byggnadshyttan på gotland 2007–2008
byggnadshyttan på gotland 2007–2008
byggnadshyttan på gotland 2007–2008
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Åke G. Sjöberg<br />
dE FyRtIo MaRtyRERna gaRdE<br />
Vid den stora inre restaureringen av garde kyrka 2008 hade man<br />
att ta itu med bland annat konserveringen av redan väl kända »bysantinska«<br />
målningar i västra (den äldsta) delen av långhuset.<br />
Medan konservatorn nadine huth ägnade sig åt att med en till stora delar<br />
egen nyutvecklad teknik rädda det vackra långhustaket, där 1700-talsmålningarna<br />
spjälkade sig och ville lossna, lade konservatorerna Marianne gustafssonbelzacq<br />
och Rebeca Kettunen var och en färdigheter, kunskaper samt hjärta<br />
och själ i arbetet med några av <strong>gotland</strong>s allra äldsta kalkmålningar.<br />
dessa bysantinska målningar har länge daterats till omkring år 1200. Efter<br />
den senaste restaureringen torde man komma att något tidigarelägga den<br />
bestämningen. Många gånger studerade och omskrivna är de två helgonfigurerna<br />
i tornbågen. dessa »russo-bysantinska« gestalter behandlades av bland<br />
annat den genomlärde biskopen olof herrlin i De hundra kyrkornas ö 1979.<br />
hette de månne boris och gleb? de har aldrig varit överkalkade. när man restaurerade<br />
kyrkan i slutet av 1960-talet förväntade man sig nog att finna även storslagna<br />
målningsrester <strong>på</strong> långhusväggarna. Man visste att de blivit överkalkade<br />
i början av 1700-talet. det man nu fick fram var i och för sig av yttersta intresse<br />
men det var ändå blott ynkliga och spridda rester av vad som en gång varit.<br />
Konservatorn vid 1960-talsrestaureringen, Erik olsson, menade att väggarna<br />
var tydligt indelade i avgränsade fält och att gränslinjerna gick som ett vertikalt<br />
och horisontellt ramverk över långhusväggarna. Vad som fanns inom ramarna<br />
var i flertalet fall synnerligen svårutrett. högst upp <strong>på</strong> nord- och sydväggarna<br />
fanns att skåda en fris av cirklar eller bågar som en bård under taket. alltså<br />
som en arkad högst upp <strong>på</strong> den murade väggen. huruvida där från första början<br />
varit ett platt trätak över långhuset eller om sikten hållits fri mot den vackra<br />
och omskrivna takkonstruktionen kan hållas som ett öppet problem. Frisen<br />
med cirklarna eller bågarna avslutade så att säga målningarna up<strong>på</strong>t.<br />
I några av bågarna kunde man skymta huvuden eller ansikten – ett runt<br />
före mål som måhända gjorde att bågarna uppfattades som cirklar. Redan Erik<br />
olsson hade emellertid kunnat säga att det var fråga om bågar och inte cirklar.<br />
37
Change language