03.05.2013 Views

byggnadshyttan på gotland 2007–2008

byggnadshyttan på gotland 2007–2008

byggnadshyttan på gotland 2007–2008

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Marleen Kolmodin och Arja Källbom<br />

KyRKoMålaREns pIgMEnt<br />

– analys av bysantinskt muralmåleri i garde kyrka<br />

d e medeltida kalkmålningarna i sveriges kyrkor har ingående beskrivits<br />

av konsthistoriker. Endast i mindre utsträckning har beskrivningarna<br />

innefattat även de metoder och material som använts vid uppmålandet. I<br />

samband med den invändiga restaureringen av garde kyrka 2008 gavs tillfälle<br />

att undersöka pigmenten i kalkmåleriet i kyrkans långhus från 1100-talets mitt.<br />

Resultaten väcker många frågor kring både garde kyrka och övriga gotländska<br />

kyrkor och i synnerhet om det bysantinska måleriet. Värdet av den information<br />

som man kan få fram genom pigmentanalyser får därför anses vara mycket hög.<br />

analyserna utfördes i två omgångar. totalt bearbetades 28 prov, varav vi i<br />

denna artikel beskriver de sex analyser som utfördes i den första omgången.<br />

pigmentkarakteriseringen med ljusoptiskt mikroskop utfördes under ledning<br />

av ph. d. ole Ingolf Jensen nyrén i nära dialog med författarna. 1 den ljusoptiska<br />

pigmentanalysen utfördes vid göteborgs Universitet, avdelningen för<br />

Kulturvård. Undersökningarna med svepelektronmikroskopi utfördes av arja<br />

och Rikard Källbom <strong>på</strong> swerea swecast i Jönköping. Uppdragsgivare för den<br />

ljusoptiska analysen var samfälligheten <strong>gotland</strong>s kyrkor.<br />

Ett antal detaljer i måleriet i långhus och tornbåge bedömdes vara särskilt<br />

intressanta för analys, exempelvis finns stora sammanhängande ytor av en klar<br />

blå kulör (prov nr 1). I den romanska fönsternischen, vilken är bemålad med<br />

växtornamentik i rött, gult och svart och är placerad i långhuset åt söder, togs<br />

prov från de partier som i dag upplevs som svarta (prov nr 2), samt från ett<br />

brunrött parti (prov nr 3). Även ett område i långhuset med ett gröngrått pigment<br />

som målats i en laserande teknik valdes (prov nr 4).<br />

Från den helgongestalt som är placerad i tornbågen mot söder togs två prover:<br />

ett från del av svart parti <strong>på</strong> helgonets mantel (prov nr 5) samt ett från helgonets<br />

röda kläde (prov nr 6).<br />

pigmentproverna skrapades försiktigt ner med en vass skalpell, storleksmässigt<br />

motsvarande ett tändstickshuvud, fångades upp <strong>på</strong> pappersark och lades i<br />

tättslutande plastbehållare som märktes och numrerades.<br />

25

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!