas fortsatta bildkavalkad.
det fanns alldeles precis plats för två bågar till på varje vägg. summan kunde
ha varit fyrtio. 40!
Våra konservatorer förbättrade inte några bilder, men de förtydligade ramverket.
arkaden med sina bågar förtydligades synnerligen försynt och förmodligen
mycket klokt. sen fick vi under restaureringen ryska besök. två lärda
ryska besök vid två skilda tillfällen.
dessa besök gav anledning för oss att friska upp gamla svenska kunskaper
via nationalencyklopedin:
Fyrtio martyrer, fyrtio riddare, fyrtio kristna soldater ur en romersk elitlegion,
vilka hellre led martyrdöden genom att frysa ihjäl på en isbelagd sjö i
pontus i Mindre asien än avsvor sig sin kristna tro. En av de fyrtio ångrade sig
och blev renegat, men då trädde en av fångvaktarna i hans ställe, så att antalet
ändå blev fyrtio. Före 1901 firades den 9 mars i den svenska almanackan. Fyrtio
martyrer var en märkesdag: sådant vädret då var skulle det förbli i fyrtio dagar
framåt. Men det var också en vårens förelöpare, och i närke rimmade man:
»Fyrtio martyrer, då vaknar både maskar och myrer.«.
hänvisningen till den 9 mars hjälper oss vidare. den gammeldags kalenderlitteraturen
om heliga män och kvinnor, om märkesdagar och förutsägelser är
riklig. där finns mycket att hämta, exempelvis ur en liten bok med anonym
författare »En kort berättelse utaf hwad tillfälle de personers namn blifwit
införde uti almanacken, som der, för hwarje dag, hela året igenom, stå antecknade.
tillika med Förbättrad och tillökt Wäderleks-spåman. Fjerde Uplagan,
Westerås 1815« sidorna 23–24:
39