Master - Campus Helsingborg - Lunds universitet

campus 

Lunds universitet Campus Helsingborg 2012|13 

1

2 

På Campus Helsingborg studerar 3700 studenter under ett och samma tak vilket skapar gemenskap och en kreativ atmosfär. 

Välkommen till Campus 3 

Mångfald och entreprenörskap 4 

Studentliv 6 

Boende 8 

Var med och påverka 10 

Odla kontaktnätet 11 

Världen väntar 12 

Socionomutbildning 14 

Service Management, kandidatprogram 16 

– Hotel & Restaurant Management 17 

– Health Management 19 

– Tourism Management 20 

– Retail Management 22 

Logistic Service Management 23 

Food Service Management 23 

Equality and Diversity Management 26 

Service Management, masterprogram 28 

Strategisk kommunikation, kandidatprogram 32 

Strategisk kommunikation – digitala medier 34 

Strategisk kommunikation, masterutbildningar 36 

LTH Tekniskt basår och Teknisk bastermin 38 

LTH Elektroteknik med automation 40 

LTH Byggteknik / väg&trafik 42 

LTH Byggteknik / järnväg 44 

LTH Byggteknik / arkitektur 46 

LTH Datateknik 48 

LTH Livsmedelsteknik 50 

LTH Masterutbildning 52 

Modevetenskap, kandidatprogram 53 

Ämneslärarutbildning 54 

Vetenskaplig grundkurs 56 

Bra att veta 57 

Kontaktuppgifter – fråga oss! 58 

Innehållet i våra utbildningar är efter frågat av näringsliv och offentlig verksamhet. 

Det är viktigt för att du som student ska få ett bra arbete efter examen.” 

Campus Helsingborg förenar det bästa av två världar. 

Vi är en del av snart 350-åriga Lunds universitet, ett av världens 100 

bästa universitet. Vi är också en del av Helsingborgsregionen, där 

pulserande stadsliv, kreativitet och utveckling omger dig. 

Väljer du att läsa på Campus Helsingborg får du en gedigen och 

modern utbildning, vars innehåll är förankrat i både aktuell forskning 

och i det verkliga arbetslivet. Innehållet är efterfrågat av näringsliv och 

offentlig verksamhet, vilket är viktigt för att du som student ska få ett 

bra arbete efter examen. 

Våra utbildningar präglas av ett samarbete mellan olika kunskapsområden. 

Du hittar utbildningar som kombinerar kommunikation, 

logistik, service och teknik. Samtidigt är de flesta av våra utbildningar 

yrkesinriktade. Vi utbildar framtidens ämneslärare, entreprenörer 

inom servicesektorn, kommunika törer, socionomer, 

livsmedelstekniker och högskoleingenjörer. Men vi erbjuder 

också ett rikt utbud av kurser som ger spetskunskap 

i till exempel retorik, geologi och modevetenskap. 

Våra utbildningar ger dig inte bara en framtid i 

Sverige, utan även en examen med högt internationellt 

värde. I Helsingborg som stad vilar dessutom en stark internationell 

prägel. I över hundra år har staden varit porten till kontinenten. Här 

har du hela Öresundsregionen och resten av världen runt knuten. 

Växtkraften och pulsen i denna kuststad – som även går under 

namnet Sundets pärla – är kännbar för alla. Mitt i allt detta finns 

det klassiska studentlivet på Helsingborgs eget cityuniversitet. 

Det hoppas vi att du vill vara med och upptäcka. 

Välkommen till nordvästra Skånes smartaste hus! 

Jesper Falkheimer, rektor 

Ps. Du har väl inte missat att Campus Helsingborg ligger riktigt bra 

till för dig som pendlar? Det tar bara några minuter att promenera till 

stadens färje-, buss- och järnvägsstationer. 

3 

Välkommen!

Klockan är runt tio på förmiddagen. 

Kön till cafeterian ringlar sig lång. Här 

står fram tidens socio nomer, högskoleingenjörer, 

livsmedels tek ni ker, ämnes 

lärare, entreprenörer inom servicesektorn 

och kommunikationsstrateger sida 

vid sida och väntar på att få köpa kaffe. 

med andra ord möter mångfalden dig redan vid dörren när 

du kommer till Campus Helsingborg. studenter från de flesta 

av universitetets större ämnes områden delar här vardagen 

med varandra. i dessa möten skapas nya utbildningar, 

kontaktnät över gränserna och ett studentliv till för alla. 

De 3 700 studenter som i dag läser på Campus Helsingborg 

ska dessutom bli fler. med planerade satsningar ska det inom 

ett par år finnas ytterligare 1 000 studenter på lunds universitet 

i Helsingborg. Fler yrkesgrupper sluter upp i kaffekön – 

och fler studentgrupper möts under ett och samma tak. 

4 5 

5 

Älskade entreprenörskap 

om du som student vill 

ut veckla en idé eller driva 

ett företag vid sidan om studierna 

finns det på Campus 

Helsingborg ett stort nätverk 

av stödföreningar, företag 

och kunniga entreprenörer 

att ta hjälp av. 

Det är därför ingen tillfällighet 

att det var just här 

som student mästerskapen i 

entreprenörskap, där studenter 

från hela sverige deltog, 

hade världspremiär 2011. 

Förutom att en Campusstudent stod bakom hela arrangemanget, 

var det även en Campusstudent som knep vinsten. 

Joseph alsbergs vinnande idé uppkom i samklang med 

viljan att lära sig programmera sidor för prisjämförelser. 

– Då låg kurslitteratur nära till hands, det fanns ingen 

samlingssida för priser av kurslitteratur. man var tvungen att 

leta efter var bok för sig, berättar Joseph. 

resultatet blev det studentvänliga projektet Hitta boken. 

se, som samlar litteraturlistor färdig och prisjämförd på 

skärmen: var finns böckerna, och vad kostar de? 

– projektet pågår för fullt, och jag hoppas att det kan 

inspirera andra studenter att genomföra sina idéer. 

Prisade pedagoger 

Vägen till kunskap är 

aldrig rak. på Campus 

Helsingborg har du nära 

kontakt med engagerade 

lärare, som arbetar hårt 

för att just du ska hitta 

hela vägen fram. 

– akademiska studier 

är något alla kan lära sig, 

bara man intro duceras till 

rätt verktyg och kunskaper. 

Det handlar om att 

få dig som student att göra något du inte trodde att du 

kunde, säger universitetsläraren elin bommenel, som 

har undervisat på Campus sedan 2002 och i våras fick 

lunds universitets pedagogiska pris. Frågan hon tycker 

är viktig att ställa till studenterna är: vad ska du använda 

det du lär dig till? 

– Är det 330 studenter i en klass, måste 330 personer 

förstå varför det jag lär ut är relevant. För att kunna 

nå ut till dem, måste jag veta varför de valt att studera. 

Jag måste helt enkelt vara intresserad av vad 330 studenter 

vill och drömmer om. 

Foto: Flora Cusi 

Mångfald och 

entreprenörskap

6 

studentlivet 

I en Qmärkt patriciervilla som en gång 

var Helsingborgs största privatbostad, 

hittar man i dag basen för Helsingborgs 

studentliv. av studenterna kallas den kort 

och gott Villan. Och berättelsen om livet 

som campusstudent landar förr eller senare 

just här. 

officiellt heter den Konsul perssons villa. men i Campus kretsar 

är det alltså Villan som gäller! Här bor engagemanget och idéerna 

sida vid sida. men trängas behöver de inte göra – det finns 

gott om plats i Villans stora salar. under imponerande stuckatur 

i taket och framför anrika kakelugnar bjuds det in till både nattklubb, 

café och radiosändningar. Dessutom har studentföreningar 

och kårer sina kontor här. Följ med på en rundtur i Villan 

med omnejd! 

studentföreningen stampus 

som student vid Campus kommer är det svårt att missa studentföreningen 

stampus, som huserar på tredje våningen och ständigt 

arbetar för att skapa en guldkant i studentlivet. 

– stampus är en samlingsplats för alla studenter på Campus. 

Vi vill skapa en ”vi”känsla, som alla studenter ska få ta del av, 

säger socionomstudenten och stampusengagerade Kristoffer 

Helgesson. 

bland stampus aktiviteter hittas allt från nattklubb och sittningar 

till pubquiz och livespelningar. stampus cirka 1000 medlemmar 

kan även ägna sig åt sport eller dans. Dessutom anordnas 

resor och andra happenings. Tidigare i år gick kosan till bad 

gastein för skidåkning. Då var det över 100 medlemmar som 

hängde på. 

stampus Fm 

Vi fortsätter några trappor ner. Hela vägen ner i Villans källare, 

rättare sagt. Vad kan vara en bättre verksamhet för studenter än 

student radio? 

Frågan är naturligtvis ett hundra procent retorisk. För vad 

Johan Haglund, ordförande i studentradion stampus Fm, tycker 

är uppenbart. 

– som student är radio ett perfekt sätt att göra sig hörd, både 

bland studenter och ut i samhället, berättar han medan redaktionen 

för programmet ”akademisk kvart” sitter och småpratar i 

sändningsrummet i bakgrunden. 

intensiva blickar och hukande nackar framför en laptop. 

programmet ändras, ändras lite till och ändras sedan tillbaka. 

– akademisk kvart tar upp allt som är relaterat till stadens 

student liv. Vi vill också göra intervjuer med unga, lokala personer 

som har något speciellt på gång. i längden hoppas vi kunna 

få hit lite lokala kändisar, berättar redaktionsmedlemmen maja 

Carlsson. 

– Timbuktu är drömintervjun. Han verkar vara en skön och 

rolig kille som dessutom har sina rötter i studentstaden lund, 

säger redaktionskollegan andré mattiasson. 

studentföreningen agora 

medan radioarbetet fortsätter i källaren beger vi oss åter upp till 

tredje våningen. bara några meter bredvid stampus rum huserar 

studentföreningen agora. Deras aktiviteter riktar sig mot kommunikations 

och service managementstudenter. De beskriver 

sin verksamhet som ”utbildningskompletterande”. 

– rent praktiskt betyder det att vi anordnar nollning, samarbete 

med företag, gästföreläsningar, arbetsmarknadsdagar och 

en hel del annat, säger föreningens ordförande emma Jungmark. 

studentföreningen agora vill ge studenterna möjlighet att 

maximera sin tid på Campus genom att vara en stöttepelare 

kring projekt, idéer och engagemang. 

– man hade kunnat kalla oss ett experimentföretag. man ska 

redan under sin studietid kunna testa på sina ledarskapsegen skaper 

och våga utveckla sina idéer. 

studentkören stämpus 

men musiken då? Ja, vad skulle en studietid på lunds universitet 

vara utan närvaron av en studentkör? naturligtvis har även Helsingborg 

sina egna sångfåglar: stämpus. 

ett stenkast bortanför Villan ligger gustav adolfs kyrka. Hit 

beger sig medlemmarna i stämpus varje måndag för att lära sig 

konsten att fånga rätt ton. 

– efter att regelbundet ha sjungit tillsammans under en tid, 

blir man nästan till en röst. Det är sjukt häftigt, säger oscar 

pålsson som är körens ordförande. 

och skulle man inte lyckas fånga den där tonen så är det helt 

okej. oscar hade själv inte tagit en ton sedan barndomen när 

han bestämde sig för att börja i stämpus. 

– man lär sig efter hand, med hjälp av andra och vår duktiga 

kör ledare, kantorn ilze stala. lyckas man inte sätta en ton kan 

man lyssna på den som står bredvid. nästa gång är det kanske 

den personen som lyssnar på dig. 

samarbetet mellan de olika studentföreningarna är tätt, och 

ofta leder ett engagemang till ett annat. Det gäller inte minst 

mellan kören och Helsingborgsspexet, som är Campus egen 

spexförening. 

– många som är med i kören är även med i spexet. Förra året 

var jag själv med och både skrev manus och byggde kulisser. och 

det blir antagligen samma i år igen, berättar oscar. 

7 

Studentlivet

8 

Boende 

I ett och ett halvt år har Laura 

miron bott i sin studentkorridor 

på anglais studenthem. Hon 

delar kök med två andra studen 

ter men än så länge har 

inga bråk om disken hamnat 

på köks bänken. Tvärtom: hon 

hade inte velat vara utan det 

delade köket! 

när rumänska laura, som är masterstudent 

på Tourism and Hospitality management, 

visar upp sin lägenhet berättar hon att det 

delade köket mer är en mötesplats än en 

matplats. 

– Här får man möjlighet att träffa 

många olika människor. 

Hon uppskattar att studentkorridoren 

ligger lika nära Campus som stadens centrum. 

och att det inte är långt till havet. 

laura är uppvuxen i bracov, rumäniens åttonde 

största stad, som ligger omgiven av 

bergskedjorna syd karpaterna. 

– Jag är uppvuxen omsluten av berg. 

att bo så nära havet och kunna gå dit när 

jag vill är en stor sak för mig! 

i det gemensamma köket har eftermiddagens 

stillhet lagt sig. Hon kikar ut mot 

sofforna i rummet bredvid, och berättar 

att det är där som hon och hennes vänner 

brukar hålla till. inne på lauras eget rum 

”Stressa inte, det löser sig!” 

Helsingborg är en studentvänlig stad! 

Det betyder att staden aktivt deltar 

i att alla studenter ska känna sig välkomna 

och få den hjälp de behöver. 

Bostads samordnarens råd till dig 

som letar boende är: 

– Stressa inte, det löser sig! Men var 

samtidigt ute i god tid. Det finns inget 

kösystem på studentlägenheter i Helsingborg, 

vilket kan göra en del oroliga. 

Men det betyder egentligen bara 

att man måste vara lite mer aktiv och 

vilar ett hemtrevligt skimmer av mjuka 

färger. Hennes familj och vänner betraktar 

henne leende från på väggens uppsatta 

fotografier. Den stora sängen samsas med 

ett skrivbord, en läshörna med fåtölj och 

en halvfull bokhylla. 

– Har du läst dem? Jag kan verkligen 

rekommendera dem, säger laura och syftar 

på milleniumtriologin, vars tre böcker 

ligger i en trave på hyllan. 

– Jag var ju tvungen att läsa dem alla 

tre nu när jag är i sverige. 

på hugget under en viss period, och inte 

räkna med att få exakt den lägenhet du 

till en början ville ha. Vi har inte haft 

någon som sovit i tält i Helsingborg utan 

tvärtom haft boende över. Inte studentlägenheter, 

men rum som hyrs ut. 

På Helsingborgsstudent.se kan du 

hitta kontaktuppgifter till studentboende, 

länkar till fastighetsägare och hyresvärdar 

samt annonser för inneboende 

och andrahandsalternativ i staden. 

Rebecca Wallentin (längst t h) med vänner. 

Kaffebryggaren puttrar och muggar dukas 

fram – allt medan Rebecca Wallentin slänger en 

hastig blick på Danmark. Det är med andra ord 

en helt vanlig dag för socionomstudenten, vars 

studentlägenhet kan stoltsera med en havsutsikt 

som för henne hela vägen över sundet. 

medan mTV rullar på tv:n vilar resten av rebeccas lägenhet i en stilren 

och nästintill minimalistisk inredning som går i färgerna lila, svart och vitt. 

– Jag gillar inredning som är enkel och stilren. sedan kombinerar jag 

det med lite mysiga detaljer. som ni ser gillar jag lila… men jag kunde ju 

inte bara ha allt i en färg, så det fick bli svart och vitt, berättar hon med 

ett skratt. 

på väggen hänger stora bokstäver som uppmanar läsaren att fånga 

dagen: eller Carpe Diem, som det så välkända uttrycket lyder. och fångar 

dagen, det gör rebecca. gärna på sin balkong, så klart. 

– Tack vare balkongen har det blivit extra många sena kvällar under 

sommaren! 

som för många andra nyblivna studenter är detta rebeccas första 

egna lya. lägg till ny stad, ny utbildning och nya vänner. att då kunna 

känna en gemenskap i boendet är viktigt för henne. 

– Trots att jag bor själv, känns det inte som det. när jag flyttade var jag 

lite orolig för hur det skulle gå. skulle jag känna mig ensam? skulle jag 

lära känna andra? men stämningen i både korridoren och hela studenthemmet 

är gemytlig. Det är förvånansvärt lätt att lära känna människor. 

Förutom gemensamma uppehållsrum finns det en idrottshall i byggnaden. 

För en idrottsfrälst person som rebecca är det antagligen det 

bästa med hela boendet. 

– Det är så coolt! sport är mitt stora intresse, jag har friidrottat sedan 

jag var liten. nu sticker jag och mina kompisar dit när vi inte har något 

speciellt att göra, och spelar pingis, innebandy, basket eller något annat. 

Jag hinner aldrig riktigt med att bli uttråkad här, säger hon. 

9 

Boende

10 

Var med och påverka 

I kåren samlas studenternas många röster till en 

gemensam, stark stämma. som kår aktiv får du 

möjlighet att vara med och påverka din tid som 

student, få praktisk erfarenhet inför framtiden 

och – inte minst – ha riktigt roligt. 

När du börjar studera på Campus Helsingborg 

kan du bli medlem i någon av de två studentkårer 

som finns representerade på stadens universitet. 

Kårerna, som håller till på Villan, arbetar för att din 

utbildning håller hög kvalitet och att du får det så 

bra som möjligt under studietiden. 

Ingenjörssektionen vid Campus Helsingborg finns 

till för studenterna vid LTH Ingenjörshögskolan. De 

är en sektion under Teknologkåren men fungerar 

till stor del som en egen organisation. 

– Kåren har fördelat ansvaret så att mycket 

besluts fattande sköts lokalt. Det är för att vi 

som sektion ska kunna arbeta effektivt, berättar 

sektionens ordförande Linn Braun. 

För dem som studerar socionomutbildningen, 

kom mu nika tion eller service management är det 

Lunds sam hällsvetarkår som gäller. 

Gemensamt för båda kårerna är att utbildnings 

bevak ningen är central. 

– Vi arbetar för att utbildningen ska bli bättre. 

Det kan vara allt från problem med lärare till att 

hålla koll på att litteraturen är relevant. Vårt arbete 

är som en kvalitetssäkring av din utbildning, säger 

PärOla Nilsson, som är Campusansvarig inom Lunds 

samhällsvetarkår. 

Kårerna vill att just du ska engagera dig, både 

för din egen och för dina studiekamraters skull. 

– Det är en chans att ha roligt och lära sig något. 

Du får till exempel möjlighet att sitta i styrelser eller 

utvärderingsgrupper som genomför tunga uppdrag. 

Du lär dig hur man praktiskt driver en organisation. 

Dessutom är kåren en förlåtande miljö. Misstag 

får göras – det är det man lär sig av! säger PärOla 

Nilsson. 

Odla kontaktnätet 

Dagen du står färdigutbildad och på jakt efter ett jobb är 

kontakter i näringslivet guld värt. Som student på Campus 

har du många möjligheter att odla kontaktnätet. 

För tio år sedan, ungefär samtidigt som 

Campus slog upp sina glasdörrar för 

första gången, började Helsingborgs 

arbete kring stadsförnyelseprojektet 

H+. Inom planerna för H+ ryms bland 

annat en helt ny stadskärna, spårvagnar 

och en underjordisk järnväg. Mitt 

i allt detta hittas Campus med sina 

studenter! 

Staden vill att studenterna ska 

vara med och utveckla projektet, och 

redan nu har många samarbeten 

skett kring examensarbete. Ju längre 

projektets planer kommer, desto mer 

praktiska möj ligheter att delta skapas 

för student erna! H+ har mötesplatsen 

SHIP vägg i vägg med Campus. Där ligger 

deras kontor, projektutställningen 

”Tänk H+” samt ett café. Som student 

kan du bege dig dit för att ta en fika, 

plugga och få inspiration. 

Marknadsföreningen i Helsingborg, 

MiH, är en mötesplats där studenterna 

får chansen att träffa företagare från 

regionen. Föreningen arrange rar Frukost 

klubben där tidiga fredagsmorgnar 

lockar till mingel, föredag och – så 

klart – frukost. Här kan du som student 

knyta kontakter och samtidigt få en 

god kopp kaffe. Marknadsföreningen 

har även en sektion för studenter, MiH 

Future, som bland annat driver ett 

mentorsprogram. 

Helsingborg byggdes av entreprenörer 

och än i dag fyller entreprenörsandan 

staden till bredden. 

Under namnet Enterprise samarbetar 

Campus med flera aktörer som t.ex. 

studentorganisationen FENA (Förening 

för Entreprenörskap och Nyföretagar 

Anda), MiH Future, Nyföretagarcentrum, 

Näringslivets hus och Connect 

Skåne med att inspirera, engagera och 

supporta studenterna till att starta 

egna företag. 

Samarbetet mellan staden och Campus 

är stort. Tillsammans arbetar man 

för att Campus ska växa, studenterna 

ska trivas och att samverkan med regionens 

näringsliv ska stärkas. 

Föreningen Campus vänner är helt 

ny startad och har som syfte att samla 

in donationer till förmån för Campus 

studenter och anställda. Här kan du 

som student ansöka som stipendium 

till exempel för studieresor eller något 

särskilt projekt. 

Campus egna studenter arbetar hårt 

för att utveckla kontakter med näringsliv 

och offentlig verksamhet. 

AGORAdagen, som arrangeras av 

Studentföreningen Agora, är ett sådant 

exempel. En gång om året hålls 

denna arbetsmarknadsdag. Detsamma 

gäller för MässING, som arrangeras av 

Ingenjörssektionens näringslivsutskott 

och är en arbetsmarknadsdag för våra 

framtida högskoleingenjörer. 

Företagsteam har funnits som ett 

framgångsrikt koncept på LTH under 

många år. Nu finns projektet även för 

studenterna inom strategiskt kommunikation. 

Här får företag en chans att 

ta del av Campus utbildningar, samtidigt 

som studenterna får möjlighet 

att möta vad som förhoppningsvis kan 

bli en framtida arbetsgivare – och till 

på köpet får ovärderlig verklighetsförankring. 

11 

Möjligheter

12 

Världen väntar 

christian Olsson spenderade en termin som 

student i Kanada. Det gav honom möjlighet 

att uppleva ett magiskt friluftsliv fyllt av 

skidåkning, samtidigt som han fördjupade 

sig i sitt stora intresse: turism. 

allt började i den österrikiska skidorten s:t anton. Det var under 

tiden som reseledare där som Christian insåg att det var inom 

turism och upplevelseindustrin han ville studera vidare. 

Vägen gick därför till kandidatprogrammet i service management 

– Tourism. när det tredje och sista året av programmet 

drog i gång valde Christian att spendera en termin utomlands. 

– Jag har alltid haft Kanada varmt om hjärtat. skidåkningen är 

fantastisk och människorna är trevliga, säger han. 

på det kanadensiska universitetet Thompson rivers university 

i västkanadensiska staden Kamloops hittade han vad han sökte. 

Dels möjligheter till natur och sportupplevelser utöver det vanliga, 

samt universitetsstudier inom turism. 

– universitetets områden var verkligen fina. Det var som på 

film med enorma, gamla universitetsbyggnader omgivna av stora 

gröna parker. och den omgivande naturen var minst lika vacker. 

när vi var lediga åkte jag och andra studenter och vandrade i 

bergen, badade i floden, åkte skidor, grillade och umgicks. 

som student på Lunds universitet campus 

Helsingborg har du möjlig het att ansöka om att 

studera, praktisera eller skriva examensarbetet 

utomlands. universitetet har avtal med över 

600 universitet i ett 50tal länder och som 

utbytesstudent är undervisningen avgiftsfri 

och studiemedels berättigad. Du kan även ordna 

utlandsstudier på egen hand. 

att studera i Kanada var enligt Christian på många sätt likt 

att vara student i sverige. rent kulturellt kände han sig nära 

kanadensarna. samtidigt skilde sig mycket åt – inte minst sättet 

att tentera. 

– Jag läste flera olika, mindre kurser. bland annat event 

management och kurser som tog sig an turism ur ett globalt 

perspektiv. men medan studier i sverige ofta har en mer jämn 

takt kom tentorna i Kanada samtidigt, vilket gjorde att det blev 

väldigt intensivt. 

Hans studiekamrater var personer från världens alla hörn, 

något som alltid speglade sig i undervisningen och diskussionerna 

som hölls. 

– Det var inte bara fokus på nordamerika inom turism studierna 

utan vi kunde relatera till olika exempel och problem i hela världens 

turismindustri. 

och förutom djupare kunskaper inom turism fick han även 

med sig ett stort kontaktnät, som varje skidälskande person kan 

avundas, hem till sverige. 

– i Kanada träffade jag på väldigt många tyskar, schweizare 

och österrikare. Det kan tyckas lite lustigt, men så var det! så 

nästa gång jag åker på skidresa till någon av de länderna har jag 

vänner att bo hos, säger han och skrattar. 

aloha! Hawaiis välkända hälsningsfras 

har vi nog alla hört talas om. men 

Harriet Lenninger har gjort mer än så. 

Hon valde att spendera sin tre månader 

långa praktik i Honolulu. 

De öar som tillsammans bildar den amerikanska delstaten 

Hawaii är en destination som människor från 

hela världen drömmer om. Helt rätt, tänkte Harriet, 

som pluggar strate gisk kommunikation på Campus, 

och satsade på en utlands praktik hon sent kommer att 

glömma. 

– eftersom jag vill arbeta med kommunikation i 

inter nationella sammanhang måste jag lära mig att 

förstå kulturskillnader. Det är ett ämne som tilltalat mig 

när vi läst om det. så jag bestämde mig för att uppleva 

det på riktigt! 

under tre månader fick hon göra just det, och 

mycket mer, på mcneil Wilson Communications (mVC) 

pravdelning för resor och turism i Honolulu. 

– Jag fick spendera en del tid vid kopieringsmaskinen, 

säger hon och skrattar. men också skriva pressmeddelande, 

nyhetsbrev, uppdatera hemsidor, layouta, 

assistera vid foto graferingar och tvinspelningar samt 

vara med på möten. 

under sin tid på mWC fascinerades hon av den 

tillbaka lutade stämningen som rådde. 

– De var otroligt laid back och stressade inte. samtidigt 

var de oerhört duktiga och fick precis lika mycket 

gjort som vilken effektiv skandinav som helst. ibland 

hade jag svårt att förstå hur det gick ihop! 

Hon beskriver också en ö fylld av vänlighet och 

glädje. något hon fick uppleva redan första dagen, då 

företagets VD välkomnade henne med både kindpussar 

och en lei, Hawaiis traditionella blomkrans. ”The aloha 

spirit” är något Hawaiiborna är väldigt stolta över 

berättar Harriet. 

– Det handlar om att behandla varandra med vänlighet 

och respekt. ger du aloha, så får du aloha! Det 

finns över allt som ett slags ledord för deras kultur. Det 

var fantastiskt att få uppleva det på riktigt. 

praktiken har inte bara vidgat hennes vyer kring 

kommunikation. självständigheten drillades, engelskan 

blev flytande, kunskapen om landet växte – och samtidigt 

fick Harriet en upplevelse som hon sent kommer 

att glömma. att spendera en after work bland solbrända 

surfare och svajande palmer skiljer sig en smula från 

en svensk students vardag. 

– Tiden på Hawaii var en både spännande och social 

upplevelse. på dagarna umgicks jag med mina kollegor. 

på kvällarna träffade jag människor från hela världen. 

Vi surfade, vandrade i djungeln, klättrade upp för vulkaner 

och simmade med hajar. 

13 

Utbytesstudent

socionomutbildning 

socionomutbildningen 

om fattar 210 högskolepoäng 

och är en bred ut 

bild ning som ger möjlighet 

till socialt arbete inom 

många områden. 

Socialhögskolan har utbildat socionomer i 

mer än sextio år. I dag finns utbildningen 

förlagd i Helsingborg och Lund och antagning 

sker varje termin. Som socionom student 

på Campus tillhör du Socialhögskolan 

i Lund men undervisning sker i Helsingborg, 

förutom valbar kurs termin 7 där du 

väljer mellan kurser som ges både i Lund 

och Helsingborg. Målet för utbildningen är 

att ge en bred samhällsvetenskap lig grund 

och förbereda dig för arbete inom sociala 

verksamhetsområden. Du läser bland annat 

sociologi, psykologi och juridik för att få 

kun skap i hur både människan och samhället 

funge rar. I utbildningen ingår också 18 

veckors handledd studiepraktik. 

Socialhögskolan har ett väl utbyggt samarbete 

med universitet och högskolor över 

hela världen. Det finns därför möjlighet att 

förlägga delar av studierna utomlands. 

Ut bil dningen sträcker sig över sju terminer 

och leder till en socionomexamen. Du kan 

endast få en socionomexamen genom att gå 

socionomutbildningen. 

Arbetsmarknad 

Som nyutbildad socionom har du goda 

ut sikter att få arbete. Utbildningens bredd 

gör att du kan arbeta inom många olika 

fält. De flesta socionomer finns inom den 

kommunala socialtjänsten och arbetar bl a 

med frågor kring barns situation, människors 

ekonomiska hjälp behov och missbruk 

av alkohol och droger. Andra exempel är 

kuratorsjobb inom sjukvård och skola, 

familjerådgivare, rehabili terings konsulenter 

vid Försäkringskassan, socia la utredningar 

inom kriminalvården, eller behand lingsarbete 

på institution. Socionomer är också 

efterfrågade inom den privata sektorn, t ex 

som personalkonsulenter. Många socionomer 

väljer också att arbeta i egen verksamhet 

som konsulter. 

Arbetssituation 

Gemensamt för socionomyrkena är att du 

arbetar med människor i olika skeden av 

”Rollspelen under utbildningen var en bra förberedelse” 

Redan innan susanne Herlin 

Torkeli tagit sin examen på 

socionomutbildningen fick 

hon arbete inom socialtjänsten 

i Helsingborg. Idag är hon 

socialsekreterare på Entrén 

Försörjningsstöd. 

– Många har förutfattade meningar om 

hur det är att arbeta med försörjningsstöd, 

men jag trivs fantastiskt bra framför allt 

med arbetskamraterna. Ju tyngre jobb 

man har desto viktigare är det att man 

trivs ihop och kan skratta tillsammans, 

säger Susanne Herlin Torkeli. 

Hon beskriver arbetet som intressant 

men också mycket krävande. I det dagliga 

arbetet träffar hon människor som söker 

försörjningsstöd. Hon handlägger och 

utreder ärenden och gör hembesök. Det 

går aldrig att riktigt planera en arbetsdag, 

telefonen ringer hela tiden och klienter 

dyker upp oanmälda. Vissa är arga och 

upp rörda. Ibland kan stämningen bli hotfull. 

– Då måste man gå på magkänslan här 

och nu och ta hjälp från sina tidigare erfarenheter 

både i yrkeslivet och som mamma, 

säger Susanne, som har fem barn och 

en sjuksköterskeexamen med sig i bagaget. 

Hon tycker att socionomutbildningen 

ger en bra grund för socialt arbete. 

– Då, när jag gick på skolan, fnös jag 

lite när vi höll på med rollspel för att förbereda 

oss för verkligheten. Men det är en 

livet. Ofta möter du människor i svåra situationer, 

med sociala och personliga problem, 

och din uppgift är att hjälpa dem att själva 

åstadkomma förändringar i sina liv. Arbetet 

kräver tålamod och du kan ibland ställas 

inför besvikelser. Som socio nom måste du 

vara intresserad av människor. 

vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58, 

eller läs mer på www.soch.lu.se! 

näringslivsrepresentant 

ingemar Hansson, 

enhetschef, socialförvaltningen, 

Helsingborg 

Hur samarbetar ni med Campus? 

– Vi erbjuder kandidatplatser, gästföreläser vid 

några kursmoment och medverkar vid olika 

arenor för forskning och uppsatser. Vi kan ge 

studenterna verklighet bakom arbetsuppgifterna, 

vi har ju praktisk kunskap och kontakter. 

hjälp att ha pratat igenom sådana här 

situationer innan man hamnar i dem. De 

som valde att inriktningen missbruk fick 

lära sig mer om att hantera tuffa situationer. 

Själv läste jag familjeterapi, vilket gav 

mig andra kunskaper. 

Något Susanne uppskattar från utbildningen 

var att kurskamraterna fick gå i 

terapi hos varandra. Många öppnade upp 

sig under samtalen och berättade om svåra 

upplevelser. När lärarna fångade upp de 

jobbiga erfarenheterna och ledde diskussioner 

kring dem gav det otroligt mycket. 

– Men jag skulle vilja ha mer praktik i 

utbildningen. Praktik som noga följs upp. 

Det är ute i verkligheten man lär sig. 

Vad har du för framtidsplaner? 

– Jag trivs jättebra här och nu, men 

skulle gärna arbeta med barn i framtiden. 

Jag hade uppskattat att få arbeta under 

mindre tidspress – att ha möjlighet att 

ägna mer tid åt varje ärende och göra 

fördjupade utredningar. Och jag skulle 

gärna pröva på att arbeta i privat regi. 

”Jag vill få människor att se sina 

destruktiva beteenden och göra 

något för att hjälpa dem” 

varför valde du Campus? 

– Jag ville komma ifrån min hemstad Linköping. Några kompisar som ville läsa till 

byggnads ingenjörer kollade upp Campus på nätet och tipsade mig om socionomutbildningen. 

Jag tyckte att skolan verkade så mysig och fräsch. 

Hur trivs du? 

– Jag trivs jättebra. Alla som går här verkar så dedikerade. 

Jag gillar att vi socionomer inte är i en egen byggnad 

utan att alla blandas på Campus. Man träffar hela tiden 

studenter på andra utbildningar. Och jag älskar Helsingborg. 

Det är en lyx att kunna gå ner till havet när man vill. 

varför vill du bli socionom? 

– Det har jag velat sedan jag var 1415 år. Jag har alltid känt 

en dragning till folk som har det kämpigt. Många kompisar 

har sagt att jag har en förmåga att lyssna och jag har alltid varit 

något av en ”kompispsykolog”. Att sitta och prata med människor, 

att få dem att se sina destruktiva beteenden och göra något för 

att hjälpa dem. Det är det som lockar i yrket. 

vad har du för framtidsplaner? 

– Jag har alltid tyckt om att vara med barn, och skulle gärna vilja arbeta med 

barn i någon form. Kanske med barn som blivit utsatta för övergrepp. Jag 

vill föra barnens röst, försöka underlätta för dem och hjälpa dem att må 

bättre. Ett mål är att någon gång i framtiden arbeta inom psykiatrin. För 

att nå dit funderar jag på att bygga på med en psykoterapeut utbildning. 

Jag vill också arbeta utomlands i framtiden och tänker försöka göra min 

praktik i Kanada. 

vad tycker du om utbildningen? 

– Den är bra upplagd, kurserna kommer i en bra följd. Utbildningen 

är förstås mycket teoretisk för att vi ska få redskapen. Men det är 

först när man kommer ut i jobbet och använder dem som man lär 

sig på riktigt. Våra lärare och föreläsare är otroligt engagerade. De 

pushar en och vi kan alltid ringa eller mejla om det är något. Det 

är klart att det är tufft mellan varven. Vi läser många tunga ämnen 

och mycket av det vi läser inom juridik, sociologi eller psykologi 

är abstrakt. Eftersom man alltid kan göra många olika 

tolkningar pratar och diskuterar vi mycket på lektionerna. Det 

är otroligt intressant och givande. 

Lever du studentliv? 

– Jag är ofta med när studentföreningen Stampus ordnar 

aktiviteter på Villan. En gång i månaden anordnar föreningen 

”turning” på Danmarksbåtarna. Det är alltid 

proppfullt på båtarna och jätteroligt. Jag har varit fadder 

åt nya studenter och har som många andra ansökt 

om att bli studentambassadör. Det ska bli jättekul att 

gå ut och informera om vår utbildning. 

Frida söderlund, 23 år från Lin köping 

Läser socionomutbildningen 

Bor: studentlägenhet i Helsingborg 

tillsammans med pojkvännen 

814 

15 

Socionom

16 

service management 

– Health – Hotel & Restaurant – Retail – Tourism 

detta är utbildningen för 

dig som vill arbeta med att 

leda, utveckla och organisera 

verksamheter där 

kundmöten och service är 

centrala. 

På kandidatprogrammet i Service Management 

lär du dig skapa förutsättningar för 

goda servicemöten och kundrelationer. 

Utbildningen är tvärvetenskaplig och ger 

dig bred kunskap om organisation, ekonomi, 

marknadsföring och ledning av tjänsteintensiva 

företag och organisationer. Du 

läser också kurser där serviceverksamheternas 

innehåll analyseras utifrån bl.a. sociala, 

kulturella och miljörelaterade perspektiv. 

Förankrad i näringslivet 

Programmet är utvecklat tillsammans med 

företag och organisationer i olika service 

branscher. De teoretiska studierna inom 

service management och tjänstevetenskap 

varvas med branschkunskap där representanter 

från institutionens partnerföretag 

gästföreläser. Här kan du som student också 

knyta värdefulla kontakter inför framtiden. 

Undervisningen är uppbyggd på föreläsningar, 

PBL (problembaserat lärande), 

grupparbeten, workshops, case och seminarier. 

Fyra inriktningar 

Kandidatprogrammet i Service Management 

har fyra inriktningar: Health, Hotel 

& Restaurant, Retail och Tourism. När du 

söker till programmet väljer du inriktning. 

Under varje läsår är tre av fyra kurser 

gemensamma och en kurs är inriktningsspecifik, 

men även på de gemensamma 

kurserna behandlas fall ur de olika branschernas 

perspektiv. Det finns också möjlighet 

till utlandsstudier under utbildningens 

senare del. På följande sidor kan du läsa 

mer om vad som utmärker de olika inrikt 

ningarna Health, Hotel & Restaurant, 

Tourism och Retail. 

examen 

Utbildningen leder till en kandidatexamen 

på 180 högskolepoäng. Då är du även 

behörig att söka till masterutbild ningen i 

Service Management. 

Behörighet: 

Grundläggande behörighet samt Matematik 

C, Samhällskunskap A. 

vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se 

sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se! 

Så tycker några av våra partnerföretag om samarbetet: 

staffan Lindqvist 

iKeA 

– Vår nära relation till 

universitetet bidrar till att 

branschens kompetensbehov 

överförs till utbildningen. 

Vi verkar för att 

kursplanerna ska vara 

aktuella och stämma överens 

med framtida behov. 

Eftersom vi vill vara det 

naturliga valet av arbetsgivare 

är det viktigt att förstå 

vilka krav studenter ställer 

på framtida arbetsgivare 

Kent Orrgren 

sAts 

– Samarbetet med utbildningen 

känns helt rätt för 

oss på SATS. Träningsbranschen 

växer och vi har stort 

behov av kompetenta och 

pålästa medarbetare för 

att kunna fortsätta erbjuda 

våra kunder högkvalitativa 

produkter och ett högklassigt 

servicebemötande. Vi 

på SATS tycker att det är 

oerhört spännande att få 

dela med oss av våra erfarenheter 

och få vara med 

och utveckla denna utbildningssatsning. 

Ann runnström 

swedavia 

Malmösturup Airport 

– Det här är en fantastisk 

utbildning inom både 

ekonomi och ledarskap 

som dessutom är anpassad 

till både näringslivets 

och samhällets krav. Vi får 

definitivt gehör för våra 

synpunkter och samarbetet 

ger vår organisation stora 

fördelar. Dels får vi kontakt 

med presumtiva anställda, 

dels får vi hjälp att belysa 

frågeställningar i vår egen 

organisation – nytt friskt 

tänkande. 

Fredrik voltaire 

svensk Handel 

– Samarbetet är ett bra 

sätt att säkerställa kvaliteten 

på utbildningen. Det 

har skett stora förändringar 

här, jag upplever att 

Campus verkligen lyssnar 

på våra synpunkter. Vi har 

bland annat bidragit till 

att ett mentor program 

införts. Det är viktigt att 

studenterna får testa sina 

nya kunskaper och får 

träning i att omsätta dem i 

handling. 

John Monhardt 

radisson sAs 

– Det märks att Institutionen 

för Service Management 

tar intryck av 

branschen och utvecklar 

utbildningsplanen. 

Vi ges ett unikt tillfälle 

att föra in 

arbetslivets synpunkter 

till utbildningen 

samtidigt 

som vi lär känna 

studenter och lärare. 

Det är roligt att kunna 

vara en del av dia logen. 

Hotel & restaurant Management 

På inriktningen Hotel & Restaurant Management blir du väl insatt i hur branschen fungerar när det gäller kundrelationer, 

organisationsstrukturer, personalledning och företagens roll i samhället. På de inriktningsspecifika kurserna 

lär du dig arbeta kreativt med konceptutveckling och upplevelsedesign, du får en inblick i måltidsproduktion, 

distribution och kvalitetsaspekter samt grundläggande kunskap i det juridiska regelsystemet och handelsrättsliga 

aspekter. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. receptionschef, restaurangchef, driftansvarig, inköpsansvarig, 

marknadsförare, entreprenör eller andra ledarbefattningar inom branschen. 

”Vi utbildas till framtidens ledare” 

Hur trivs du på Campus? 

– Jättebra. Allt är lite mindre här, nästan familjärt och man känner igen många ansikten. 

Jag tycker om att engagera mig och vill kunna påverka därför sitter jag med som 

utskottsansvarig i studentföreningen Stampus. Nu har jag också blivit företags ansvarig 

för årets upplaga av EXpåC, Examensmässan på Campus, där studen terna visar upp sina 

examensarbeten för allmänheten. Vi är femsex studenter som arbetar med mässan. 

Vi ska skapa kontakter med företag och knyta ihop dem med elever som ska göra sina 

exjobb. Det är otroligt spännande men lite tufft att kombinera med studierna. 

varför valde du Hotell och restaurang Management? 

– Jag har släktingar som driver restau ranger i USA och har själv sommar jobbat 

på hotell. Det verkar roligt att arbeta inom service branschen. När jag letade 

efter utbildningar upptäckte jag att det här var den enda man kan söka direkt 

från gymnasiet. Det kändes som det bästa alternativet och lite roligt att 

komma ifrån Stockholm ett tag. 


– Väldigt intressant. Utbildningen ger en heltäckande bild av servicebranschen 

– hotell, restaurang, turism, retail – så vi vet hur den funge rar när 

det gäller kundrelationer, organisationsstrukturer och personalledning. Vi 

läser mycket ekonomi, marknadsföring och ledarskap. 

Är det en tuff utbildning? 

– Det är en ledarskapsutbildning, där vi utbildas till att bli framtidens ledare. 

Det gör att man måste känna efter vad man är för en person. Det gäller 

att stå på sig och veta vad man vill. Man måste vara utåtriktad och knyta 

kontakter om man ska lyckas i framtiden. Konkurrensen är stenhård. 

Hur trivs du med att bo i Helsingborg? 

– Jag trivs bra. Det är en charmig och mysig stad, speciellt på våren och 

sommaren. Den hör till de krogtätaste i Sverige, vilket jag gillar. Och jag 

uppskattar närheten till Helsingör och till Tyskland. Jag är uppvuxen där och 

reser ofta dit och hälsar på min bror. 

vad skulle du vilja arbeta med? 

– Jag funderat på att många industriföretag inte är så duktiga på att ge kunderna 

service, till exempel en sån enkel sak som att hålla leveranstider. Det 

hade varit roligt att arbeta inom industrin och på något sätt förmedla vikten av 

god service. Jag kan också tänka mig att arbeta på hotell, men inte inom restaurangbranschen. 

Det verkar så slitigt. Jag vill ha familj så småningom och det verkar 

svårt att kombinera. 

vad gör du om tio år? 

– Då hoppas jag att jag är i toppen av min karriär för att sen bli mammaledig. Jag kanske 

ändrar mig och slutar som restaurangägare i alla fall. Eller driver hotell. Jag är verkligen 

spänd inför framtiden och längtar till arbetslivet. 

Wenche eklund, 21 år från stockholm 

Läser Hotell & restaurang Management 

Bor i lägenhet i Helsingborg 

17 

Service Management

18 

– Jag har fått chansen att bygga upp verksam 

heten från grunden. Mycket energi har 

gått åt till att skapa en service organisation, 

vilket var mycket svårare än jag trodde. 

Jag har fått ta hjälp ibland, men det mesta 

har jag fått lösa själv och jag har lärt mig 

mycket. 

Det säger Jonas Lundström som är 

drifts an svarig på SHIP, ett showroom och 

kontorshotell i Helsingborg. Jonas är SHIPS 

ansikte utåt, han sätter priser, tecknar avtal 

med konferensgäster, tar fram informationsmaterial 

och ansvarar för personalen i 

receptionen. 

– Det är ett jättestimulerande arbete. 

Det som är mest spännande är alla kreativa 

entreprenörer som rör sig i byggnaden. Jag 

har fört ihop många Campusstudenter som 

ska göra projektarbete med entre pre nörer 

sofia Forss hade siktet inställt 

på ett chefsjobb redan när hon 

började på Health management. 

Idag är hon biträdande verksamhetschef 

på attendo care i Ystad. 

”Service är en strategisk fråga” 

Efter examen på Hotel & Restaurang management mellanlandade 

Jonas Lundström på Telia. men sen dök drömchansen 

upp – att bli driftsansvarig för sHIp, en läckert designad lokal/ 

showroom i kommunal regi. 

på SHIP och gett dem möjligheten att sitta 

på kontorshotellet och arbeta. Att arbeta 

i den här miljön där det finns så mycket 

idéer i luften har gjort att jag själv blivit 

mycket intresserad av att starta eget. 

Har du nytta av utbild ningen i ditt arbete? 

– Ja, mycket. Något som inpränta des var 

att kunder bara minns exceptionellt bra 

eller exceptionellt dålig service, allt annat 

där emellan glöms bort. Att verkligen 

anstränga sig och vända en dålig känsla 

hos kunden till något riktigt bra är en stor 

utmaning i jobbet, berättar Jonas. 

– Service är en oerhört viktig strategisk fråga 

och det är nog den viktigaste lär domen 

jag fått med mig från utbild ningen. Du 

kan inte sätta din personal i kontakt med 

”Jag trivs i rollen som chef” 

Sofia Forss fastnade för Service Management 

med inriktningen Health för att den 

lät nytänkande. Att den fokuserade på 

service och ekonomi, och samtidigt gav 

stora möjligheter att djupdyka i något hon 

brinner för, gjorde att utbildningen passade 

perfekt. 

– Innan jag började på utbildningen 

jobbade jag inom äldreomsorgen vilket jag 

fortsatte med under hela min studietid. Det 

hade jag stor nytta av när jag sökte jobbet 

jag har idag, säger Sofia. 

Det var på Agoradagen, Campus Helsingborgs 

stora arbetsmarknadsdag, som 

hon knöt kontakter med sin nuvarande 

arbetsgivare, Attendo Care. 

– Efter examen fick jag ett sommarvikariat 

som områdeschef inom äldreomsorgen 

i Karlskrona kommun. Därefter fick jag 

tjänsten som jag har idag, som biträdande 

verksamhetschef. Det känns som jag har 

hamnat helt rätt. Jag trivs i rollen som chef, 

kunderna utan att hålla dig à jour med hur 

de sköter bemötandet. En serviceupplevelse 

kan verka obetydlig i stunden, men den 

kan påverka din rela tion med en eller flera 

viktiga kunder för lång tid framöver. 

vad är nästa mål? 

– Till sommaren reser jag ett halvår till Nya 

Zee land. När jag kommer hem igen skulle 

jag vilja arbeta med service på webben. 

Företag släpper mer och mer in sina kunder 

på sina hemsidor så att de kan kommunicera 

och ge feedback. Att företag lyssnar 

mer på sina kunder – hur påverkar det 

servicen? Det skulle vara roligt att jobba 

med i framtiden. 

det är ett utvecklande och stimulerande 

jobb. 

Har du haft nytta av utbildningen? 

– Jag tror att det är bredden i utbildningen 

som gör den konkurrenskraftig. Jag upplever 

att som chef är det bra att veta lite 

om mycket och kunna förstå helheten i ett 

företag. Jag har stor nytta av kombinationen 

av ekonomistyrning, marknadsföring, 

socialpsykologi och juridik, vilket jag tror 

skapar ett kreativt tänkande. Service handlar 

om så mycket mer än ett leende på 

läpparna. 

Motsvarar arbetet dina förväntningar? 

– Ja, det gör det verkligen. Det är ett varierande 

och roligt jobb. Men det är självklart 

svårt att i förväg föreställa sig hur det är 

att vara chef. Det kan många gånger vara 

tufft, men jag gillar utmaningar och att 

ständigt känna att jag utvecklas. 

Health Management 

Inriktningen Health Management ger dig färdigheter i att planera, driva, effektivisera och utveckla verksamheter 

med fokus på hälsa. På de inriktningsspecifika kurserna kommer du bl a att studera ledarskap och organisering av 

hälso arbete och ekonomi med särskilt fokus på de speciella krav som företag och organisationer inom branscher för 

hälsa efterfrågar. Du lär dig också att analysera och utveckla nya affärsidéer för såväl den traditionella hälso och 

sjukvården men också för fitness och wellnessorienterade verksamheter. Efter utbildningen kan du arbeta t.ex. 

som verksamhetsansvarig, konsult inom Human Resource, ekonom/controller inom socialtjänst, projektledare, 

hälsoutvecklare, platschef eller andra befattningar inom hälso och sjukvårdsbranschen. 

”Det är långsiktigt lönsamt 

med förebyggande hälsovård” 

varför valde du Campus? 

– Jag har alltid varit intresserad av hälsa och att arbeta med människor. 

Genom bekanta hittade jag Health Management och utbildningens upplägg 

och tvärvetenskapliga synsätt tilltalade mig. Bredden gör att man kan söka 

många olika sorters arbeten. Jag ville gärna flytta ifrån min hemstad Västerås, 

så när jag hittade en lägenhet i Helsingborg reste jag ner på vinst och 

förlust innan jag visste om jag blivit antagen. Men jag kom in och har trivts 

bra från första dagen. Campus är litet och mysigt och det finns bra möjligheter 

att sitta och studera. Är man intresserad av studentliv finns det hur 

mycket som helst att göra. 

vad lär du dig? 

– Det tvärvetenskapliga upplägget innebär att utbildningen 

spänner över allt ifrån organisation och företagsekonomi till 

ledarskap och hälsa. Ledarskap är en viktig del. Vi studerar hur 

hälsosektorn fungerar, etik och moral, men läser också mycket 

om kommunikation. Vi gör många projektarbeten riktade 

mot olika företag inom hälso och sjukvårdssektorn. Jag har 

till exempel skrivit en uppsats om hur arbetsmiljön påverkar 

personalen på Helsingborgs lasarett och hur kunderna känner 

sig bemötta. Vi har många gästföreläsare från den privata 

hälsosektorn som berättar hur deras företag fungerar och vilka 

nyheter som finns på marknaden. 

vad vill du arbeta med? 

– Jag tror att det finns en stor otrygghet bland personal i dag. Arbetsmarknaden 

har hårdnat och ställer allt högre krav på flexibilitet och att 

människors ständigt ska vidareutbilda sig. Trots att det kan löna sig rent 

ekonomiskt i ett längre perspektiv är det inte många företag som satsar på 

förebyggande hälsovård. De här frågorna skulle jag vilja arbeta med. Jag vill 

att människor ska tycka det är kul att gå till jobbet. 

Hur trivs du med att bo i Helsingborg? 

– Jag trivs jättebra. Det är en mysig stad med närhet till Danmark. Somrarna 

är helt underbara, bara en kort promenad till stranden. 

vad gör du om tio år? 

– Då tror jag att jag arbetar med Human Resourcesfrågor och sitter i 

ledningen på ett internationellt företag. Det sist nämnda kan man väl säga 

är mitt mål. 

sara eriksson, 24 år från västerås 

Läser Health Management 

Bor: Lägenhet, Helsingborg 

19 

Service Management

20 

tourism Management 

Inriktningen Tourism Management riktar sig till dig som vill ha världen som arbetsfält och som gärna 

arbetar med värdskap, ledarskap och har ett intresse för besöksnäringen. På de inriktningsspecifika kurserna 

får du kunskap om hur man utvecklar hållbara destinationer, hur turistnäringens nätverk och relationer 

samverkar, hur upplevelser, konsumtionen och drivkrafter hänger samman samt hur framgångsrikt 

entreprenörskap skapas. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. turistchef, destinationsutvecklingskonsult, 

Operations Manager, Travel Consultant, Travel Manager eller andra befattningar inom rese och 

besöksnäringen eller inom mötesbranschen. 

”Jag vill jobba för Visit Sweden eller UNWTO” 

varför blev det Campus för dig? 

– Jag har jobbat på hotell och turistbyrå och 

även varit reseledare i några säsonger. Kände 

att det var en stimulerande bransch som jag 

ville fortsätta i. När jag hittade Tourism Managementutbildningen 

mejlade jag till en av 

lärarna och kollade upp kurslitteratur. Sen 

reste jag hit och träffade då flera lärare och 

studenter. På det sättet fick jag reda på att 

det var mycket bra utbildning. Jag kan verkligen 

rekommendera andra att göra på samma 

sätt. 

vad läser ni? 

– Vi läser mycket allmänt om turism men 

även ekonomi, marknadsföring, ledarskap. 

Det är en bred utbildning som ger en god 

grund att stå på. Varje år gör vi en längre 

studieresa. 

Hur är utbildningen upplagd? 

– För det mesta har vi lektioner två dagar i 

veckan ibland fem. Det är många grupp och 

projektarbeten. Vi får stöd och handledning 

av lärarna, men det handlar mycket om att 

vara självgående, att hitta information och 

frågeställningar på egen hand. 

vad vill du jobba med i framtiden? 

– Jag skulle vilja promota Sverige i en organisation 

som Visit Sweden, eller jobba på en 

turistorganisation inom EU. Ännu mer intressant 

vore att arbeta för en internationell 

organisation som UNWTO, som försöker 

hjälpa länder som är för starkt påverkade 

av turism. Men jag har fått smak på att 

plugga så jag skulle också vilja fortsätta att 

ta en masterutbildning och att forska 

inom turism. Det skulle vara intressant att 

fördjupa sig i varför folk reser. Om man 

frågar ur invånare i andra länder tycker 

de till exempel inte att det är speciellt 

naturligt att resa på semester till 

Kanarie öarna två veckor om året. 

Johan Arnberg, 25 år från stockholm 

Läser tourism Management 

Bor: i studentlägenhet på nation i Lund 

Hur är Helsingborg som studentstad? 

– Det är roligt att Helsingborgs Stad verkar 

satsa mycket på Campus och är mån om att 

ha ett bra samarbete. Studentföre ningen 

Stampus ordnar många bra aktiviteter som 

är mycket uppskattade. Men eftersom jag 

bor i Lund på en nation är jag mest aktiv 

där, jobbar på puben och är även mentor 

för utbytesstudenter. Här i Helsingborg 

sitter jag med i Service Managements utbildningsutskott 

och är student ambassadör 

för Turism och hela Campus, det är 

stimulerande. 

Bara några månader efter examen fick Judith 

Adler jobb som säljare på The Body 

Shop. Hon kände med en gång att hon 

trivdes med sina arbetskamrater och företagets 

värderingar och bestämde sig för att 

söka till företagets interna traineeprogram. 

Innan hon hade hunnit gå färdigt utbildningen 

erbjöds hon en butikschefstjänst i 

Malmö, där hon nu arbetat i snart ett år. 

– Jag trivs mycket bra på jobbet. Det är 

underbart att få så stort utrymme att utöva 

ledarskap. Mitt examensarbete hette ”Att 

leda genom olikheter” och det har jag haft 

stor nytta av. Leder olikheter gör jag hela 

tiden, säger Judith. 

Arbetet som butikschef är 

mångfacetterat. Att vara tydlig och att sätta 

upp olika mål, vare sig det gäller ren försäljning 

eller kundservicenivå, är något av det 

För Tomas segerlund var vägen 

inte helt spikrak efter utbildningen 

på Tourism management. men 

genom projektanställningar och 

aktivt nät verkande har han i dag 

ett spännan de arbete som turistsamord 

nare i Laholms kommun. 

– Det visar verkligen hur viktigt det är med 

kontakter, säger Tomas. 

Som turistsamordnare arbetar han med 

turism och destinationsutveckling, vilket 

handlar om att få turisterna att hitta till 

kommunen, att hjälpa turist anlägg ningarna 

att marknadsföra sig, men också att arbeta 

för hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling 

kring en sjö som slits hårt av turismen. 

– Det är ett väldigt fritt och roligt arbete 

som jag till stor del skapar själv. Jag gillar att 

träffa nya människor, att kunna påverka 

dem och få dem med på tåget i olika projekt. 

Just nu arbetar jag med Laholms stads 

”Det är de mjukare mjukare värdena värdena 

som skapar skapar framgång” 

framgång” 

Efter examen på service management Retail har Judith adler 

gjort karriär inom The Body shop och är i dag butikschef i malmö. 

viktigaste i arbetet, menar Judith. 

– Kundens förväntningar måste alltid 

överträffas. Jag ser mig själv som personalens 

inspiratör, utbildare och utvecklare. En 

viktig strategi jag har är att öka självkänslan 

hos personalen. Då känner de sig mer 

involverade och engagerade och kan i sin 

tur öka kundernas självkänsla när de kommer 

in i vår butik. 

Har du nytta av utbildningen i ditt arbete? 

– Definitivt! Teorierna och modellerna jag 

studerade på utbildningen är väldigt uptodate 

och mer verklighetsförankrade än vad 

jag trodde. De ha varit till stor hjälp liksom 

utbildningens olika verklighets baserade 

case. Mycket av det som händer i mitt dagliga 

arbete känner jag igen från dessa case. 

Vi får en fantastisk förståelse för hur före 

”Det är ett fritt och roligt arbete” 

fest som går av stapeln i sommar. Det gäller 

att målgruppsanpassa festen och få den att 

stämma med Laholms varumärke. Jag jobbar 

också med att leta upp EUfinansiering i ett 

projekt vi har tillsammans med danska och 

norska kommuner. 

vad har du haft för nytta av utbildningen? 

– Framför allt hade jag aldrig fått jobbet 

utan att ha gått utbildningen. Men annars 

är det främst förståelsen för hur hela turistbranschen 

fungerar och hänger samman. 

vad är viktigast att kunna i ditt jobb? 

– Kontaktskapande, nätverkande och diplomati. 

Alla tycker inte att turism är bra. För 

mig gäller det att försöka skapa en positiv 

känsla och på olika sätt arbeta för att turisternas 

pengar stannar kvar i kommunen. 

dina framtidsdrömmar? 

– Eftersom jag är en riktig skidnörd har jag 

en dröm om att någon gång starta eget 

inom alpin skidåkning. Det hade varit 

läckert att vara egen företagare. 

tag bör framhäva och satsa på värderingar 

och människor som nyckeln till framgång. 

Eftersom The Body Shop tror på människors 

passion är det väldigt lätt för mig att applicera 

allt det tvärvetenskapliga från Retail 

Management i mitt jobb. 

vad vill du göra i framtiden? 

– Jag vill fortsätta arbeta med passionerade 

människor och med servicefrågor på olika 

sätt, som jag gör idag. Jag hoppas vi snart 

får se nya yrkesgrupper i näringslivet, med 

namn som servicechef, värderingsförmedlare, 

serviceutvecklare. Det är de mjukare 

värdena, att ta hand om sin personal, värderingar, 

utvecklingsmöjligheter och mångfald 

som ger resultat och skapar framgång hos 

företag. 

Service Management 

21

22 

retail Management 

Inriktningen Retail Management ger dig färdigheter att organisera, driva och utveckla företag och organisationer 

inom detaljhandeln. Detaljhandeln är en av de största näringsgrenarna i landet och innefattar allt från mode och 

inredning till hemelektronik och dagligvaror. På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om utformning, 

utveckling, sortiment och upplevelser i butiken samt om nätverk, yrkesroller och relationer inom detaljhandeln. 

Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. butikskommunikatör, marknadsförare, projektledare, butikschef, inköpare 

eller andra befattningar inom retailföretag. 

”Jag uppskattar det nära samarbetet med företag” 

varför valde du retail Management? 

– Jag hade arbetat länge med grafisk support 

på ett stort företag här i Helsingborg 

och kände att det var dags för något annat. 

Jag funderade först på en teknisk 

utbildning men när jag hittade Service 

Management kände jag att kursupplägget 

med tonvikt på projektarbeten och muntlig 

framställning passade mig bättre. Att 

det är en bred utbildning inom handel 

som går att applicera på många branscher 

tilltalade mig också. Dessutom var det 

skönt att kunna läsa på hemmaplan och 

slippa resa ner till Lund. 

något som varit speciellt värdefullt på 

utbildningen? Så tycker några av företag. våra Jag upplever partnerföretag att det finns luckor i om samarbetet: 

– Det är det nära samarbetet med företag. 

Förra terminen hade vi till exempel ett 

uppdrag för Scandinavian Retail Center då 

vi inventerade marknadsföringsåtgärder i 

butiker i samband med Halloween. När vi 

var färdiga blev vi inbjudna för att diskutera 

resultatet. Det var roligt att se att de 

tankar och idéer vi får här på utbildningen 

är precis dem man arbetar med ute i näringslivet. 


– Bra överlag. Det känns som att man 

månar om oss studenter och ser till våra 

behov. Man får ut mycket av kurserna. Här 

är det experter som föreläser och använder 

sina egna böcker och artiklar i undervisningen. 

Lärarna är nästan alltid tillgängliga. 

De finns ofta på sina rum, svarar på 

mejl och uppmuntrar till diskussioner. 

Mats Boson, 35 år från viken 

retail Management 

Bor: Lägenhet, Helsingborg 

vad vill du arbeta med i framtiden? 

– Jag har inte riktigt kommit fram till det 

ännu men har många uppslag. Jag är 

uppvuxen på en större lantgård, har arbetat 

en hel del inom lantbruk och skulle 

gärna fortsätta inom den branschen. Jag 

ser att det finns ett behov hos många 

småföretag, som inte vet hur de ska nå ut 

till sina kunder. De är dåliga på att marknadsföra 

sina produkter och har inte förstått 

värdet av att exponera sina varor. 

Det kan handla om en sådan enkel sak 

som att variera och målgruppsanpassa sin 

skyltning. 

– En annan möjlighet är att starta eget 

Helsingborgs sortiment. Det finns flera 

företagsidéer, som fungerar i både Stockholm 

och Göteborg, som man skulle kunna 

pröva här. Med ett intressant koncept 

tror jag man kan locka folk från både 

Malmö och Köpenhamn. 

deltar du i studentlivet något? 

– Nej, det ska jag ärligt säga att jag inte 

gör. Jag upplever inte min ålder som ett 

problem, snarare tvärtom. När man har 

erfarenhet från arbetslivet tillgodogör 

man sig utbildningen på ett annat sätt. 

Jag känner mig trygg och kör mitt race. 

Men när gäller studentlivet hade det varit 

bra med ett alternativ. 

Kan du rekommendera andra att välja 

utbildningen? 

– Absolut. Det finns bra och intressanta 

jobb att välja mellan. Du kan bli butiks 

och varuhuschef, arbeta med projektledning, 

marknadsföring, inköp eller som 

egen företagare. 

Logistics service management 

Food service management 

institutionen för service 

Management och Lunds 

tekniska högskola har tillsammans 

utvecklat två 

unika kandidatprogram 

som ut bildar ledare inom 

logistik och livsmedelsnäring. 

Logistics service 

Management: 

Logistik handlar om att uppnå högsta 

möjliga effektivitet i en verksamhet genom 

bra service och låga kostnader, för att tillgodose 

alla parter i en flödeskedja. 

Kandidatprogrammet i Logistics är 

utbildningen för dig som vill arbeta med 

att utveckla innovativa och kostnadseffektiva 

logistiklösningar som sätter kunden 

och service i centrum. Programmet är 

tvärvetenskaplig med en internationell 

profil då framtidens arbetsmarknad präglas 

av samarbete över gränser och globalisering. 

Under din utbildning studerar du 

meto der och modeller från olika perspektiv 

för att kunna förbättra logistiksystem, 

servicelösningar och lönsamhet. Du läser 

kurser i ekonomi, affärsmannaskap och 

verksamhetsstyrning. Under studietiden får 

du också kontakt med näringslivet genom 

gästföreläsare och studiebesök. Idag finns 

ett växande behov av logistiker på arbetsmarknaden. 

Efter utbildningen kan du arbeta som 

t.ex. logistikchef, projektledare, informatör, 

inköpare, distributionsansvarig, platschef 

eller andra befattningar inom logistik, 

varuflöden och transportekonomi. 

vänd och läs om niklas och Quynh som 

läser Logistics service Management! 

Utbildningarna i Food Service Managment 

och Logistics Service Management ger dig 

kompetens för att kunna utveckla innovativa, 

hållbara och kostnadseffektiva lösningar 

som sätter kunden i centrum – genom 

hela organi sationen. 

närlingslivsanpassat 

Till utbildningarna har vi knutit ett antal 

samarbetsföretag, som levererar synpunkter, 

behov, och branschperspektiv och till 

för kunskap och praktisk problem anknytning 

till undervisningen. På så vis ser vi till 

att utbildningarna matchar näringslivets 

behov. 

Företagen ger också studenterna möjlighet 

att använda sina teoretiska kunskaper i 

Food service 

Management: 

Vill du vara med och utveckla livsmedelsnäringen 

och påverka framtidens produktion 

av mat? Då är Kandidatprogrammet i 

Food Service Management utbildningen 

för dig. 

Denna utbildning ger dig en unik kombination 

av ämnen och kurser och du får 

kunskap om hela livsmedelskedjan. Du lär 

dig hur man utvecklar nya produkter, koncept 

och tjänster inom livsmedels och 

mål tidsbranschen samt hur man driver 

framgångsrika företag. Genom dina studier 

om måltidsproduktion, kvalitet, näringslära, 

service, ekonomi och ledarskap får du 

både spetskompetens och ett helhetsperspektiv 

på livsmedels och måltidsindustrin. 

I undervisningen varvas föreläsningar med 

fallstudier, grupparbeten, seminarier, laborationer, 

studiebesök och arbeten med 

konkreta verklighetsförankrade fall. 

Inblickar och deltagande i den framstående 

forskningen inom livsmedel och livsmedelsteknik 

vid Lunds universitet är också en 

naturlig del av utbildningen. 

Branschen står inför många nya utmaningar 

och det behövs hela tiden mer kunnande 

inom ledarskap, livsmedel och 

näringslära. 

olika praktiska sammanhang. Gemensamt 

för utbildningarna, förutom huvudämnet 

Service Management, är alla de inslag av 

projektarbeten som sker tillsammans med 

företag och organisationer. 

Behörighet: 



vill du veta mer? Kontakta studievägledarna 

vid Service Management, se sid 58, 

eller läs mer på www.ism.lu.se! 

Efter utbildningen kommer du att ha en 

ljus arbetsmarknad framför dig och kan 

arbeta som t.ex. kost eller kvalitetsansvarig, 

kvalitetstekniker, produktchef, inköpschef, 

marknadsförare, Key Account Manager, 

konsulent inom t ex Special Foods, 

butiksansvarig, entreprenör eller andra 

befattningar inom livsmedelsnäringen. 

vänd och läs om Johanna som 

läser Food service Management! 

23 

Service Mgmt & LTH

service mgmt 

& LTH 

24 

”För att kunna ifrågasätta 

och förändra vår mat krävs 

det kunskap” 

varför valde du utbildningen? 

– Jag läste ett år till idrottslärare i Malmö men trivdes inte och kände inte att 

jag hittat rätt. Jag har alltid varit mycket intresserad av matlagning och mat 

överhuvudtaget. Jag kan inte se mig själv som kock och stå vid spisen hela 

dagarna, utan funderar mer på ett jobb som produktutvecklare inom industrin. 

Jag hittade utbildningen på nätet, sökte och trivs jättebra. 

vad lär ni er på Food service Management? 

– Det är mycket bred utbildning med bland annat företagsekonomi, livsmedelskemi, 

biologi och teknik, kundutveckling och en jätteintressant kurs 

som heter livsmedelskedjan och dess förutsättningar. Det är en bra mix av 

enskilt arbete, grupp och projektarbeten. Något jag verkligen uppskattar 

är alla gästföreläsare från näringslivet som varit här och berättat om hur de 

jobbar. Det gör att man får en inblick i hur det fungerar i verkligheten. Istället 

för att bara läsa och läsa har man något att relatera till och förstår varför 

man läser det. 

varför är det bra att plugga på Campus? 

– För det första kände jag mig mycket väl omhändertagen från dag 

ett. Vi är de första som går programmet och lärarna är mycket 

måna om att vi ska lyckas. Det jag gillar här är relationen mellan 

lärare och elever. Lärarna förmedlar kunskap på lektionerna, 

men uppskattar att vi diskuterar och ifrågasätter det de säger. 

Dessutom är de hela tiden tillgängliga. 

Är det lätt att få jobb efter utbildningen? 

– Enligt vad jag har hört ser det ljust ut. Det är en bred 

utbildning som gör att du kan arbeta med många olika 

saker inom livsmedelsnäringen. Du kan bli alltifrån produktutvecklare 

till ekonom eller entreprenör inom livsmedelsbranschen. 

vad är drömjobbet? 

– Jag skulle kunna tänka mig att jobba med import och 

export av livsmedel. Men helst skulle jag vilja arbeta som 

produktutvecklare. En viktig uppgift i framtiden är att få bort 

ämnen i maten som inte behövs. Boken ”Den hemlige kocken” 

som handlar om alla tillsatser i vår mat har fått stor uppmärksamhet 

och många av våra föreläsare har talat mycket om just 

det. Det finns enormt många tillsatser i vår mat som inte så bra för 

kroppen. För att kunna ifrågasätta och förändra krävs det att man 

har kunskap. Det behövs folk som kommer in branschen och arbetar 

med de här frågorna. Jag kanske blir en av dem. 

Johanna elmström, 24 år från Klippan 

Läser Food service Management 

Bor: Lägenhet i Lund 

niklas delling, 23 år från Malmö och Quynh Hoang, 24 år 

från Helsingborg läser Logistics service Management 

”Vi blir länken mellan logistik och service” 

vad läser ni på Logistics service 

Management? 

Niklas: – Vi lär oss att se helheter för att förhindra 

krockar mellan logistiker och sevicetjänster. 

Det ryktas att ”teknologer inte är 

så serviceminded”. Men det är vi som blir 

länken mellan logistik och service och det vi 

läser ger perspektiv och kunskaper om olika 

enheter på företag. 

Quynh: – Vi varvar teknisk logistik med servicekunskap. 

Utöver det läser vi ekonomi. 

Det mest givande är att vi arbetar med 

praktiskt lärande redan från början. Vi gör 

projektarbeten hos företag och får tidigt 

en inblick i hur det fungerar i det verkliga 

näringslivet. 

Niklas: – Projektarbetena är en del av 

bedömningen i betygsättningen. De går 

ut på att vi identifierar problem i logistik, 

ekonomi och servicefrågor och föreslår 

lösningar på dem. 

Hur kom det sig att ni valde att kombinera 

logistik och service? 

Niklas: – För mig var det ett givet beslut. Jag 

ville antingen läsa logistik eller service. Och 

så hittade jag den här utbildningen med 

både och. 

Quynh: – Jag har jobbat mycket inom servicebranschen 

och ville fortsätta med det, fast 

med mer inflytande över helheten. När jag 

är klar kan jag fortsätta jobba med och ha 

människor omkring mig samtidigt som jag 

har kompetens och större insyn i hur olika 

delar inom företag påverkar varandra. 

Niklas: – Ingen dag är den andra lik när 

man jobbar med människor. Det är det som 

är det bästa med servicebranschen. Det är 

viktigt att jobba med kollegor som man 

kommer överens med. Som när jag jobbade 

på passagerarbåt som gick mellan Danmark 

och Norge. Där träffade man på alla möjliga 

typer av människor. 

Hur ser era framtidsmöjligheter ut? 

Niklas: – Det kan nog bero mycket på vad 

man har med sig i bagaget sedan innan. 

Jag har läst både miljövetenskap, företagsekonomi 

med miljöinriktning och danska 

tidigare. Miljötänkande inom logistik är 

absolut viktigt och bra att ha med sig. Förhoppningsvis 

kommer också danskan till 

nytta. Jag kan tänka mig att jobba både i 

Sverige och Danmark. Och sedan i resten av 

världen… 

Quynh: – Jag läste natur med företagsinriktning 

på gymnasiet och sedan dess har 

jag mycket arbetslivserfarenhet inom service. 

Jag ser positivt på arbetsmarknaden 

eftersom det här programmet är så brett. 

Med de företagskontakter vi får under 

utbildningen kan jag förhoppningsvis börja 

jobba direkt efter examen. 

vad är drömjobbet? 

Quynh: – Nja, riktigt så långt har inte jag 

kommit ännu… Inköpare på ett företag 

kanske. 

Niklas: Jag skulle kunna tänka mig att äga 

och driva ett rederi! På lång sikt alltså… 

Inom sjöfarten finns det gott om problem 

som härrör från dålig kommunikation mellan 

logistik och service. Det har jag själv sett 

med egna ögon. 

varför är det bra att plugga på Campus? 

Quynh: – Helsingborg blir mer och mer en 

utpräglad studentstad. Det finns mycket för 

en student att göra här, många mysiga fik 

att gå till. Vår klass har en bra blandning av 

olika åldrar och nationaliteter. 

Niklas: – Det är inte lika strikt och traditionellt 

att läsa vid Campus som i Lund. 

Campus styrka är utbildningarnas bredd och 

det praktiska som vävs samman med det 

teoretiska. Och i slutänden har man både 

det med sig ut i arbetslivet och Lunds universitets 

stämpel som bevis på god kvalitet 

på utbildningen. 

25 

Service Mgmt & LTH

26 

Equality and Diversity management 

– kandidatprogram, 180 hp 

i dagens samhälle ökar 

ständigt efterfrågan av 

personer med kunskaper 

inom jämställdhets och 

mångfaldsfrågor. 

I branscher där kundmöten och service är 

centrala behövs också kunskap om hur 

man utvecklar och tillvaratar arbetsplatsernas 

kulturella mångfald och hur man främjar 

jämställdheten. Statliga myndigheter, 

lokal förvaltning och olika typer av utbildningar 

har också ökande behov av mångfaldskompetens. 

Kandidatprogrammet i Equality and 

Diversity Management riktar sig till dig 

som vill arbeta nationellt eller internationellt 

med jämställdhets och mångfaldsfrågor 

i privata eller offentliga organisationer 

och verksamheter. Programmet är flervetenskapligt 

och ges av Institutionen för 

Service Management tillsammans med 

Centrum för Genusvetenskap. Du läser 

kurser i bl.a. ledarskap, likabehandling, 

juridik, organisation, ekonomi, globalisering 

och genusvetenskap. 

Under din utbildning får du teoretiska 

och praktiska kunskaper i hur man på 

dagens arbetsplatser kan arbeta med mångfald, 

service och utveckling. Under utbildningen 

ges möjlighet till utlandsstudier 

eller praktik och inför den sista terminen 

på programmet väljer du huvudområde, 

genusvetenskap eller service management. 

Efter utbildningen kan du t.ex. arbeta 

med HR, personalutveckling, som utbildningskonsult 

eller med mångfalds och 

jäm ställdhetsfrågor inom företag, organisation 

eller myndighet. 

Behörighet: 




sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se/edm! 


Mikael Petersson, diversity Business 

manager, Folksam: 

– Välj Equality and Diversity Management. 

Du blir efterfrågad av en marknad som 

inser betydelsen av mångfald och det i ett 

mångfaldigt Sverige. Grattis på förhand! 

”Ju fler perspektiv som tas med, desto större 

blir målgruppen. Det är ganska enkelt.” 

varför sökte du equality and diversity management? 

– Jag har länge varit intresserad ledarskap och ekonomi, och har i många år 

arbetat med just det. Jag har haft personal och utbildningsansvar på ett företag 

som sysslar med försäljning. Samtidigt är mångfald och jämlikhet en av de 

viktigaste frågorna i mitt liv, något jag verkligen brinner för. Jag är engagerad i 

en ideell ungdomsförening som arbetar för integration och mångfald. Tidigare 

har jag inte hittat ett sätt att kombinera dessa två intressen. Jag har ständigt 

letat efter en utbildning som för dem samman, men bara hittat program som 

antingen handlar om ekonomi, eller om mångfald. När jag läste om Equality 

and diversity management visste jag direkt att det var vad jag letat efter. 

Hur är det att gå en helt ny utbildning? 

– Spännande! Att tillhöra den kull studenter som är först ut på marknaden 

efter utbildningen är speciellt. Jag tror vi kommer att skapa 

ett helt nytt sug efter mångfaldskunskap. Vi läser kurser i allt från 

juridik och ekonomi till likabehandling och globalisering. Vi har 

därför en bred, men ändå nischad kunskap, som speglar samhällets 

faktiska behov. Att utbildningen är ny märks eftersom all 

personal är mån om att lyssna på oss. De vill verkligen att det 

här ska bli bra. Det är ett stöd man som student känner av. 

varför intresserar du dig för mångfald? 

– I dag har vi en naturlig mångfald i samhället. Det gäller 

allt från ålder och etnicitet till sexuell läggning och genus. 

Många företag säger att de är för mångfald, men i 

praktiken visar de något helt annat. Ofta handlar det 

om rädsla för det man uppfattar som ovanligt. Man 

måste till exempel vidga synen på vad ett ledarskap 

är, och hur en ledare får lov att se ut. I många av 

Sveriges mångkulturella kommuner består till 

exempel kommunledningen fortfarande främst 

av svenskar, de flesta av dem är män och väldigt 

få är rullstolsburna. Varför tar sig inte mångfalden 

hela vägen upp till de ledande posterna? Det är för 

att organisationen är fast i en gammal företagsmodell, 

som det kräver kunskap och vilja för att ta sig ifrån. 

vad anser du att företag och organisationer har att vinna 

på mångfald? 

– Att inte ta mångfaldsfrågor på allvar betyder att man går 

miste om stora målgrupper. Ju större mångfald bland de 

anställda, desto fler perspektiv på en produkt eller tjänst 

existerar. Ju fler perspektiv som tas med – desto större blir 

målgruppen. Det är ganska enkelt. 

vilket är ditt drömjobb? 

– Jag vill jobba internationellt. Jag kom själv till Sverige 

1992 och hade gärna arbetat i mitt gamla hemland 

Kosovo, helst med personalfrågor i någon form av 

utvecklingsprojekt. 

edona sejdija Heta, 32, från Landskrona 

Läser första året på equality and 

diversity management 

Bor: lägenhet i Landskrona 


& Genusvetenskap 

27

28 

masterutbildningar 

inom service management, 120 hp 

På avancerad nivå erbjuder 

vi en unik ledarskapsutbildning 

med stark forskningsanknytning 

inom Logistic 

Management, retail Management 

och tourism & 

Hospitality Management. 

Samhällets behov av kvalificerade och 

driftiga ledare inom tjänstenära verksamheter 

växer. Med hjälp av engagerade 

ledare med kunskaper inom tjänster och 

service kan företag utveckla sin konkurrenskraft. 

Masterprogrammet i Service 

Management är en unik utbildning för dig 

som vill gå en branschnära ledarskapsut 

NYHET! 

bildning med stark forskningsanknytning. 

I programmet förenas djup ämneskunskap 

och vetenskapligt förhållningssätt med 

breddade perspektiv och omvärldsanknytning. 

Programmet har tre inriktningar: 

Logistics, Retail och Tourism and Hospitality. 

Undervisningen på programmet 

sker på engelska och studenter från hela 

världen antas. 

Behörighet: 

Kandidatexamen, minst 60 hp inom service 

management, företagsekonomi eller 

motsvarande. Vidare krävs engelska B. 


sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se/ 

master! 

Master: Logistics Management 


John F Monhardt, 

ordförande i 

institu tionens 

Advisory Board 

samt vd för hotell 

radisson Blu i 

Malmö: 

– Sverige och Skandinavien har varit ledande 

inom Service Management sedan 80talet. 

Med en masterutbildning banar vi vägen för 

våra ungdomar att göra internationella och 

nationella karriärer inom servicesektorn, som 

har ett stort behov av kompetenta och utbildade 

ledare. 

Alla organisationer och företag är beroende av hur de arbetar med kundservice. Logistik handlar om att uppnå 

högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en 

flödeskedja. Idag är logistik ett område som de flesta producerande och transporterande företag tar stor hänsyn till, 

eftersom det också är ett sätt att förbättra en verksamhets lönsamhet. Inriktningen Logistics Management vänder 

sig till dig som vill vara med och utforma framtidens innovativa försörjningskedjor. 

Under utbildningen kommer du att utveckla din akademiska och industriella kompetens inom logistikområdet. 

Du kommer även att få viktiga teoretiska och praktiska verktyg och metoder för att bättre förstå komplexiteten i 

flödet av varor från producent till slutkonsument. Under utbildningen studeras även logistik ur ett hållbarhets och 

miljöperspektiv. 

Utbildningen ges i nära samarbete med näringslivet i den dynamiska Öresundsregionen. Genom studiebesök 

och gästföreläsningar får du aktuell kunskap om samtidens logistikkedjor och framtidens visioner. Detta hjälper dig 

att utveckla viktiga analytiska och redskap om hur nyskapande, hållbara och globala försörjningskedjor utvecklas. 

Master: retail Management 

Handelns snabba utveckling med globala utmaningar och nya sätt att bedriva handel kräver fler kvalificerade medarbetare. 

Det öppnas många möjligheter till intressanta arbeten och positioner för den som har både teoretisk utbildning och 

praktisk erfarenhet. Inriktningen Retail Management vänder sig till dig som vill arbeta med att utveckla och organisera 

nya affärsidéer och koncept inom handeln. Utbildningen ges i nära samarbete med näringslivet och våra partnerföretag. 

Under din studietid kommer du att göra många intressanta studiebesök och ha ett flertal gästföreläsare från branschen. 

Branschkontakterna du får bidrar till att ge dig aktuell kunskap om utvecklingen inom retail samtidigt som dessa 

kontakter blir viktiga för dig i ett framtidsperspektiv. En spännande del av utbildningen är det akademiska praktikprogram 

som ger dig möjlighet att närmare undersöka hur det är att arbeta som ledare på företag inom detaljhandelsbranschen. 

Syftet är att se, lära och få en inblick i rollen som ledare. 

Inriktningen Retail Management är också väl lämpat för dig som redan arbetar inom handeln och som siktar på en 

fortsatt karriär efter masterutbildningen som t ex verksamhetsledare, marknadsförare, analytiker eller projektledare. 

”Jag vill arbeta 

som klädinköpare 

på ett stort 

modeföretag” 

varför valde du retail management? 

– Jag vill få en djupare inblick i handelsbranschen i allmänhet 

och i hur olika handelsföretag fungerar. Jag vill 

också få mer ingående kunskap om den svenska kulturen 

och arbetsklimatet. Jag upplever att svenska företag har 

mycket energi och en förmåga att se framåt. De är positiva 

och energiska, vilket jag hoppas få med mig hem till 

Finland efter utbildningen. Jag hoppas också kunna skaffa 

mig många skandinaviska vänner och kontakter, för att 

bygga upp ett nätverk inför mitt framtida yrkesliv. 

vad gjorde du innan du kom till Campus? 

– Jag är uppvuxen i Nådendal, som är en väldigt populär 

turiststad med bland annat temaparken Muminvärlden. 

Turism har alltid varit en naturlig del av min vardag, 

och jag tog en kandidatexamen i Business and Tourism 

på universitetet i Åbo. Jag har hela tiden tänkt ta en 

mastersexamen, och ha efter eha arbetat ett år kändes 

tiden rätt. Jag vill ha en mastersexamen för att 

kunna få tjänster med mer ansvar och utmaningar. 

vad har varit bäst med din utbildning hittills? 

– För mig är det betydelsefullt att vi arbetar mycket 

i mindre grupper. Man lär känna både studenter och 

lärare och kan ha diskussioner på ett helt annat sätt än 

om vi hade varit en stor grupp i en stor föreläsningssal. 

vad tycker du om att bo i Helsingborg? 

– Jag delar en lägenhet med min flickvän, och vi trivs bra. 

Storleken är okej: det finns uteliv och saker att hitta på, 

och det går samtidigt lätt att ta sig till Lund. Det jag tycker 

bäst om med Helsingborg är att det är en väg ut i världen. 

Man tar sig lätt till andra länder härifrån, och att åka på 

utflykter till Danmark är hur lätt som helst. Sedan märks det 

att Helsingborg är en handelsstad, vilket är lite extra kul för 

oss som studerar branschen. I hamnen precis bredvid universitetet 

brer frakt och logistik ut sig, och hela staden finns 

mycket detaljhandel av olika slag. 

vad vill du arbeta med efter utbildningen? 

– Mitt drömjobb är att arbeta som klädinköpare på ett stort 

modeföretag. Jag vill välja vad som ska köpas in och säljas 

vidare. Drömmen är att se människor gå runt i kläder som 

jag har bestämt ska säljas! 

Matti rainio, 26 år från Åbo i Finland 

Läser masterprogrammet retail Management 

Bor: i Helsingborg, 

29 


masterutbildningar

30 

Master: tourism and Hospitality 

I vår globaliserade och alltmer mobila värld är besöksnäringen en av de största och snabbast växande industrierna. 

Företagen blir större och allt mer internationaliserade och det behövs ständigt fler engagerade ledare med gedigna 

kunskaper i hur frågor som rör kunder och kundmöten, personal och kommunikation kan hanteras ur ett serviceperspektiv. 

Inriktningen Tourism and Hospitality vänder sig till dig som vill göra karriär inom besöksnäringen och ha hela 

världen som arbetsfält. Du studerar Tourism and Hospitality ur ett mångvetenskapligt perspektiv, med inslag från 

management, marknadsföring, samhällsvetenskap och humaniora. 

Genom vårt rika nätverk av partnerföretag arbetar vi branschnära. Det innebär att du under din tid på programmet 

gör många intressanta studiebesök och att du varje termin har ett flertal gästföreläsare från branschen. Målet är 

att du efter avslutad utbildning på ett självständigt och strategiskt sätt skall kunna utveckla och leda serviceverksamheter 

inom turism och besöksnäringen. 

Framtida positioner på arbetsmarknaden kan vara service manager, analytiker, konsult eller forskare inom events, 

turism eller reseindustrin samt inom hotell och restaurangbranschen. 

”Hur kan vi skapa hållbarhet så 

att även framtida generationerna 

kan få resa?” 

varför valde du att läsa master programmet tourism & Hospitality? 

– Jag var på ett Erasmusutbyte i London under min kandidatutbildning på 

Turism programmet vid Karlstad universitet. Genom kurslitteraturen kom jag 

i kontakt med flera av forskarna från institutionen Service Management på 

Campus. Jag har alltid vetat att jag skulle vidareutbilda mig inom turismområdet 

och när jag kom i kontakt med masterprogrammet så kändes det 

helt rätt. Att studera i Öresundsregionen, där man arbetar mycket med 

turismrelaterade frågor, verkade också spännande. När jag tog kontakt med 

personalen vid institutionen fick jag ett vänligt och positivt bemötande. 

Magkänslan sa mig att jag absolut skulle söka. 

vad lockar med turismbranschen? 

– Jag har alltid vetat att jag vill arbeta internationellt med människor och 

använda mina språkkunskaper; engelska, sven ska och spanska på något sätt. 

Det finns många olika aspekter inom turism området: politiska, ekonomiska, 

sociala och psykologiska. Det tilltalar mig. 

vad tycker du om utbildningen hittills? 

– Jag trivs jättebra på utbildningen. Våra lärare är mycket engagerade 

och vi har haft flera framgångsrika forskare som hållit i föreläsningarna. 

All undervisning sker på engelska, vilket ger en bra grund för ett arbete 

utomlands. Dessutom möter jag världen i min klass – det finns elever från 

Kina, Ryssland, USA, Tyskland och Slovakien. Eftersom många av eleverna i 

klassen har en helt annan bakgrund och annorlunda perspektiv än jag själv 

lär man sig att bli en bättre lyssnare och respektera varandras olikheter. 

Det förbereder en både för ett internationellt arbete och för att kunna leda 

människor. 

Hur är utbildningen upplagd? 

– Det är intensiva studier, mycket att läsa, hemtentor och grupparbeten. Vi 

läser olika ämnen från turismutveckling till projektledning och metodkurser. 

Alla ämnen ska tillsammans förbereda oss inför masteruppsatsen. Något jag 

verkligen uppskattat under första terminen är våra exkursioner. Vi har gjort 

två resor – en till Köpenhamn och en till Kalmar och Öland för att studera 

hur man satsar på turismen och vad man gör för att utveckla den. Det var 

mycket givande. 

vad vill du arbeta med i framtiden? 

– Som det känns nu skulle jag vilja arbeta med hållbarhetsfrågor. Frågor som 

engagerar mig är: Vad innebär hållbarhet? Hur kan vi skapa hållbarhet när vi 

reser och för lokalbefolkningen vid resmålet? Hur kan dagens turist agera 

på ett hållbart sätt så att även de framtida generationerna kan få resa? 


– Inte på samma sätt som under min grundutbildning i Karlstad. 

Jag har större fokus på studierna men umgås mycket med människorna 

i klassen. Vi tränar och går ut tillsammans. Helsingborg 

är en lätt stad att tycka om, precis vid havet och massa 

mysiga caféer. Så fort jag får chansen åker jag till Helsingör 

och Louisiana och det är fantastiskt att vara i närheten av 

Köpenhamn. 

isabel dahlin, 24 år från stockholm 

Läser Master in tourism & Hospitality 

Bor: Lägenhet i Helsingborg 



31

strategisk kommunikation 

– kandidatprogram, 180 hp 

i ett globaliserat kun skaps 

samhälle blir för mågan att 

kommuni cera över kulturella, 

sociala och tekniska 

gränser en allt viktigare 

strategisk resurs. 

Strategisk kommunikation är ett relativt 

nytt ämne som förenar forskning inom de 

traditionella områdena organisationskommunikation, 

public relations och marknadskommunikation. 

Inom strategisk 

kommunikation studeras olika former av 

målinriktade informations och kommunikationsprocesser 

mellan organisationer, 

samhälle och specifika intressenter, aktörer 

eller målgrupper. 

Idag erbjuder vi på Campus Helsingborg 

två kandidatprogram (för inriktning 

Digitala medier, se sid 34) och ett masterpro 

gram i strategisk kommunikation (sid 

36) samt ett master program i strategic 

public relations (sid 36) och flera fristående 

kurser. 

strategisk kommunikation, kandidatprogram 

180 hp 

Vill du utveckla organisationers varumärke 

och relationen till olika målgrupper? Vill 

du jobba med den interna kommunikatio 

nen och göra de anställda delaktiga i vad 

som händer på arbetsplatsen? Är du intresserad 

av att utveckla en förmåga att förmedla 

budskap genom text och bild? Då 

ska du läsa programmet i strategisk kommunikation. 

Kandidatprogrammet i strategisk kommunikation 

är unikt i Sverige och erbjuder 

en utbildning med målet att du ska bli en 

kritiskt tänkande, men också praktiskt kunnig 

kommunikatör. Du tränas i såväl retorik 

och praktisk svenska som webbdesign 

och visuell kommunikation. 

Under utbildningen kopplas teoretiska 

kunskaper inom områdena marknadskommunikation, 

public relations och internkommunikation 

till yrkeslivet. Detta görs 

bland annat genom en praktikperiod under 

utbildningens fjärde termin och gästföreläsare 

från näringslivet. 

Genom utbildningen får du ett helhetsperspektiv 

på organisationers kommunikationsbehov 

och du kommer att möta lärare 

från flera ämnen såsom företagsekonomi, 

statsvetenskap och retorik. Efter avslutad 

utbildning kan du arbeta som till exempel 

informatör, marknadskommunikatör 

och webbredaktör inom både privata och 

offentliga organisationer. Utbildningen 

förbereder också för fortsatta studier på 

avancerad nivå. 

vill du veta mer? Kontakta oss direkt, 

se sid 58, eller läs mer på www.kom.lu.se! 


eva Johannesson, Kommunikationschef 

på skånes universitetssjukhus: 

– Vi erbjuder praktikplatser, gästföreläser och 

samarbetar med studenter som skriver uppsatser. 

En kommunikationsavdelning på ett universitetssjukhus 

har många utmaningar och vi vill gärna 

ha ett utbyte med både studenter och forskare. 

Vi har själva stor nytta av kontakten med studenterna 

som läser strategisk kommunikation och 

har även rekryterat medarbetare som har läst 

strategisk kommunikation. 

”Det roliga med kommunikation är att det finns så många vägar att gå” 

varför valde du strategisk kommunikation? 

– Jag letade efter en utbildning där arbetsmöjligheterna var 

breda och som samtidigt engagerade mig. När jag hittade utbildningen 

inom strategisk kommunikation hittade jag min framtid. 

När jag är färdig kan jag arbeta med allt från kommunala frågor 

till kommersiellt varumärkesbyggande. Men framför allt är kommunikation 

något som talar till mig på ett djupare plan. Det 

är ett levande ämne eftersom det till stor del handlar om 

människor och deras relation till varandra. I processen 

bakom kommunikation finns det otroligt många psykologiska 

aspekter att ta hänsyn till. Det är ett ungt 

och levande ämne som är öppet för ny forskning och 

nya tankesätt. 

du går nu ditt tredje och sista år. Hur har det varit 

hittills? 

– Utbildningen är en skön blandning av teori och 

praktik. Vi tar oss an kommunikation ur många 

perspektiv: allt från psykologiska och sociologiska 

aspekter till marknadsföring, PR och 

kurser i ekonomi. Även sättet vi studerar 

och arbetar på har stor variation: vi har 

haft allt från litteraturseminarium till 

rent retoriska föredrag. Med andra ord 

får vi en helhet kring kommunikation 

som begrepp och bransch. 

vad gjorde du på 

din praktik? 

– Jag skrev en plan 

för webbkommunikationen 

på ett 

stort företag som 

har sitt huvudkontor 

här i Helsingborg. 

Steg för steg 

”Utbildningen är en skön blandning 

av teori och praktik” 

bildade jag mig en uppfattning om företaget, deras värderingar 

och vad de vill kommunicera till sina kunder. Jag började sedan 

lägga upp en strategi som jag hela tiden förankrade i teorier om 

webbaserad kommunikation och effektivt relationsskapande på 

internet. Jag arbetade hårt, men fick väldigt bra respons från 

företaget. Praktiken är det jag själv tycker jag lärt mig mest av 

under utbildningen. 


– Till viss del. Jag brukar inte gå till Villan men var till exempel 

fadder under nollningen förra året. Det kändes 

givande att få vara med och lotsa in de nya studenterna i 

deras nya liv, och minska klyftan mellan människorna på 

Campus. 

Hur är det att bo i Helsingborg? 

– Innan jag flyttade hit bodde jag tio år i Malmö, så jag 

uppfattar Helsingborg som liten och mysig stad där 

man har nära till allt. Det skönt att slippa den 

stress som finns i större städer. 

vad vill du jobba med i framtiden? 

– Att laga mat är mitt största intresse, och 

jag har en gång i tiden arbetat som kock i 

Köpenhamn. Men jag är inte intresserad av 

att göra karriär inom matlagning. Att få 

kombinera mat och kommunikation för 

att exempelvis arbeta med externkommunikation 

på ett mat och livsmedelsföretag 

hade varit roligt! Det hade 

varit en kreativ utmaning, helt i min 

smak, där jag hade kunnat relatera 

mitt arbete till ett personligt 

intresse. 

Emmy petersson tog examen från kandi Vilken nytta har du haft av din utbildning? 

datprogrammet i strategisk kommunikation 

2011. Redan under sin sista termin 

– För mig var praktiken A och O, den var 


guld värd. Att utbildningen var så bred är 

varvade hon studierna med en halvtids också något jag har stor nytta av. Vi läste allt 

tjänst som kommunikatör på skånes från marknadsföring och retorik till ekonomi 

universitetssjukhus kommunikations och marknadskommunikation. Att ha hela 

avdelning, där hon nu arbetar heltid. kommunikationsspektrumet är till stor hjälp 

när man arbetar i en stor organisation. 

– Egentligen började min tjänst på exa Vad gör du om tio år? 

mens dagen, så jag fick ta semester på min – Då arbetar jag med kommunikation, mer 

första arbetsdag, säger hon med ett skratt. än så vet jag inte riktigt… Jag vill fortsätta ut 

En av hennes främsta arbetsuppgifter att vecklas och drivas framåt. Att arbeta i offent 

vara webbredaktör för och utveckla sjukhulig verksamhet är både roligt och lärorikt, men 

sets intranät. 

jag vill även testa på det privata näringslivet 

– Vi på kommunikationsavdelningen och ser mig gärna på en chefsposition. Det 

fungerar även som ett stöd för hela webb roliga med kommunikation är att det är så 

nätverket. Vi är noden för alla personer ute 

i verksamheten som på olika sätt arbetar 

med webb och intranät. Dessutom tar vi 

brett och finns så många olika vägar att gå. 

eva Johannesson, Kommunikationschef 

på skånes universitetssjukhus: 

sebastian Huseby, 28 år, från 

Malmö 

Läser kandidatprogrammet i 

emot många webbrelaterade frågor från – Vi erbjuder praktikplatser, gästföreläser och 

strategisk kommunikation 

allmänheten. 

samarbetar med studenter som skriver uppsatser. 

En kommunikationsavdelning på ett universitets 

Bor: i Helsingborg, 

32 

sjukhus har många utmaningar och vi vill gärna 

ha ett utbyte med både studenter och forskare. 

Vi har själva stor nytta av kontakten med studen 

33 

Foto: roger lundholm 

Strategisk 

kommunikation

Digitala medier 

– kandidatprogram inom strategisk kommunikation, 180 hp 

vill du arbeta som kommunikatör 

med både 

traditionella och nya 

medier? Kan du se dig 

själv som projektledare för 

internet baserade projekt? 

då ska du läsa denna treåriga 

tvärvetenskapliga 

utbildning som fokuserar 

på strategier för kommunikation, 

människor och 

digitala medier. 

”Det finns ett 

behov av kommunikatörer 

som förstår 

sig på både 

kommunikation 

och digitala 

medier” 

Kandidatprogrammet i strategisk kommunikation 

och digitala medier, 180 hp 

Detta är den första utbildningen i Sverige 

som kombinerar strategisk kommunikation 

med digital kommunikation. Utbildningen 

förenar den strategiska kommunikationens 

samhälleliga och sociala aspekter med kunskap 

om digital kommunikation, utvecklingsmetoder 

och interaktionsdesign. 

Utbildningen är väl anpassad att möta 

dagens behov i näringslivet och ger kompetens 

inom ett brett område som efterfrågas 

allt mer av både organisationer och företag. 

Organisationsperspektivet löper som en 

röd tråd genom hela utbildningen. 

Efter utbildningen kan du arbeta på fö 


ulrika rudqvist, Projektledare och 

internetstrateg, Hilanders 

– Det här är en utbildning som fyller de hål 

jag och många andra tampas med när vi ska 

anställa nya kommunikatörer. I dag finns ett 

behov av kommunikatörer som förstår sig 

på digitala medier och kan skriva en tweet 

eller ett blogginlägg liksom ett pressmeddelande 

eller interninformation. Genom 

Strategisk kommunikation – digitala medier 

utbildas kommunikatörer som förstår sig på 

både kommunikation och digitala medier 

och kan bli en viktig del av företagen. 

Efter utbildningen kan du arbeta på företags 

och organisationers kommunikationsavdelningar 

eller ingå i projektorganisationer och 

utvecklingsteam. Du kommer att kunna 

arbeta både praktiskt och strategiskt med 

kommunikationsplanering, digitala medier, 

internetstrategier samt risk, krav och kvalitetsanalyser. 

Utbildningen förbereder också 

för fortsatta studier på avancerad nivå, t ex. 

på masterprogram i strategisk kommunikation 

eller strategic public relations. 

a 


sid 58, eller läs mer på www.kom.lu.se! rbete. 

”Utbildningen är modern och 

jag får känslan av att befinna 

mig helt i nuet” 

Varför är du intresserad av kommunikation, Johanna? 

– För att kommunikation handlar om kontakt mellan människor, och om hur 

man förmedlar ett budskap. Det är spännande att ta ett steg tillbaka, och inte 

bara vara den som tar emot ett budskap utan även veta hur man förmedlar 

något. Det är mycket psykologi med i bilden, och det gillar jag. En annan 

anledning är att man kan arbeta internationellt med kommunikation. 

Jag är språkintresserad, tycker om att möta andra kulturer och trivs 

i internationella miljöer. Kommunikation är inte beroende av 

landsgränser, och det är därför jag blev intresserad av det 

från allra första början. 

Varför valde du att läsa strategisk kommunikation – 

digitala medier? 

– Tidigare funderade jag på att bli språkvetare, och jag har 

alltid tyckt om att skriva. En kompis som pluggar en annan 

utbildning här på Campus rekommenderade mig att söka till 

strategisk kommunikation. När jag kollade upp hennes tips 

insåg jag att programmet med fokus på digital utveckling var 

den ultimata utbildningen för mig. Den är bred, men har samtidigt 

en särskild nisch mot ett område som i dag växer oerhört fort. Stora 

delar av kommunikationsbranschen utvecklas mot digitalisering och 

sociala medier. Utbildningen går hand i hand med denna utveckling, 

och följer med i samhällets ständiga förändring. 

Vad innehåller utbildningen? 

– Teori och praktik går hela tiden hand i hand. Kurserna tar upp allt 

från marknadsföring och kommunikationsteorier, till designlära 

och praktiska inslag. Vi har till exempel haft föreläsningar om 

sociala medier som Facebook, Youtube och Twitter, och om hur 

olika företag använder dessa kanaler för att marknadsföra sig. 

Utbildningen är modern och jag får känslan av att befinna mig 

helt i nuet. 

Har du något drömjobb? 

– Jag hoppas kunna starta ett eget, webbaserat kommunikationsföretag. 

Det får gärna vara ett företag som hittar kommunikationslösningar 

åt andra, marknadsför olika event eller arbetar 

med någon sorts internationell kommunikation. 

Hur är Helsingborg som studentstad? 

– Om man vill leva det typiska studentlivet finns det hur mycket som 

helst att välja mellan. Till exempel har studentföreningen Stampus 

utskott man kan gå med i. Jag är själv med i två: jag sjunger i deras kör 

Stämpus och är med i en dansgrupp. Som nyinflyttad har det varit lätt 

att träffa nya människor, och jag har fått många nya vänner. Självklart 

var det pirrigt att flytta hit, men redan första dagen på nollningen 

släppte all nervositet. Jag bor på ett studentboende, vilket jag verkligen 

gillar. Det finns alltid någon i närheten, alltid en vän att prata med om 

jag behöver det. 

Hur är stämningen på Campus? 

– Det finns en hjälpsam stämning i min klass, och på hela Campus. Man 

snarare hjälper varandra än konkurrerar. I min klass är studenterna 

motiverade, och det gör att man själv får extra stor lust och motivation 

att satsa på sina studier. 

Johanna niva, 22 år från:västerås 

Läser strategisk kommunikation – digitala medier 


34 35 

Strategisk 

kommunikation


inom strategisk kommunikation, 120 hp 

Programmen på avancerad 

nivå vänder sig till dig som 

vill arbeta med strategiska 

kommunikations och Prfrågor 

på ledande befattningar. 

Masterprogrammet i strategisk 

kommunikation, 120 hp 

Detta program vänder sig till dig som vill 

arbeta med strategiska kommunikationsfrågor 

på ledande befattningar, t.ex. som 

kommunikationsstrateg, marknadsansvarig, 

kommunikationschef och projektledare. 

Strategisk kommunikation är ett kunskapsområde 

med koppling till medie och 

kommunikationsvetenskap, företagsekonomi, 

sociologi och humanistiska ämnen 

som retorik. Under utbildningen utvecklar 

För ett och ett halvt år sedan tog 

Åsa- Maria Petersson sin masterexamen 

i strategisk kommunikation. Idag arbetar 

hon som Communication Specialist på 

Swedwoods huvudkontor i Ängelholm. Det 

är ett internationellt företag som ingår i 

IKEAs industrigrupp och tillverkar möbelenheter, 

t ex bordet Lack, som säljs på 

IKEA. I ÅsaMarias arbetsuppgifter ingår 

extern och intern kommunikation. Exempel 

på arbetsuppgifter kan vara att coacha och 

stödja företagets ledare i kommunikationsfrågor 

och att planera olika kommunikationsaktiviteter. 

– Arbetet är oerhört omväxlande och 

givande. Men det är framförallt fantastiskt 

roligt att få arbeta med uppgifter som jag 

passionerat brinner för. 

studenterna förmågan att förstå organisationer 

ur ett kommunikationsperspektiv 

genom att fördjupa kunskaperna inom 

områdena organisationskommunikation, 

public relations och marknadskommunikation. 

Samtliga kurser på programmet har 

en blandning av föreläsningar, gästföreläsningar 

och övningar. Kurserna tar upp 

forskningsfronten inom området strategisk 

kommunikation och hur forskningsresultaten 

och teorierna kan användas i ett praktiskt 

sammanhang. På termin tre arbetar 

studenten med ett längre projektarbete 

inom en organisation som resulterar i en 

konsultrapport. Programmet utmärks dels 

av sin nära koppling till internationell 

forskning inom public relations, organisationskommunikation 

och marknadskommunikation, 

dels av sin närhet till branschaktörer 

inom näringsliv och samhälle. För 

tillträde till utbildningen krävs kandidat 

”Utbildningen breddade min 

kompetens maximalt” 

Ett av hennes senaste projekt handla de 

om att visa Swedwoods betydelse för 

medarbetarna. Under en dag så hävdes 

fotoförbudet som normalt råder och alla 

medarbetare fick ta ett foto grafi som 

symboliserade deras dag på före taget. 

Bilderna användes sedan för att gör en 

bok som alla medarbetare fick. 

Innan masterutbildningen bodde 

Åsa Maria tio år i USA där hon arbetade 

med kommunika tions frågor. Men kunskapstörsten 

tog henne tillbaka till Sverige 

och universitetsvärlden. 

– Masterprogrammet i strategisk kommunikation 

kändes klockrent. På utbildningen 

kunde jag komplettera min erfarenhet 

från utlandet med ny forskning 

och teori. En bonus för mig som har barn 

var Campus Helsingborgs närhet till hav, 

skog och stad. 

– Masterprogrammet är en fantastisk 

utbildning som har breddat min kompetens 

maximalt. Utbildningen drivs av 

väldigt engagerade och kunniga lärare 

som alltid var tillgängliga. De utmanade 

och drev oss ständigt att tänka utanför 

ramarna. 

examen inom samhällsvetenskap eller 

humaniora med inriktning mot medie 

och kommunikationsvetenskap, strategisk 

kommunikation, journalistisk, retorik eller 

motsvarande där motsvarande kan vara 

t.ex. sociologi, företagsekonomi och statsvetenskap. 

Msc strategic Public relations, 120 ects 

Joint programme with University of Stirling 

and Lund University 

Media och informationslandskapet förändras 

snabb och takt med förändringarna 

ökar behovet av strategiskt kunnande. 

Detta program är till för dig som söker 

taktiska och strategiska kunskaper på avancerad 

nivå inom Public Relations. Tanken 

är att du efter utbildningen ska kunna 

arbeta med hela världen som arbetsfält 

inom områden som Public Relations, 

Media Relations, Pulic Affairs, fundraising 

och lobbying. 

Det är ett nytt joint masterprogram, 

som erbjuder en fantastisk möjlighet att 

studera i två länder, dels vid University of 

Stirling i Skotland, UK och dels vid 

Lunds universitet i Helsingborg. 

Utbildningen formas av ett internationellt 

sammanhang med en nära koppling 

till forskning och utveckling. Programmet 

har också en anknytning till näringslivet 

genom bland annat gästföreläsningar av 

kunniga branschrepresentanter och genom 

en praktikkurs på 15 hp. Efter avslutad 

utbildning har du en djup ämneskunskap 

inom PR och strategisk kommunikation. 

Du anmäler dig till programmet via 

University of Stirling. Då anmälan och 

antagning sker via University of Stirling 

gäller deras terminsavgifter. Programmet 

ges på engelska. 


sid 58, eller läs mer på www.kom.lu.se! 

Hur blev du intresserad av strategisk kommunikation, Henrik? 

– Jag har alltid gillat att lyssna på debatter. Jag insåg att man inte 

”vann” en debatt på vad man sade, utan hur man sade det. Den 

som kommunicerade ut sitt budskap bäst vann! Någonstans där 

började mitt intresse för kommunikation. Efter gymnasiet flyttade 

jag till Kalmar, där jag tog en kandidatexamen i internationell 

kommunikation. Då hade vi en kortare 

kurs i strategisk kommunikation och 

jag tyckte det var otroligt intressant! 

Strategisk kommunikation 

är ett nytt och fräscht akademiskt 

ämne, som samtidigt är centralt 

för oss människor. När jag hittade 

möjligheten att ta en master i ämnet 

kändes det som helt rätt för mig. 

vad har ni lärt er hittills? 

– Att det gäller att vara ärlig 

och rak om kommunikation 

ska fungera i längden. 

Samtidigt handlar det om 

att ha kläder för väder. Informationsflödet 

i dag är 

helt enormt, så hur ska 

just du göra för att nå 

ut med ditt budskap…? 

Till stor del handlar 

det om att skaffa sig en 

förståelse för situationen 

och sätta sig in i vardagen 

kring den du ska nå ut till. 

”Kommunikation är framtidens jobb” 

Hur tror du det är att arbeta 

med kommunikation? 

– Kommunikation är framtidens 

jobb. Infor mationsflödet blir 

större och större och villkoren 

för ens arbete förändras ständigt. 

Du vet aldrig vad som 

kommer att hända; när som helst 

kan mattan komma att ryckas bort 

under dina fötter och du måste kasta 

dig i kommunikationsarbete vid 

kriser eller akuta frågor. Det hörs 

ju redan här att yrket inte kan bli 

tråkigt! 


– EUlobbyist, eftersom EU är en 

intressant organisation. Inom EU 

finns enormt många områden 

man kan arbeta med; allt från 

ren politik till miljöfrågor. Det 

hade varit roligt att få möjlighet 

att influera och arbeta på 

den nivån. Som EUlobbyist kan man 

verkligen göra en skillnad i samhället. 

Henrik elmkvist, 23 år, från rydebäck 

Läser masterprogrammet i strategisk kommunikation 

Bor: i Helsingborg. 

du har precis börjat ditt andra år, therese. Hur har det varit hittills? 

– Jag tycker vi har en bra blandning av teori och praktik. Det första 

året hade vi mycket teori och nu under andra året drar våra 

praktiska moment i gång allt mer. Det är nu teoretisk kunskap ska 

appliceras på verkligheten. Bland annat har vi en projektkurs som 

snart startar. Där ska jag och min projektgrupp arbeta med att 

utveckla Lunds universitets kommunikation med 

utomeuropeiska studenter. 

vad är det viktigaste du lärt dig? 

– Vi har fått ett helhetsperspektiv på kommunikation; 

vi läser allt från PR till internkommunikation. 

Men också förmågan att sätta 

sig in i olika gruppers situationer. 

Kommunikation handlar om en medvetenhet 

om samhället och världen. 

Att jag säger A kan innebära att 

en hel grupp människor hör B. För 

att lyckas med kommunikation 

måste man kunna sätta sig in i 

någon annans verklighet genom 

att bryta ner stora samhällstendenser 

till små bitarna 

i en människas vardag. 

vad händer efter utbildningen? 

– Alla i min klass har helt 

olika tankar om vad de ska 

göra i framtiden. Det säger 

väldigt mycket om strategisk 

kommunikation! Kommunikationsbranschen 

förändras 

hela tiden. Även efter min 

examen kommer jag att behöva 

gå på workshops, utvecklas 

och ständigt hålla koll på det 

senaste. Men jag hade aldrig 

velat arbeta i en stillastående 

bransch! 


–Internkommunikation på 

ett stort, internationellt 

företag. Det är genom internkommunikation 

som 

medarbetare känner sig 

som en del av företaget och 

trivs. Eftersom jag själv är 

väldigt engagerad i djurrätts 

och miljöfrågor vill 

jag arbeta på ett företag som 

har etiska värderingar som en 

stor del av sin verksamhet och 

arbetar med till exempel djur och 

natur vänliga produkter. 

therese Månsson, 24 år, från Landskrona 

Läser masterprogrammet i strategisk kommunikation 

Bor: i Landskrona 

36 37 

Strategisk komm. 

masterutbildningar

38 

”En intensiv, rolig och motiverande dörröppnare” 

amanda NIlsson och mikael Drexler 

insåg att tekniskt basår var det 

snabbaste sättet att få rätt behörighet 

att läsa vidare till ingenjör. 

Idag studerar de båda till högskoleingenjörer 

på campus och menar 

att basåret gav dem både motivation 

och ett försprång. 

Hur var det att läsa tekniskt basår? 

Amanda: – Det innebar hårt arbete men 

var en riktig dörröppnare. Jag fick rätt 

behörighet, motivation och ett smakprov 

av allt vad det innebar att studera vid universitet: 

att skriva tentor, att vara på föreläsningar, 

grupparbeten, laborationer och 

– så klart – själva pluggandet. 

Mikael: – Intensivt, men roligt. I början fick 

jag arbeta extra hårt. Jag hade inte öppnat 

en studiebok sedan jag tog studenten sju 

år tidigare. Men det var inga problem, 

mycket tack vare våra lärare. De hade en 

fantastisk pedagogik och var oerhört hjälp 

samma. Trots att vi var en klass på 130 personer 

hade de alltid tid för en, och det var 

tydligt att de ville se oss lyckas. 

varför läste ni tekniskt basår? 

Mikael:– Jag arbetade som datatekniker 

men kände att jag ville gå vidare i livet. Jag 

började titta på ingenjörsutbildningar, men 

eftersom jag inte hade rätt behörighet vände 

jag blicken mot förberedande utbildningar. 

Efter att ha kollat runt insåg jag att 

tekniskt basår var det snabbaste sättet att få 

rätt behörighet. Dessutom fick man en 

garantiplats på LTH Ingenjörshögskolans 

utbildningar. 

LTH tekniskt basår 

& teknisk bastermin 

vill du utbilda dig till högskoleingenjör, civilingenjör 

eller brandingenjör men saknar behörighet? 

då är våra förberedande utbildningar något för dig! 

På LTH Ingenjörshögskolan vid Campus 

Helsingborg har du möjlighet att skaffa dig 

rätt förkunskaper genom våra förberedande 

utbildningar. Beroende på din studiebakgrund 

kan du söka till Tekniskt basår eller 

Teknisk bastermin. Utbildningarna omfattar 

matematik, fysik, kemi och en teknisk 

orienteringskurs. 

tekniskt basår 

Tekniskt basår vänder sig till dig som har 

Matematik B från gymnasiet och saknar 

den särskilda behörigheten för att läsa på 

teknisk högskola. 

Basåret pågår under höst och vårterminen 

och undervisningen är uppdelad i föreläsningar, 

övningar i mindre grupper och 

laborationer. I början av utbildningen repeteras 

viktiga moment från Matematik A 

och B. Obligatoriska kurser: 

– Matematik CD 

– Fysik AB 

– Kemi A 

– Teknisk orienteringskurs 

Tillvalskurser: 

– Matematik E 

– Kemi B 

Amanda: – Jag ville läsa till civilingenjör. 

Men efter en inspirerande föreläsning på 

teknikt basår fick jag upp ögonen för 

järnvägsteknik. Att jag nu läser Byggteknik 

– järnvägsteknik har därför inte att 

göra med den garantiplats man fick, jag 

blev helt enkelt såld på området! 

Gav tekniskt basår er något mer än rätt 

behörighet? 

Amanda: – Det har gett mig ett helt annat 

lugn och en trygghet i mina vidare studier. 

Jag känner sällan stress eller oro inför 

tentor eftersom jag vande mig redan 

under basåret. Det var också bra att vi fick 

teknisk bastermin 

Du som saknar vissa behörighetsgivande 

kurser har möjlighet att läsa Teknisk bastermin. 

Det gäller dig som har läst Matematik 

C, Fysik A och Kemi A på gymnasiet 

men ändå inte uppfyller den särskilda 

behörigheten för att gå vidare till en teknisk 

högskoleutbildning. 

Basterminen pågår under vårterminen och 

undervisningen är uppdelad i före läsningar 

i storgrupp, övningar i mindre grupper 

samt laborationer. 

Obligatoriska kurser: 

– Matematik D 

– Fysik B 

– Teknisk orienteringskurs 

Tillvalskurser: 

– Matematik E 

– Kemi B 

hjälp med att tänka framåt genom föreläsningar 

om olika ingenjörsområden och 

tekniska utbildningar. 

Mikael: – Det var en riktigt bra uppvärmning. 

Efter mitt basår gick jag också direkt 

vidare till programmet Byggteknik – järnvägsteknik 

här på Campus. Jag hade fått 

upp vanan för att plugga, och hade därför 

på ett sätt ett försprång. Att läsa på universitet 

är ju en helt annan sak än att gå 

på gymnasiet, så det kändes bra att ha 

fräschat upp sina kunskaper. 

Fortsatta studier 

Godkänt Tekniskt basår eller Teknisk bastermin 

ger platsgaranti till valfri högskoleingenjörsutbildning 

i Helsingborg. 

Har du uppnått godkänt resultat på tillvals 

kursen Matematik E, är du även 

be hö rig att söka civilingenjörsutbildningar 

och brand ingenjörsutbildningen vid LTH 

i Lund. Goda studieresultat från bas året/ 

basterminen beaktas vid antagningen till 

civilingenjörsutbildningarna och brandingenjörsutbildningen. 

vill du veta mer? Läs mer på vår hemsida 

www.teknisktbasar.hbg.lth.se eller 

kontakta oss direkt, se sid 58! 

Amanda nilsson, 22, från Lund 

Läste tidigare: tekniskt basår 

Läser nu: Byggteknik – järnvägsteknik 

Bor: lägenhet i Lund 

Mikael drexler, 28, från rydebäck 

Läste tidigare: tekniskt basår 

Läser nu: Byggteknik – järnvägsteknik 

Bor: lägenhet i Helsingborg 

LTH Tekniskt basår & 

Teknisk bastermin 

39 27

40 

LTH Elektro teknik med automation 

– högskoleingenjörsutbildning, 180 hp 

LtH:s högskoleingenjörsutbildning 

är framtagen 

tillsammans med näringslivet 

för att möta efterfrågan 

på ingenjörer inom 

elektro och automationsteknik. 

Behovet av att anställa nya ingenjörer 

inom elektroteknik och automationsteknik 

är stort enligt näringslivets egna prognoser. 

Studenter med en högskoleingenjörsexamen 

inom området kan förväntas gå ut till 

en mycket god arbetsmarknad. Du får en 

lysande möjlighet till att utbilda dig inom 

ett spännande ämne och du kommer att 

kunna välja mellan många attraktiva jobb 

då du är färdig högskole ingenjör. 

En elektro/automationsingenjör arbetar 

med projektering, konstruktion, underhåll 

och drift av automations och elanläggningar. 

Inom dessa områden ingår såväl 

hårdvaru som mjukvaruarbete. Därför 

krävs kunskaper inom elektroteknik, automationsteknik 

och datorteknik. Därför 

krävs kunskaper inom elektroteknik, auto 

mationsteknik och datorteknik. 

teori och praktik 

Målet med utbildningen är att ge kunskap 

om såväl elkraftsystem som installationsteknik 

samt automationsteknik med 

givare, reglersystem och datorbaserade 

styr och automationssystem. I utbildningen 

ingår realistiska projekt, som 

utförs i samarbete med företag i regionen. 

Anknytningen till näringslivet är stort 

och de grundläggande teorierna ansluter 

till befintlig teknik. 

Utbildningen börjar med grundläggande 

matematik, elektrisk kretsteori och 

digital och datorteknik samt programmering. 

I en översiktskurs får du en inblick i 

programmets kurser och den röda tråden i 

utbildningen. I åk 2 fördjupas kunskapen 

i elektro teknik med såväl elektromagnetism 

med EMC, signalbehandling, elektrisk 

mätteknik, energiteknik, elektriska 

drivsystem. Dessutom inleds automationsdelen 

med styr och reglersystem för att 

sedan fortsätta i åk 3 med automationskonstruktion 

och installationsteknik. Av 

en ingenjör inom automations och elektroteknikbranschen 

krävs idag även kunskaper 

inom datateknik och data och 

telekommunikation varför kurser i dessa 

ämnen också ingår i utbildningen. 

Utbildningen avslutas med ett examensarbete 

omfattande 15 veckor och som oftast 

utförs på ett företag i regionen. 

Fortsatt utbildning 

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning 

har du möjlighet till fortsatta studier till 

civilingenjör vid LTH i Lund. 


eller läs mer: www.elautomation.hbg.lth.se! 

”Utbildningens 

bredd möter 

kundernas 

krav på en 

automationsingenjör” 


Per.G.Johansson, ABB: 

– Utbildningens bredd på både styr och drivsystem 

möter upp kundernas krav på en automationsingenjör. 

Som leverantör förväntas vi 

leverera kompetens som spänner över hela 

området automation. 

”Framtiden ser väldigt bra ut för oss 

högskoleingenjörer” 

varför sökte du till elektroteknik med automation? 

– ı grund och botten handlar det om att jag har haft ett teknikintresse 

så länge jag kan minnas. Jag tycker om processen att få 

en elektrisk maskin att fungera; att ta reda på hur alla delar och 

detaljer hänger ihop. Jag gick elprogrammet på gymnasiet och när 

studenten närmade sig började jag bläddra i olika utbildningskataloger. 

Jag funderade på att bli ingenjör av något slag, och när jag 

såg just elektroteknik kände jag direkt att det var något jag ville 

veta mer om! Jag kollade upp lite mer om programmet, och det var 

precis det jag hade letat efter. 

Hur är din utbildning upplagd? 

– Vi får en bred kunskap med kurser i allt från matematik och programmering 

till ellära och elektroteknik. Det man lär sig stannar 

kvar på djupet eftersom vi tar oss an det i flera olika moment. Först 

har vi en föreläsning i ämnet, därefter får vi göra beräkningar kring 

hur olika problem kan och bör lösas. Sist, men inte minst, får vi i en 

laboration testa våra teoretiska beräkningar i praktiken. Tack vare 

att vi har så mycket lärarledd undervisning får man som student all 

hjälp man behöver. 

Hur ser du på arbetsmarknaden? 

– Jag studerar första året på utbildningen så jag har inte börjat 

tänka så mycket på framtiden. Jag fokuserar på utbildningen, men 

ser så klart fram emot att få komma ut och arbeta. Just nu ser framtiden 

väldigt bra ut för oss högskoleingenjörer. Det kommer att 

finnas mycket jobb att söka när jag får min examen. 


– Elektroteknik med automation finns överallt i samhället, så jag 

vet att jag kommer kunna testa på många olika saker. Jag har inga 

konkreta företag jag vill jobba för just nu, men en sak vet jag: jag 

vill gärna arbeta i projektform. Hellre stora engångsprojekt än ett 

arbete med upprepningar. Och hemskt gärna med stora maskiner 

eftersom hela teknikprocessen blir verkligare då. 

Hur ser en helt vanlig dag på universitetet ut för dig? 

– Jag går upp halv sju, tar tåget till Helsingborg vid kvart över 

sju och är på plats till första lektionen kvart över åtta. På förmiddagen 

har vi ofta en föreläsning som varar till klockan tolv. Sedan 

sticker jag några klasskamrater och äter lunch, och vid ett är det 

dags för lektioner igen. Då har vi laboration eller ytterligare en 

föreläsning. Vid fem tar jag tåget hem, pluggar och åker sedan till 

scouterna där jag är ledare för en ungdomsgrupp. Jag är väl hemma 

runt nio eller tio på kvällen. Nästa dag börjar det om igen! 

Hur tycker du det är att pendla? 

–– Så länge tågen är i tid är det helt okej! Jag trivs i Lund och planerar 

inte att flytta till Helsingborg. Det tar bara en halvtimme att 

åka och tågen går ofta, så vill jag hitta på något i Helsingborg går 

det hur bra som helst. 

tobias sundblad, 19 år, från Lund 

Läser elektroteknik med automation 

Bor: i Lund 

41 

LTH Elektroteknik 

med automation

26 42 

LTH byggteknik – väg & trafikteknik 


samhället satsar på infrastruktur 

och det råder stor 

brist på utbildade väg 

och trafikingenjörer. vår 

unika utbildning ger dig 

förutsättningar att verka 

inom hela väg och trafikområdet. 

LTH Byggteknik – väg och trafikteknik 

är en treårig högskoleingenjörsutbildning, 

som är unik i Sverige. Den ger dig kunskaper 

inom samhällsbyggnad, transportsektorns 

marknad och krav, trafikplanering, 

projektering, byggande samt drift och 

underhåll av väganläggningar. Därmed har 

du förutsättningar att verka inom hela 

väg och trafikområdet. Framtidsutsikterna 

är mycket goda – det görs stora satsningar 

på infrastruktur och det råder därför stor 

brist på utbildade väg och trafikingenjörer. 

I din framtida yrkesroll kommer du 

ofta att arbeta i projektgrupper tillsammans 

med olika specialister för t ex 

miljökonsekvens beskrivningar, landskaps 

analyser, trafikprog noser och samhällsekonomiska 

kal kyler. 


Utbildningen bedrivs i samarbete med 

civil i ngenjörsutbildningen för Väg och 

vattenbyggnad vid LTH i Lund och en del 

av kurserna i åk 2 och 3 läses i Lund. 

För att knyta utbildningen till väg och 

trafik branschen finns möjligheter att kom 

ma ut på företagsförlagd praktik på t ex 

ingenjörs och entreprenadföretag, myndigheter 

och förvaltningar. 

Första året innehåller introducerande 

kurser inom området väg och trafikteknik 

samt grundläggande ingenjörskurser i t ex 

mekanik, fysik och matematik. Under den 

första terminen får du även kunskaper i 

presentationsteknik, retorik och i att hantera 

olika datorverktyg. 

Andra året innehåller grundläggande 

ingenjörskurser, ekonomi och en fördjupning 

inom områdena vägbyggnad och 

trafik teknik. 

Tredje året fokuserar på vägbyggnad, 

tra fiktekniska planeringsmodeller och flera 

valfria kurser. Utbildningen avslutas med 

ett examensarbete. 

- 

– Något av det roligaste i jobbet 

är att se en väg eller cykelbana 

man ritat i verkligheten. Det är 

häftigt, säger christian cruz 

Torres, som är vägprojektör på 

Wsp i Helsingborg. 

Christian Cruz Torres valde Väg och trafikteknikprogrammet 

för att han gillar att 

köra bil och gärna ville rita nya vägar. Och 

det är precis vad han gör idag. Redan innan 

utbildningen var slut fick han jobb som 

vägprojektör på WSP, ett internationellt 

företag med kontor i flera världsdelar. 

– Det fanns mycket jobb i Helsingborg 

just då och de behövde en ung och nytänkande 

vägprojektör. Och jag tror att de 

gillade min entusiasm, förklarar Christian 

sin snabba väg ut i arbetslivet. 

Christian tycker att han haft stor nytta 

av utbildningen i sitt arbete. Framför allt 

kunskapen att vägprojektering är en mycket 

komplex process där många olika kom 






eller läs mer: www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se! 

Hur samarbetar ni med 

Campus? 

AnnaKarin Jons, 

gruppchef WsP 

samhällsbyggnad 

i Helsingborg: 

– Vi har ett mycket givande samarbete. Våra vägprojektörer 

undervisar inom vägteknik på LTHkurser 

i Lund där studenter från Campus deltar. 

Vi brukar erbjuda praktikplatser och fungera som 

handledare vid exjobb. 

– Samarbetet ger oss en möjlighet att få inblick 

och att kunna påverka utbildningen och studenternas 

kunskapsnivå samt en möjlighet att få 

träffa blivande medarbetare. Under åren har vi 

anställt flera vägprojektörer från Campus, senast 

2008. För Väg och trafikstudenter som lever upp 

till våra krav ser framtids utsikterna stabila ut. 

”Självständigt och varierat” 

ponenter, som säkerhet, tillgänglighet, lagar, 

ekonomi, måste vägas in. 

– Något jag också fick med mig från Campus 

var ett kritiskt tänkande, att ifrågasätta 

saker och ting. Man behöver inte göra som 

man alltid har gjort, det finns nya sätt att 

bygga vägar på. 

Som vägprojektör har Christian en 

mängd olika sorters uppdrag. Det kan handla 

om att bredda en gata, rita en parkeringsplats 

eller cykelbana. Just nu är han en av 

många vägprojektörer som är inblandade i 

arbetet med Österleden i Helsingborg. 

– Det är ett mycket självständigt och 

varierat arbete. Jag har för det mesta trefyra 

projekt på gång samtidigt. Det kändes 

lite svårt i början, men nu har jag lärt mig 

hur jag läg ger upp mitt arbete. 


– Eftersom jag jobbar i ett internationellt 

företag skulle jag gärna arbeta utomlands. 

Om fem år ser jag mig som uppdragsledare i 

konsultsektorn. 

”Jag tycker om att skapa nya saker och 

fundera på idéer, som utvecklar samhället” 

vad lär du dig på väg och trafikteknik? 

– Vi lär oss hur man planerar och bygger 

vägar. Första och andra året läser vi förstås 

mycket matematik och fysik, vilket är en 

förutsättning för att kunna tillgodogöra 

sig kurser i till exempel geodetisk mätningsteknik 

och trafikteknik. Inom ämnet 

vägbyggnad studerar vi bland annat asfalts 

bärighet och hållbarhet och lär oss hur man 

gör miljökonsekvensbeskrivningar. Vi får 

också en inblick i hur hela transportsektorn 

– väg, järnväg, sjöfart och flyg – samverkar. 

Utbildningen är väldigt bred vilket är bra, 

eftersom man inte oftast inte vet vad man 

vill bli förrän man provat på många olika 

delar. Själv har jag fastnat för projektering. 

varför valde du utbildningen? 

– Jag har alltid varit intresserad av bilar. Tog 

körkort så snabbt jag kunde och gillade att 

meka med bilar. Ju mer jag körde bil desto 

mer började jag tänka på hur viktigt det är 

med bra vägar. Jag hade kommit så långt 

att jag visste att jag ville läsa vid Lunds 

universitet, min fysiklärare på gymnasiet 

rekommenderade mig att läsa där. När jag 

hittade den här utbildningen föll alla bitar 

på plats. 

vad tycker du om Campus? 

– Det är en väldigt bra skola. Lärarna är 

mycket kompetenta och har goda kontakter 

med näringslivet, vilket gör att man 

oftast kan få jobb direkt efter examen om 

man tar för sig. Studentfesterna i Villan 

är trevliga att vara med på. Genom 

studentkåren har man möjlighet 

att idrotta, vilket jag gillar. Jag 

spelar fotboll i Nicolaiskolan 

på tisdagar när jag hinner. 

Är det mycket plugg? 

– Ja, men även om det är rätt 

intensivt ibland hinner jag jobba 

extra på kvällar och helger och 

att umgås med min flickvän. Det 

kanske beror på att jag har inställningen 

att det är bäst att göra alla 

övningsuppgifter, allt som är schemalagt, 

innan man lämnar skolan. Annars 

hamnar man efter. 

Hur är utsikterna att få jobb? 

– Goda tror jag. Oavsett om det är hög 

eller lågkonjunktur finns det alltid arbete 

inom infrastrukturbranschen. Genom min 

praktik på ett globalt konsultföretag med 

kontor i Helsingborg har jag fått i en fot i 

branschen. Vi har precis avtalat att jag ska 

göra mitt examensjobb hos dem. Och när 

det är färdigt är jag lovad jobb på kontoret. 

Första halvåret kommer jag nog att 

prova på lite varierande arbetsuppgifter 

och hjälpa till med olika projekt. Jag tror 

att jag har mycket att tillföra. 

vad ska du skriva examensjobbet om? 

– Jag ska undersöka om det går att leverera 

underlag som gör det möjligt att ta 

fram 3Dmodeller på ett projekt i sin 

helhet. Idag används det här i liten 

utsträckning inom infrastruktur. 

Med hjälp av 3Dmodeller får man 

en bättre uppfattning om hur 

vägar samverkar med belysning, 

planteringar och vatten och 

avloppsledningar. Det är en stor fördel att 

kunna vända och vrida på ritningarna och 

upptäcka om något inte är bra vid möten 

med beställare och kunder. 

Har du något drömjobb i framtiden? 

– Jag vill gärna arbeta i en lagom stor stad, 

ungefär som Helsingborg, på ett globalt 

företag, som erbjuder möjligheter att utvecklas 

och att klättra inom företaget. Jag 

är väldigt inställd på att göra karriär och 

har inget emot stort ansvar. Jag tycker om 

att skapa nya saker och fundera på idéer, 

som utvecklar samhället i positiv riktning. 

Adis dzafic, 21 år från Gislaved 

Läser väg och trafikteknik 


43 

LTH Byggteknik 

Väg- & trafikteknik

44 

LTH byggteknik – järnvägsteknik 


en kraftig utbygg nad 

av våra järnvägssystem 

håller på att ske. det 

behövs många duktiga 

järnvägsingenjörer för att 

denna satsning ska kunna 

genom föras. 

Om du vill vara med att påverka utformningen 

av framtidens transportsystem är 

denna utbildning rätt för dig. Med den 

storskaliga satsning på järnvägskommunikation 

som nu görs i hela Europa, råder det 

redan brist på järn vägs ingenjörer, som inte 

bara är duktiga tekniker, utan även förstår 

samspelet mellan olika trafik slag. 

Vi kan erbjuda en mycket intressant 

ut bildning – den enda av sitt slag i Västeuropa 

–där du har möjlighet att bidra till 

Efter många år som ban och signaltekniker 

tröttnade Nicoleta palerson 

på att arbeta nätter och kände att vidareutbildning 

var en genväg för att snabbare 

nå sitt drömjobb, byggledare. 

Hon sökte utbildningen Byggteknik/järnvägsteknik. 

På Ängelholmsmässan, som 

Järnvägsskolan arrangerar en gång om 

året, knöt Nicoleta kontakt med en chef 

på Atkins, som är ett av världens ledande 

tekniska konsultföretag med över 17 000 

medarbetare i världen. Andra året på utbildningen 

blev hon erbjuden en fast anställning 

som järnvägsingenjör på Atkins. 

– Ett internationellt företag med stora 

utvecklingsmöjligheter var förstås intressant 

och att Atkins är stora i Danmark. Jag 

hoppade på erbjudandet och fick sedan 

tågtrafikens utveckling, planering, byggande, 

förvaltning och operativa ledning. 


Utbildningen bedrivs i samarbete med 

Järn vägsskolan i Ängelholm dit också flera 

av kur ser na är förlagda (du ansvarar själv 

för ev reskostnader till och från Ängelholm). 

För att knyta utbildningen till järnvägsbranschen 

finns möjligheter att kom ma ut 

på företagsförlagd praktik på t ex ingenjörs 

och entreprenadföretag, myndigheter 

och förvaltningar. 

Under första året får du läsa flera kurser 

som berör hela samhällsbyggnadsprocessen. 

Dess utom ingår traditionella ämnen 

som matema tik, fysik, mekanik mm. 

Andra året är till största delen förlagt till 

Järn vägsskolan i Ängelholm och innehåller 

en blandning av teori och praktik inom 

”Jag fick jobb redan andra året” 

ta tjänstledigt ett år för att avsluta utbildningen, 

berättar Nicoleta. 

Just nu arbetar hon med ett stort projekt 

som heter 5011, där plattformarna på 50 

tågstationer runt om i Skåne ska förlängas. 

– Jag trivs jättebra. På Atkins har man 

inställningen att man jobbar bäst om man 

gör det man tycker är kul. Och det gör jag. 

Som konsultföretag får vi nya uppdrag 

hela tiden, vilket innebär att man hela 

tiden lär sig något nytt. Förra sommaren 

arbetade jag en längre period i Danmark, 

det var mycket lärorikt. 

Har du haft nytta av det du har läst? 

– Tidigare hade jag djupa kunskaper inom 

ett område – signalteknik. Genom utbildningen 

fick jag en större bredd och kan 

knyta samman alla teknikområden: ban, 

el, signal och teleteknik. Det gör att jag 

kan hoppa in var som helst och det är bra 

inte minst som byggledare när man har 

hand om hela projekt. 

vad är det som lockar med att bli 

byggledare? 

– Jag är ingen kontorsmänniska. Som 

byggledare får man vara både ute och 

inne och se saker på fältet, inte bara 

ritningar. Efter nyår ska jag vara mammaledig, 

men när jag kommer tillbaka och 

blivit varm i kläderna tror jag att jag når 

mitt mål rätt snabbt. Det är brist på folk 

i branschen och företagen suger upp all 

kompetens de kan få. 

det järnvägstekniska området. Fördjupning 

sker inom områdena banteknik, elteknik, 

signal och teleteknik. 

Tredje året fokuserar på projektering 

och ny byggnation av järnvägsanläggningar. 

Fördjupningskurser kan komma att läsas i 

Lund. Utbildningen avslutas med ett examens 

arbete som normalt genomförs i 

sam arbete med ett företag inom järnvägssektorn. 






eller läs mer: www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se! 

stellan Jönsson, lärare på Järnvägsskolan 

i Ängelholm 

Hur samarbetar ni med Campus? 

– Vi på Järnvägsskolan har tagit fram ut bildningen 

tillsammans med LTH och branschfolk 

– och vi är faktiskt pionjärer i Västeuropa. 

Det finns än så länge ingen annan 

renodlad utbildning för järnvägsingenjörer. 

Det hör samman med att sektorn varit 

statlig och all utbildning har skötts internt 

– men så är det inte längre. Nu finns det 

många privata företag som jobbar med 

byggande och underhåll av järnvägar. 

Hur är framtidsutsikterna? 

– Branschen är oerhört expansiv. Det satsas 

miljarder på ny järnväg och samtidigt 

behöver de gamla banorna underhåll. Det 

blir enorma pensions avgångar bland tekniker 

och ingenjörer de närmaste åren, så 

det finns gott om jobb. Alla som gått vår 

utbildning har fått anställning direkt och 

vi får allt oftare samtal från arbetsgivarna 

som frågar om vi har några nya studenter 

att skicka iväg! Samtidigt utvecklas tekniken 

snabbt, så det finns kolossalt mycket 

intressant att göra för den som är teknikintresserad! 

”Det är häftigt att 

utbildningen har så 

stor spännvidd!” 

varför järnvägsteknik på Campus? 

– Efter sju år i banksektorn kände jag att jag ville byta 

spår. Jag har alltid velat utbilda mig inom teknik och 

fastnade för den här utbildningen som kombinerar 

teknik med en vettig inriktning – tåg. Jag ser järnvägens 

utbyggnad som en viktig del av samhällsutvecklingen. 

Och den vill jag gärna vara med och påverka i 

framtiden. 

vad tycker om utbildningen? 

– Det är häftigt att det är så stor spännvidd. Vi lär oss 

hur en spårväxel fungerar men kan också ta fram ett 

koncept för kollektivtrafik i Landskrona. Sammansättningen 

är mycket genomtänkt. Vi har bland annat 

läst samhällsbyggnad, matte, fysik, mekanik. Andra 

året är man mycket på Järnvägsskolan i Ängelholm 

och läser banteknik, elteknik, signal och teleteknik. I 

de ämnena går man på djupet, vilket gör att vi kommer 

ut i branschen med mycket goda kunskaper. 

deltar du i studentlivet? 

– Nej det har inte blivit mycket av det. Jag är stadgad 

familjefar med en liten dotter och ett barn till på väg 

till sommaren. Tiden räcker inte riktigt till. 

vad vill du jobba med? 

– Det skulle vara roligt att arbeta som projektledare. 

Då tror jag att utbildningens bredd skulle vara en 

stor fördel, men jag är också intresserad av förstudier 

eftersom det snuddar vid samhällsplanering. Annars 

finns det möjligheter att jobba utomlands. Jag gillar 

att se världen och skulle gärna återvända till Frankrike 

där jag har bott tidigare. 

Men först är det dags för exjobb! 

– Ja, jag ser verkligen fram emot att göra något verkligt, 

som det finns ett behov av och kan göra nytta. 

Jag ska göra mitt exjobb i samarbete med Ångpanneföreningen, 

som har en stark järnvägsdel. Jag praktiserade 

där förra året, vilket ledde till bra kontakter. 

Mitt exjobb ska handla om projekteringsprocessen 

– hur den förhoppningsvis kan förbättras. 

Hur ser arbetsmarknaden ut när du kommer ut? 

– Den är positiv. Just nu är det mycket hett med tåg, 

speciellt här nere i Öre sunds regionen där det händer 

mycket i Danmark. Så det är en bra region att befinna 

sig i. Historiskt sett brukar man satsa på infrastrukturbyggen 

i kristider. Det känns skönt att ha valt en 

kon junkturokänslig bransch. 

Johan Lindgren, 30 år från Halmstad 

Läser Järnvägsteknik 

Bor: i radhus med fru och dotter i Ängelholm 

45 


Järnvägsteknik

34 46 

LTH byggteknik – arkitektur 


Är du intresserad av utformningen 

av vårt sam 

hälle och tycker att gestalt 

ning och planering av 

bygg nader är viktig, ska 

du söka denna utbildning. 

Inriktningen mot arkitektur innebär att du 

får fördjupade kunskaper inom byggnaders 

planering och gestaltning, arkitekturhistoria 

och visualiseringsteknik. Det hållbara samhället 

ställer inte bara krav på tekniskt godtagbara 

lösningar utan även på ett estetiskt 

tilltalande innehåll. En sådan syntes mellan 

byggteknik, miljö kunnande och estetik 

finner du på denna utbildning. 

Arbetsuppgifterna för en byggingenjör 

kan vara mycket varierande. Planering, 

kon struk tion, produktion, projektledning, 

”Det kräver en stor dos logik, 

nyfikenhet och nytänkande” 

med plats för en ständig ström 

av nyfikenhet och med problemlösning 

som sitt hjärta. så beskriver 

högskoleingen jören alice 

Ljungberg kärnan i sitt yrke. 

Alice läste till högskoleingenjör med arkitektinriktning. 

– Jag är både teknisk och lite konstnärlig, 

så utbildningen kändes helt rätt. 

byggnadskontroll, administration, ekonomi 

är exempel på arbetsområden. Ofta 

arbetar man i projektgrupper tillsammans 

med arkitekter och andra ingenjörer, där 

samsyn och förståelse för varandras kunskapsområden 

krävs. 

Arbetsmarknaden för högskoleingenjörer 

inom byggteknik/arkitektur anses som 

mycket god – inom de närmaste tio åren 

kommer mer än varannan anställd med 

högskoleutbilning i byggsektorn att pensioneras. 


För att knyta utbildningen till byggbranschen 

finns möjligheter att kom ma ut på 

företagsförlagd praktik på t ex ingenjörs 

och arkitektkontor, byggarbetsplatser, 

kom mu nala tekniska kontor, fastighetsbolag, 

entreprenad och byggmaterialföretag. 

Första året innehåller en kombination 

Vägen från studier till jobb var nästintill 

obefintlig. Bara en dag efter hon 

hade presenterat sitt examensarbete, 

bar det av till Tyréns där hon i dag är fast 

anställd som projektör. Ett jobb som 

innebär att hon tar fram ritningar och 

beskrivningar för själva byggprocessen. 

Just arkitektdelen kommer väl till 

pass i Alice roll som projektör. 

– Utifrån arkitekternas ritningar, ritar 

jag upp hur själva huset ska konstrueras 

och det som bär upp huset. Just därför 

har jag användning av min utbildnings 

arkitektdel, eftersom den har gett mig 

en helt annat förståelse för hur arkitekter 

tänker, säger hon. 

Hennes jobb innebär ett ständigt 

prob lem lösande där det gäller att koppla 

på både logiken och kreativiteten. 

– Man får vara finurlig och hitta nya 

lösningar. Det kräver en stor dos logik, 

nyfikenhet och nytänkande. Man kan 

inte säga ”det har vi gjort i tio år, så nu 

gör vi det igen”. Man måste alltid titta 

efter alternativ. 

av breda introducerande översiktskurser 

inom byggområdet och grundläggande 

kurser inom matematik, cad och fysik. 

Det andra året domi neras av tillämpningsämnen. 

Under det tredje avslutande året 

görs ett stort tillämpat projektarbete som 

pågår under hela höstterminen. Parallellt 

läser du kurser med mer påtaglig arkitekturprägel. 

Examensarbetet genomförs normalt 

ute i näringslivet. 




civilingenjör vid LTH i Lund eller LTHs 

nya masterutbildning i Energieffektiva 

Bygg nader som startar hösten 2012 på 

Campus Helsingborg. 


eller läs mer på www.byggteknik.hbg.lth.se! 

Jonas rosberg (mitten) 

vvsingenjör sBr råå vvsByrå AB : 



– Flera av Campus byggstudenter som är intresserade 

av VVS har börjat hos oss med CADritning 

på kvällstid. Vi vidareutbildar dem i VVSteknik 

och slussar dem även vidare till ”riktiga” 

VVSingenjörsjobb. 

– Inom SBR (Sveriges Byggnadsingenjörers Riksförbund) 

delar vi årligen ut ett stipendium till 

den bästa byggstudenten, hittills har en manlig 

och en kvinnlig student fått vardera 5000 kr. 

”Jag vill leda, planera och förhandla” 

varför sökte du till Bygg/arkitektur? 

– Jag läste elprogrammet på gymnasiet och 

sedan tekniskt basår. Sen varvade jag med 

jobb i några år på ABB Swedwater, men ville 

ha större ansvar och utmaningar. När jag läste 

om den här utbildningen tyckte jag det lät så 

häftigt att hålla på med byggprojekt – rita, 

designa, konstruera – och kände att det skulle 

passa mig. 


– Den är verkligen rolig. Från dag ett har vi 

jobbat i olika projekt och det är mycket självständigt 

arbete, vilket jag gillar. I början läser 

vi rätt mycket kurser inom matematik och 

fysik men även andra roligare kurser, som arkitektur, 

materiallära och byggnadsfysik. Ritprogrammen 

Autocad architecture och Revit 

architecture är ett måste och här hänger skolans 

mjukvara hela tiden med i utvecklingen 

så vi är uppdaterade när vi tar examen. 

något som har varit särskilt givande under 

utbildningen? 

– Ja, våra projektarbeten som handlat om 

att rita hus för olika behov. Första terminen 

fick vi rita ett hus åt en familj i Honduras. Det 

skulle vara på 60 kvadratmeter och fungera 

för sju personer. Det andra projektet handlade 

om att designa en kiosk vid Sunds torget här i 

Helsingborg och det tredje om att rita ”Villan 

villan”, som ska uppfylla Bo verkets alla regler. 

Det är otroligt lärorikt att använda sina kunskaper 

i sådana konkreta projekt. 


– Underbart. Lokalerna är nybyggda, öppna 

och fräscha. Lärarna är så pedagogiska. Under 

terminens gång görs det hela tiden kvalitetsunder 

sökningar så att vi studenter har möjlighet 

att säga vad vi tycker och kan påverka 

vår utbildning. 

Hur är studentlivet? 

– Studentföreningen Stampus festlokal 

Villan är bra och det finns mycket 

tjejer på Campus så festlivet kan man 

inte klaga på. Stampus arrangerar en 

mängd olika sorters aktiviteter, alltifrån 

volleyboll till att lära sig att dansa tango. 

De är måna om vårt sociala liv och ska 

snart börja anordna speeddating. Något 

jag verkligen uppskattar är den årliga skidresan 

som i år går till Bad Gastein. 

vad vill du arbeta med efter examen? 

– Det finns jättemycket att välja på. Man kan 

jobba som konstruktör, bli plats och projektchef, 

arbeta med planering, inköp, administration, 

eller med försäkringsfrågor inom 

stads förvaltningen. Jag kan inte tänka mig att 

sitta vid en dator åtta timmar om dagen utan 

ser mig mer som en ledartyp och vill röra mig 

ute bland människor, leda, planera, förhandla. 

Vill nog helst arbeta som projektledare för ett 

stort byggföretag i framtiden och så småningom, 

om 1015 år, driva ett eget byggföretag. 

Är det lätt att få jobb? 

– Just nu känns det lite tufft, men jag resonerar 

så här: det är bostadsbrist, många av 

miljonprogrammets bostäder klarar inte av 

Boverkets krav och måste rustas upp och det 

är många 40talister som ska gå i pension. Så 

visst måste det finnas jobb. Skanska var här 

och informerade om sitt studentprogram P3. 

Då får man praktisera hos dem och skriva 

examensjobb, vilket kan leda till en anställning. 

Jag ska faktiskt på intervju hos dem 

här under våren. Får jag inte jobb på en 

gång kan jag också tänka mig att studera 

vidare på arkitekthögskolan eller 

civilingenjörsutbildningen i Lund. 

Adnan vrbanjac, 23 år från Landskrona 

(ursprungligen travnik, Bosnien) 

Läser Bygg/arkitektur 

Bor: i lägenhet i Landskrona 

47 


Arkitektur

48 

LTH datateknik 


Att arbeta som dataingenjör 

innebär att 

man kan arbeta inom 

hela fältet mellan teknik 

och människa. 

Ett datorsystem är sällan en isolerad del, 

utan finns i samverkan med människor 

och andra system. Mycket av det som vi 

använder oss av i vår vardag är utrustat 

eller styrs och övervakas av datorsystem. 

Tekniken får en allt större betydelse för hur 

vi lever våra liv. Tänk bara på vad vi använder 

vår mobiltelefon till. Vi kommer i 

framtiden kunna styra allt fler saker via 

trådlös kommunikation, allt från hushållsmaskiner 

till bilar. 

Som dataingenjör kommer du att ha en 

bred arbetsmarknad. Dataingenjörer behövs 

inom alla branscher. Nya produkter 

och och tjänster skapas ständigt vilket 

innebär att du som dataingenjör har möjlighet 

att vara med och påverka utvecklingen 

och framtiden. 

Redan under utbildningen kommer du 

att få inblick i arbetslivet genom gästföreläsare 

från näringslivet samt projekt och 

examensarbete i samarbete med företag. 

Du kom mer också att erbjudas möjlighe 

ten att ingå i ett företagsteam tillsammans 

med ett företag. 

utbildningen 

Utbildningen handlar om datorsystem, 

både programvara och hårdvara samt de 

tekniska gränssnitten mot den miljö i vilken 

datorsystemen ska verka. Du får en 

bred teoretisk kunskapsbas inom datateknikområdet. 

För att verklighetsförankra 

och ge dig färdigheter, kopplas denna kunskap 

till praktiska uppgifter och problemlösning. 

Utveckling av datorbaserade system 

är oftast en uppgift för projektgrupper 

av olika storlek. Därför är projektarbete en 

central del av utbildningen och under 

andra och tredje året bedrivs projekten i 

större grupper. 

Det första året ger kunskap om de 

grundläggande byggstenarna i datorn: 

digitalteknik, datorteknik, inledande datorkommunikation, 

programmering samt 

basfärdigheter i matematik. 

Det andra året ägnas åt projektarbete 

och programmets profilämnen: datorsystem, 

databaser, tele och datorkommunikation 

samt gränssnittsteknik. 

Det tredje året innehåller fördjupningskurser, 

projekt med introduktion till idéutveckling 

och entreprenörskap samt 

examens arbete. 

Christopher Svensson är elitfriidrottare 

inom löpning men bestämde sig tidigt 

för att ha en utbildning att falla tillbaka på. 

Han valde Datateknik på Campus. När det 

var dags för examensarbetet hittade han 

Atea i exjobbs poolen på nätet. 

– Jag kände igen företaget eftersom det 

är en av huvudsponsorerna inom svensk 

fri idrott. De blev nöjda med mitt examensarbete 

och jag fick en provanställning. Idag 

är jag tillsvidareanställd som programmerare/systemkonsult. 

Atea som har cirka 1400 anställa i Sverige 

utvecklar produkter och tjänster som förenklar 

hantering, drift och utveckling av itinfrastruktur. 

Som systemkonsult utvecklar Christopher 

produkter som underlättar för företagens 

itavdelningar. Målet är att göra 

systemen så användarvänliga att chefer och 

anställda kan sköta det mesta själva. 






eller läs mer på www.datateknik.hbg.lth.se! 



Jonas Berggren, 

senior Process, 

Project and Con 

tract Manager, 

readsoft: 

– Vi har haft ett långt samarbete med Campus, 

givande för båda parter. En viktig del i vårt uppdrag 

är att ge underlag för utformning av ett 

modernt och eftertraktat program. Något både vi 

och studenterna uppskattar är när vi gör gästföreläsningar 

inom ett aktuellt ämne. Vi kan belysa 

ämnet från en marknadsanpassad situation vilket 

förtydligar ämnet och studenterna ser dess värde 

tydligare. När möjlighet ges har vi också tagit in 

studenter för praktikplats. Trevligt nog har det 

resulterat i en anställning och idag har vi ännu en 

ambitiös och trevlig kollega. 

”Det är intressant och utvecklande, 

nya problem att lösa varje dag” 

– Det är ett intressant och utvecklande 

jobb. Nya problem att lösa varje dag. Jag 

trivs bra. Mina chefer har verkligen ställt 

upp så att jag kan tävla och åka på träningsläger. 

Det har gått utmärkt. 

Har du haft nytta av utbildningen? 

– Det är ett antal kurser som har varit 

mycket bra att ha med, som ”Algoritmer 

och datastrukturer”. Jag har också haft stor 

nytta av det vi lärde oss om systemutvecklingsmetoder, 

kravspecifikationer 

och processmodeller, där vi fick utveckla 

program från idé till färdig produkt och 

även göra användartester. 

Har du några framtidsplaner? 

– Det skulle vara roligt att arbeta utomlands, 

gärna för Google, Microsoft eller 

Ericsson. Och gärna kombinera it med försäljning 

i någon form. 

”Tanken slog mig: varför inte 

själv vara den som utvecklar 

och förbättrar dessa program?” 

varför valde du datateknikutbildningen? 

– Jag är utbildad lärare, men när jag väl 

kom ut och började arbeta insåg jag att 

läraryrket inte passade mig. Jag besökte 

stadens karriärvägledning och fick tipset 

om att läsa annonser för lediga jobb, leta 

upp det jag tyckte verkade roligt och titta 

på vilka krav det fanns på de sökande. 

Jag insåg ganska fort att alla roliga jobb 

krävde en högskoleingenjörsutbildning. 

Samtidigt började jag fundera kring hur 

ofta man själv suttit och svurit över olika 

datorprogram, och tänkte ”så här borde 

det vara”. Tanken slog mig: varför inte 

själv vara den som utvecklar och förbättrar 

dessa program? 

vad tycker du om att vara student i 

Helsingborg? 

– Jag älskar staden! Nu är jag lite partisk 

eftersom jag är uppvuxen här men här 

finns allt jag behöver; uteliv, universitet, 

hav och natur, vänner och familj. Jag lever 

ett ”vanligt” liv och går inte på så mycket 

studentaktivteter, men tycker om att vara 

på universitetet eftersom jag trivs och har 

väldigt roligt ihop med min klass. 

rebecka Helgesson, 28 år, 

från Helsingborg 

Läser datateknik 

Bor: i Helsingborg 

vad lär du dig på utbildningen? 

– Vi lär oss lite av mycket och får därför en 

bred grund att stå på. Utbildningen blandar 

teori och praktik, vilket gör att jag får 

en grundläggande förståelse för det mesta 

inom området. Det jag var mest nervös för 

var utan tvekan programmeringen. Jag 

har aldrig varit intresserad av datorer, än 

mindre programmerat riktiga program... 

Men det har inte varit några problem! Det 

handlar om att lära sig ett nytt språk: jag 

vet vad jag vill göra och måste lära mig hur 

jag ska säga det till programmet. 

vad gillar du med datateknik? 

– Det roliga är problemlösningen, utan tvekan. 

Det är som att lägga ett pussel eller 

lösa sudoku. Skillnaden är att lösningen 

blir något man kan använda sig av i verkligheten. 

Just problemlösning går som en 

röd tråd genom hela utbildningen. Det 

bästa med studierna hittills är alla ahaupplevelser 

man får när man faktiskt lyckas 

lösa ett problem. 

vad vill du arbeta med? 

– Jag är en social person och vill arbeta 

med människor. Så att det var datateknik 

jag valde att studera fick en del att bli överraskade! 

Men det berodde på att många 

tror att det är ett stillasittande jobb framför 

en dator, vilket det verkligen inte är. 

Jag vill vara en teknisk kundkontakt på ett 

företag som utvecklar till exempel redovisningsprogram. 

Alltså personen som 

förstår kundernas önskemål och samtidigt 

kan förklara tekniken för dem. 


Datateknik

50 

LTH livsmedelsteknik 

Livsmedelsteknisk högskoleutbildning, 120 hp 

Ökat fokus på matens 

betydelse för vår hälsa, 

gör att det finns ett 

stort framtida behov 

av människor med bred 

livsmedels utbildning. 

På Campus Helsingborg kan vi erbjuda en 

tvåårig livsmedelsteknisk hög skoleutbildning 

på 120 högskolepoäng. Den riktar sig 

till dig som arbetat med livs medels hante ring 

i minst 2 år. 

varför livsmedelsteknisk högskoleutbildning? 

Morgondagens handel och produktion av 

mat kommer att ställa helt nya krav på kun 

skaper om de mikrobiella, kemiska och 

fysikaliska processer som samverkar under 

framställning, förvaring och distribution av 

livsmedel. Dessa krav tillsammans med en 

ökad insikt om matens betydelse för vår 

hälsa, gör att personer med bred livs medels 

teknisk ut bil d ning kommer att efterfrågas 

på arbets mark naden. 

Genom att höja kunskapsnivån inom livsmedelsområdet 

är det möjligt att på verka 

framtidens mat i positiv riktning och möta 

konsumenternas ökade krav på säker livsmedelsproduktion 

och hantering. 

”Jag har hittat 

helt rätt” 

Denna utbildning kan vara din chans till 

ett nytt arbete med större ansvar – våra 

studenter är attraktiva på en bred arbetsmarknad 

idag och framöver. Efter examen 

kan du arbeta som t ex produktionsledare, 

arbetsledare, produktutvecklare, industrikonsulent, 

kvalitetsledare, hygienansvarig, 

försäljare, livsmedels inspektör, kökschef, 

kostchef, lärare, egen företagare/konsult. 

Utbildningen ger dig också behörighet 

att söka till lärarhögskolan för vidareutbilning 

till yrkeslärare inom gymnasieskolan. 

utbildningen 

Utbildningen omfattar fyra terminers 

studier om totalt 120 högskolepoäng, och 

präglas av förankringen i studenternas 

yrkesmässiga erfarenhet av arbete med 

livsmedel. 

De teoretiska studierna varvas med laborationer 

och projektarbeten, där vi tar vara 

på studenternas tidigare yrkeserfarenheter. 

Vissa projekt görs i samarbete med företag. 

De kurser som ingår i utbildningen är: 

– Livsmedelskedjans förutsättningar 

– Livsmedelskemi 

– Livsmedelsteknik 

– Livsmedels kemiska & mikrobiella grunder 

– Livsmedels näringsmässiga och 

mikro biella kvalitet 

– Metodik 

– Animaliska livsmedel 

Rick carlberg hade arbetat som 

bagare/konditor i tio år när han 

tog steget att vidareutbilda sig 

inom livsmedelsteknik. Bara 

några månader efter examen fick 

han arbete som produktutvecklare 

hos Lantmännen cerealia. 

Rick Carlberg visste vad han ville. Direkt 

efter examen ringde han produktutvecklingschefen 

på Lantmännen Cerealia och 

frågade om han kunde komma upp och 

presentera sig. Några månader senare var 

jobbet som produktutvecklare hans. 

– Jag tror att jag tog kontakt i precis 

rätt tid. De behövde en produktuvecklare. 

Att jag skrivit mitt examensarbete om 

”saltersättare i bröd” bidrog säkert också, 

berättar Rick. 

Jobbet som produktutvecklare kan till 

exempel innebära att han får uppdraget 

att ta fram en ekologisk kaffe brödsmix. 

– Jag gör lite research, talar med 

– Näringslära 

– Produktionsplanering och ledarrollen 

– Produktutveckling 

– Vegetabiliska livsmedel 

Utbildningen avslutas med ett examensarbete. 

Antagningskrav 

Grundläggande behörighet för högskolestudier 

samt minst 2 års yrkesverksamhet 

med livsmedelshantering inom livsmedelsindustri, 

livsmedelsbutik eller storhushåll 

och restaurangsektor. 


sid 58, eller läs mer på www.livsmedel.lth.se! 

Hur ser branschen på 

utbildningen? 

Jeanette silow, 

Avdelningschef för 

livsmedelskontroll, 

Miljöförvaltningen 

i Malmö: 

– Vårt samarbete med Campus är viktigt för att 

säkra det framtida rekryteringsbehovet – behovet 

av livsmedelsinspektörer ute i landet kom mer inte 

att minska ännu utifrån Livsmedelsverkets analys. 

Utbildningen i kombination med branscherfarenhet 

är en lämplig bakgrund för att klara av att 

arbeta som livsmedelsinspektör. 

leveran törer, tar fram recept, provbakar 

och känner efter om brödet har rätt textur 

och inkråm, om det är saftigt och smakar 

som jag vill. Är jag nöjd med resultatet visar 

jag upp det för marknadsavdelningen, som 

sedan släpper ut produkten på marknaden. 

– Det är ett självständigt arbete med 

stort ansvar och mycket kontakter med 

leverantörer runt om i Europa. Jag trivs 

fantastiskt bra på jobbet och har hittat fullständigt 

rätt med den här tjänsten. Just nu 

känns det som att jag skulle kunna stanna 

här hur länge som helst. 

Som produktutvecklare tycker Rick att 

han haft stor nytta av den breda kunskapen 

om livsmedel han fick på utbildningen. Den 

teoretiska fördjupningen i framför allt livsmedelskemi 

har varit en stor fördel att ha 

med sig i arbetet. 

vad är viktigast att kunna i ditt jobb? 

– Det behövs ett kreativt tänkande och 

förmågan att se vad morgondagens konsumenter 

vill ha. Med ett ord – innovationsförmåga! 

varför blev det Livsmedelsteknisk 

hög skoleutbildning? 

– Jag har alltid jobbat inom hotell och restaurang 

som kock, kallskänka, servitris och 

de senaste åren drivit en pay & play golfbana. 

Man blir trött på att arbeta kvällstid. 

Nu när barnen blivit större kände jag att jag 

ville läsa vidare och fördjupa mina kunskaper 

om livsmedel. Jag började med att läsa 

in högskolebehörighet på Komvux och sökte 

sen in på Kostekonom i Göteborg, där jag 

kom in. Men när jag fick höra talas om den 

här utbildningen reste jag hit, träffade lärare 

och gamla studenter, och kände då att 

det här var rätt utbildning att satsa på. 

Hur är undervisningen upplagd? 

– Det är mycket teori och vi fördjupar oss 

framför allt inom livsmedelskemi och teknik, 

mikrobiologi och läser intressanta kurser 

som ”livsmedelskedjans förutsättningar” 

och ”från jord till bord”. Inom näringslära 

lär vi oss hur fetter, proteiner och kolhydrater 

är uppbyggda. De teoretiska kur 

serna tenterar vi av var femte vecka. Vi 

har många laborationer då vi bland annat 

under söker hur bakterier beter sig och vilka 

miljöer de trivs i. Det är en mycket användbar 

kunskap för den som till exempel vill bli 

livsmedelsinspektör. 

vad tycker du om Campus? 

– Toppen. Framför allt är jag imponerad av 

lärarna. De är så tillmötesgående och måna 

om oss. Det är stor fördel att många av dem 

har lång erfarenhet från livsmedelsbranschen 

själva. 

Hur var det att börja plugga igen? 

– Intressant och roligt att träffa människor 

med olika erfarenheter från branschen. Att 

studera får man se som ett vanligt jobb – 

min arbetsdag börjar när jag stiger på tåget 

i Laholm. Det är mycket nytt i början men 

man anpassar sig snabbt. Visst lägger jag 

ner mycket tid och det sociala livet blir lite 

drabbat. Men nu har jag bestämt mig för 

att satsa de här två åren. 

”Jag skulle 

gärna arbeta 

som kostcoach” 

susanne Carlson, 39 år från Laholm 

Läser Livsmedelsteknik 

Bor: Hus i Laholm med familjen 

vilken bakgrund har dina kursare? 

– För att komma in på utbildningen krävs 

minst två års yrkesverksamhet med livsmedelshantering 

i någon form. Det innebär 

att medelåldern är högre. Majoriteten av 

mina klasskamrater är faktiskt män. Flera 

av dem är kockar och bagare som vill läsa 

vidare. Eftersom vi alla kommer från samma 

bransch har vi mycket gemensamt och stort 

utbyte av varandra. 


– Mitt fokus ligger framför allt på kost. Jag 

skulle gärna arbeta som kostcoach, d v s 

planera måltider för personer och familjer 

som behöver ändra sina kostvanor. Jag arbetar 

också gärna i ett provkök på till exempel 

Ica eller Lantmännen. Eftersom jag är den 

pyssliga typen kan jag också tänka mig att 

arbeta som husfru. Läser man lärarpedagogik 

90 poäng så kan man även arbeta som 

restauranglärare. Längre fram i tiden så vill 

jag helst ha ett eget företag. 

51 

LTH Livsmedelsteknik

52 

NY! LTH masterutbildning 

Energi och miljöeffektiva Byggnader, 120 hp 

För att möta samhällets 

och byggbranschens 

behov av ökad kompetens 

inom utformning av 

energi och miljöeffektiva 

byggnader har det här 

nya masterprogrammet 

utvecklats. 

Bebyggelsen svarar för ca 40% av Sveriges 

totala energianvändning. Eftersom energianvändningen 

utgör den största delen av 

byggnaders miljöpåverkan är det ett centralt 

mål i samhället att minska energianvändningen 

inom byggnadssektorn. 

Masterutbildningen ger dig omfattande 

och avancerade kunskaper inom utformning 

av energi och miljöeffektiva byggnader 

i kalla klimat. Du kommer att i hög 

grad kunna påverka utformning av framtidens 

energieffektiva byggnader och bidra 

till en minimal miljöpåverkan, både för 

nybyggnation och för renovering av befintlig 

bebyggelse. 

Utbildningen ger dig ett helhetstänkande 

som innefattar kunskap och metoder för att 

ta hänsyn till bland annat arkitektoniska 

aspekter och miljöfrågor, brukarnas behov 

och påverkan på byggnaden, komfort och 

hälsoaspekter samt ekonomi i ett livscykelperspektiv. 

Byggbranschen har stort behov 

av välutbildade personer inom dessa 

ämnesområden. 

utbildningen 

De tre första terminerna innehåller vardera 

tre kurser varav två är ämnesspecifika kurser 

som följs av en tillämpad större kurs. 

De ämnesområden som studeras varje termin 

tillämpas direkt i den större kursen där 

du får jobba i mindre grupp för att utforma 

energieffektiva byggnader och analysera 

olika utformningar och konsekvensen av 

dessa, i en integrerad designprocess. Den 

fjärde terminen utgörs av examensarbetet. 

Förkunskapskrav 

Svensk ingenjörsexamen om minst 180 hp 

inom byggteknik eller byggteknik med 

arkitektur eller en kandidatexamen i arkitektur 

eller jämförbar utländsk examen 

motsvarande minst 3 års heltidsstudier. 

Minimum 3 hp krävs i vardera byggnadsteknik/konstruktionsteknik, 

byggnadsfysik 

och installationsteknik samt minst 30 hp 

med valfri sammansättning inom ämnena 

energi, byggnadsteknik/konstruktionsteknik, 

byggnadsfysik, installationsteknik, 

byggnadsmaterial och arkitektur. Den 

sökan den ska också uppfylla krav motsvarande 

engelska B. 

information 

Mastersprogrammet ges på engelska, vid 

Campus Helsingborg, av Energi och 

ByggnadsDesign vid LTH i samarbete 

med andra avdelningar inom LU. 

Programstart är planerad till hösten 2012 

förutsatt att erforderliga beslut fattas. 

Besked kommer under hösten 2011. 

vill du veta mer? 

Kontakta: 

Maria Wall, 046–222 96 62 

maria.wall@ebd.lth.se 

MarieClaude Dubois, 046 222 76 29 

marieclaude.dubois@ebd.lth.se 

Eller läs mer på: 

www.lunduniversity.lu.se/international 

students/mastersstudies/subjectareas 

NY! modevetenskap 

Kandidatprogram, 180 hp 

under 00talet gjorde 

modevetenskap sitt intåg 

i de akademiska salongerna. 

sedan dess har intresset 

för – och behovet 

av kunskap inom – ämnet 

fortsatt att växa. nu startar 

Lunds universitet ett 

kandidatprogram i modevetenskap. 

Inom kandidatprogrammet i modevetenskap 

skaffar du dig redskap att tolka vår 

tids mode och trender. För detta krävs 

kunskaper om mode som visuellt uttryck, 

som kulturarv och materiell kultur liksom 

om textila material och tekniker. Det behövs 

en inblick i modebranschens organisation 

liksom i modets marknad och mekanismer. 

Programmet fokuserar på mode i 

be klädnad och kropp, exempelvis i kläder, 

skor accessoarer, frisyrer, tatueringar och 

kroppsliga förändringar, men mode som 

fenomen studeras även inom andra esteti ska 

och livsstilsrelaterade uttryck, exempelvis 

inom konst och designhistoria. Syftet med 

programmet är att ge dig verktyg att insiktsfullt 

tolka och analysera modets roll, dess 

uttryck och praktiker i historiska, kul turella, 

ekonomiska och sociala processer. 

Genom projektarbeten, verksamhetsförlagd 

utbildning och kurser i entreprenörskap 

och projektledning får du tidigt kontakt 

med arbetslivet och möjlighet att om sätta 

dina kunskaper i praktiken. Efter utbildningen 

kan du t.ex. arbeta med trend analys, 

som skribent inom kultur och mode, inom 

detaljhandel och branschorganisationer. 

information 

Kandidatprogrammet i modevetenskap 

kommer att ges vid Campus Helsingborg av 

Institutionen för kulturvetenskaper. 

Program start är planerad till hösten 2012 

förutsatt att erforderliga beslut fattas. Besked 

kommer under hösten 2011. 


Läs mer på www.kultur.lu.se eller kontakta 

vår studievägledare, tel 046222 94 33 

studievagledare_kult@kultur.lu.se 

53 

Modevetenskap

Ämneslärare 

program 270330 hp 

vill du inspirera, vägleda 

och lära ut? vill du 

få människor att växa 

och utvecklas? då är du 

välkommen att söka till 

ämneslärarutbildning 

vid Lunds universitet och 

Högskolan Kristianstad! 

Ämneslärarutbildningen är en högkvalitativ 

akademisk yrkesutbildning, där du har en 

fot i arbetslivet redan från början. Under 

utbildningen varvas teoretiska studier, med 

flera praktikperioder ute på din framtida 

arbetsplats, skolan. 

Utbildningen ger dig förutsättningar för 

att verka inom den svenska skolvärlden och 

öppnar möjligheterna att arbeta i internationella 

miljöer. Du får möjlighet att förlägga 

en del av din studietid utomlands. 

Ämneslärarutbildningen ger dig möjlig 

vår ämneslärarutbildning erbjuder dig: 

l djupa ämneskunskaper 

l mycket praktik 

l bra verktyg för att kunna undervisa 

l internationell profil 

Ämneslärarutbildningen ger dig möjlighet 

att växa in i rollen som lärare och ger dig 

kompetens och trygghet inför ditt kommande 

yrkesliv. 

Utbildningen ges av Lunds universitet 

tillsammans med Högskolan Kristianstad i 

Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. 

Det är ditt ämnesval som styr vilket 

av städerna som blir din huvudsakliga 

studieort. 

examen: 

Ämneslärare för grundskolan 

åk 79, 270 hp 

Ämneslärare för gymnasieskolan, 

300330 hp 


Läs mer på www.lu.se/lararutbildning 

Vill du bli musiklärare? Läs mer på 

www.mhm.lu.se 

Emma arbetar internationellt – i Sverige 

Hennes arbetskollegor kommer 

från hela världen, liksom hennes 

elever. arbetsspråket är engelska. 

– Det är lite som att åka utomlands 

när man åker till jobbet, 

säger Emma Lindström om sitt 

arbete som gymnasielärare på 

internationella IBprogrammet. 

– Jag trivs med den internationella stämningen 

som finns både i klassrummet och 

bland mina kollegor. Det är en speciell 

atmosfär här, berättar Emma Lindström 

som arbetar på Skolstaden Helsingborgs 

internationella IBprogram (International 

Baccalaureate). 

Varför började du arbeta på IB? 

– Jag hade egentligen tänkt resa utom 

lands för att 

jobba, men 

det kändes 

helt klockrent 

när jag upptäckte 

att det 

fanns en internationellskolform 

i Sverige. 

Vad tycker 

du om att 

Lunds universitet och Högskolan Kristianstad 

har en internationell profil på 

sin lärarutbildning? 

– Hade den här utbildningen funnits när 

jag började plugga hade jag absolut valt 

den. Jag hoppas att det leder till att fler 

studenter ser möjligheten med att arbeta 

utomlands eller internationellt i Sverige. 

Följande ämnen ges... 

...på Campus Helsingborg: 

– Samhällskunskap 

– Historia 

– Svenska 

– Engelska 

– Geografi 

– Svenska som andraspråk 

...i Lund: 

– Spanska 

– Franska 

– Tyska 

– Italienska 

...på Högskolan Kristianstad: 

– Hem och konsumentkunskap 

– Biologi 

– Kemi åk 79 

– Fysik åk 79 

– Matematik åk 79 

– Naturkunskap 

...i Malmö: 

– Musik 

nya ämnen till hösten 2012*: 

– Religionskunskap 

– Filosofi 

– Psykologi 

– Fysik och matematik med inriktning 

mot gymnasieskolan 

* Vi ger dessa ämnen under förutsättning att 

vi får examenstillstånd. För aktuell info se 

www.lu.se/lararutbildning 

nyhet! Kompletterande 

pedagogisk 

utbildning, 90 hp 

Har du redan kompetensen inom dina 

ämnen, men saknar de pedagogiska färdigheterna? 

Då kanske Kompletterande 

pedagogisk utbildning (KPU) är något 

för dig? Utbildningen vänder sig till dig 

som redan har minst 90 hp i det ämnet 

du vill undervisa. Inom utbildningen får 

du lära dig att undervisa i dina ämnen, 

dels genom studier och dels genom praktik, 

så kallad verksamhetsförlagd utbildning. 

För behörighet att arbeta inom 

grundskolan 79 krävs 90 hp och för 

gymnasieskolan 120 hp i minst ett skolämne. 

OBS! Utbildningen ges under förutsättning 

att vi får examenstillstånd. Läs 

mer på www.lu.se/lararutbildning 

”En lärare måste kunna dela med sig 

av sitt engagemang till eleverna” 

varför sökte du till ämneslärarutbildningen? 

– Bland annat för att det är en helt ny utbildning. Jag är hellre med och skapar en 

tradition än följer en. Att kunna säga att jag var en av de allra första som tog examen 

från den här utbildningen känns otroligt häftigt. Jag tycker också att utbildningen 

har bra valmöjligheter i hur man kan kombinera de olika ämnen man läser. 

varför vill du bli lärare? 

– Jag har alltid försökt engagera andra i det jag själv tycker om. Fråga mig inte 

varför, jag bara är sådan. Jag vill att andra ska känna likadant, eller i alla fall förstå 

varför jag själv brinner för det. 

varför brinner du för ämnet svenska? 

– Jag älskar att läsa, skriva och att diskutera språk och böcker. Det är en stor del av 

min identitet. När jag växte upp hade min pappa högläsning av Karin Boye varje 

julafton och han har alltid uppmuntrat mig till att läsa, diskutera och försöka 

skapa mig en egen uppfattning om litteratur. På gymnasiet hade jag en otroligt 

engagerad svenskalärare, som gjorde att mitt intresse fördjupades ännu 

mer. Då föll sista pusselbiten på plats, och jag visste att det var lärare jag 

ville bli. Det är ett perfekt sätt att kombinera min egen kärlek till svenska, 

med min stora vilja att engagera andra. 

vilken blir den största utmaningen under din utbildning, tror du? 

– Praktiken, alltså det som heter verksamhetsförlagd utbildning, VFU. 

Det ska bli spännande att lära sig bemöta och engagera elever i klassrummet. 

Det är något man i förväg kan tro man har koll på, men 

när man väl står där med en högljudd gymnasieklass – klarar man av 

det? Tanken på att lyckas få en hel klass att bli engagerad i ett visst 

ämne är häftig, men utan tvekan det jag är mest nervös för. Därför 

tycker jag det är bra att man tidigt, och vid flera olika tillfällen, 

under utbildningen har praktik. Det är viktigt att tidigt få den där 

naturliga känslan av vad som fungerar och inte fungerar i ett 

klassrum. 

Hur tycker du att en bra lärare ska vara? 

– Engagemanget är helt klart det viktigaste. En lärare ska 

inte bara stå rakt upp och ned och prata monotont om 

ett ämne, utan måste kunna och våga dela med sig av sitt 

engagemang till eleverna. Som lärare ska jag ha all kunskap 

som finns i läroböckerna, men kunna förmedla den på 

ett sätt som får eleverna att bli intresserade. 


– De första åren vill jag arbeta som gymnasielärare. I längden 

hade jag gärna tagit steget till att själv undervisa lärarstudenter på 

en högskola eller ett universitet. Men vad som egentligen gör läraryrket 

till ett drömjobb är att man aldrig slutar utvecklas. Varje ny 

elev är en ny utmaning. 

Hur är det att plugga i Helsingborg? 

– Jag visste ingenting om Helsingborg innan jag flyttade hit. Jag måste 

säga att jag är positivt överraskad, jag gillar staden. Det känns som en 

liten storstad: utbudet av saker att göra är stort, men samtidigt slipper 

man alla långa avstånd som finns i större städer. 

Anna Karlsson, 20 år, från Göteborg 

Läser ämneslärarutbildning med ingångsämne svenska 

Bor: lägenhet i Helsingborg 

54 55 

Ämneslärare

40 56 

Vetenskaplig grundkurs 

Fristående kurs, 30 hp 

vill du lära dig vetenskapligt 

tänkande och knäcka 

den akademiska koden? 

då är vetenskaplig grundkurs 

något för dig. 

Kursen riktar sig främst till personer som är 

nya på universitetet, och som vill ha ett 

försprång inför fortsatta studier – oavsett 

vilket ämne man ska gå vidare till. 

– Våra egna utvärderingar visar att den 

som läser Vetenskaplig grundkurs får ett 

högre antal VG senare i studiekarriären, 

säger David Alm, som undervisar på den 

kurs som hålls i Lund. 

Under en termin får man som student 

fördjupa sig i hantverket kring vetenskapliga 

studier. För hur granskar man kritiskt 

information – och lägger upp en grund för 

ett eget vetenskapligt arbete? Hur tolkar 

man statistik? Och hur har tänkandet kring 

vetenskap historiskt sett ut? Det är frågor 

man som student får svaret på. 

I till exempel Norge och på många universitet 

i USA är liknande kurser obligatoriska 

för studenter. 

– Här i Sverige är det snarare en möjlighet 

att få ett språng framåt, att öka effektiviteten 

och kvalitén i dina fortsatta studier, 

säger David Alm, men tillägger att det vid 

vissa utlandsstudier är ett krav att man har 

läst en kurs som denna. 

Under kursen varvas grupparbete med 

uppgifter som görs enskilt, och skriftliga 

inslag blandas med muntliga övningar. 

– Retorikdelen är ett lite annorlunda 

inslag, och sätter lite extra krydda på 

kursen. 

Här får man som student både prata 

själv inför en grupp och analysera vad 

andra säger – allt med hjälp av en retorikexpert. 

– Det är ett viktigt moment, eftersom 

det är viktigt att kunna uttrycka sig i både 

skrift och i tal när man studerar. 

”Jag känner mig oerhört väl förberedd för vidare studier” 

Nittonåriga Victor Malm valde att inleda 

sitt liv som student med att läsa Vetenskaplig 

grundkurs vid Lunds universitet. 

– Det kändes som en bra och bred väg 

in i den akademiska världen. Ett ypperligt 

sätt att börja helt enkelt, säger han. 

En intellektuell ryggrad. Så beskriver 

Victor att ha läst vetenskaplig grundkurs. 

– Jag känner mig oerhört väl förberedd 

för vidare studier, säger han. 

Han tycker sig att fått en helt annan 

förståelse för vetenskap som begrepp. 

– På kursen får man en uppfattning om 

vad som är bra vetenskaplig forskning. Jag 

fick också en helt annan insikt i var synen 

på vetenskap kommer ifrån, säger han. 

Och det är en bred idéhistorisk bas 

Victor fått med sig. Kursen tog upp teorier 

och begrepp inom allt från litteraturvetenskap 

till naturvetenskap. 

Vi diskuterade även vetenskaplig 

metod inom arkeologi. Där fick vi utvärdera 

ett vetenskapligt arbete. Så man får 

precis det kursen utlovar – grunder inom 

vetenskapen, säger Victor. 

Något som i sin tur backar upp ett självständigt 

tänkande. 

– Jag har lärt mig en hel del när det 

handlar om att uttrycka sig i uppsatser. Jag 

kan också gå in i diskussioner på ett mer 

självständigt sätt. 

Han beskriver kursen som rolig men 

intensiv. Det var många skriftliga delar, 

och många texter som skulle produceras. 

– Men man lär sig släppa kravet på att 

varje ord ska vara perfekt, vilket ofta kan 

skapa en viss ångest inför själva skrivandet. 

Istället lär man sig hantverket kring 

det akademiska; att ta fram en tes kring 

något, och sedan argumentera för sin sak. 

säger Viktor. 

Fler fristående kurser 

varje termin ger vi många intressanta 

fristående kurser. För senaste utbud, 

se: www.ch.lu.se! 

Bra att veta 

Anmälan 

Den 12 september 2011 lanserade Verket 

för högskoleservice (VHS) en ny webbplats 

för anmälan till högskolestudier: 

www.antagning.se. 

Det innebär att den anmälningsfunktion 

som tidigare fanns på studera.nu, under 

rubriken ”Sök utbildning”, har lyfts över till 

Antagning.se. På Studera.nu kan du läsa 

om hur det är att läsa på högskolan, utlandsstudier, 

högskoleprovet och även söka 

och jämföra utbildningar. De båda webbplatserna 

länkar till varandra så att det ska 

vara enkelt att röra sig mellan dem. 

sista ansökningsdag för att börja studera 

på hösten är den 15 april, och för att börja 

studera på våren den 15 oktober. 

OBS! Ansökningsdatum för magister- och 

masterprogram vid Lunds universitet till 

hösten 2012 är den 15 januari 2012. 

Om sista ansökningsdag infaller en helgdag 

så är det närmaste följande arbetsdag 

som gäller istället. 

Läs mer om anmälan och antagning på: 

www.lu.se/utbildning/anmaelanochantagning. 

Behörighet 

För att kunna antas till högskoleutbildning 

måste du uppfylla villkoren för grundläggande 

behörighet. Dessutom fordras oftast 

särskild behörighet som innebär krav på 

vissa förkunskaper, ämneskunskaper m.m. 

Kontrollera alltid de särskilda behörighetskraven 

i aktuellt anmälningsmaterial. 

Du kan läsa mer om behörighet på 

www.lu.se/utbildning/anmaelanochantagning/behoerighet. 

examen 

Universi tets och högskoleutbildning ges på 

tre nivåer: 

Grundnivå: Denna nivå bygger på kunskaper 

från gymnasieskolan. När du är färdig 

med din utbildning på grundnivån kan du ta 

ut en kandidatexamen. 

avancerad nivå: efter grund nivån kan du 

gå vidare till den avancerade nivån. Här 

karaktäriseras utbild ningen av en fördjupning 

och en högre grad av självständighet. 

Du kan antingen ta en magisterexamen eller 

en master examen på denna nivå. 

Forskarnivå: efter avlagd magister eller 

masterexamen är du behörig att söka till 

forskarutbildningen. 

studentservice på campus 

Institutionerna på Campus Helsingborg 

ansvarar för en stor del av servicen till 

studenterna på Campus Helsingborg. 

Lunds universitet erbjuder även: 

Studieverkstaden 

Behöver du förbättra din studieteknik? Vill 

du bli bättre på att skriva akademiska 

texter? Vill du bli säkrare på att tala inför 

andra? Studieverkstaden kan förutom 

individuell handledning erbjuda kortare 

kurser i studieteknik, akademiskt skrivande 

och talträning. Vi har också kompetens 

att hjälpa dig som har ett annat 

modersmål än svenska. Läs mer på: www. 

lu.se/student/attstudera/studieverkstaden 

Allmän studie- och karriärvägledning 

Åke Heed finns på Campus varje torsdag i 

jämna veckor. Bokning av tid görs via 

Campus reception. Du kan även chatta 

eller få vägledning via Skype/MSN. 

Du kan även vända dig till universitetets 

centrala studievägledning: centrala studie 

Allmän studievägledning 

Sandgatan 3, Gamla kirurgen, Lund 

Ring eller eposta för tidsbokning: 

046222 01 00 kl. 10–12 

studievagledning@stu.lu.se 

Ange även ditt tel.nr i mejlet. 

De flesta institutioner på Campus Helsingborg 

har även egna studievägledare som 

kan svara på mer programspecifika frågor. 

Se sid 58. 

Studenthälsa 

Carina Yourstone finns på Campus Helsingborg 

och till henne kan du vända dig för 

att samtala om din aktuella studie och 

livssituation. Tidsbokning: 

Tel: 046222 43 97 

carina.yourstone@studenthalsan.lu.se 

Studentpräst 

Anders Knutsson är studentpräst på Campus 

Helsingborg och till honom kan du 

vända dig med många av livets svåra frågor, 

ensamhet, kärlek, relation, studier etc. 

04235 65 36, 070372 61 06 

anders.knutsson@svenskakyrkan.se 

studerar du inom LtH ingenjörshögskolan 

(Lunds tekniska Högskola): 

Grundnivå: Yrkesexamen efter tre år är 

högskoleingenjör, Bachelor of Science. 

De som läser Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 

tar en tvåårig högskoleexamen. 

avancerad nivå: Högskoleingenjörer har 

möjlighet att ta civilingenjörsexamen genom 

en förkortad civilingenjörsutbildning. 

Karriärcentrum är ett stöd för studenter 

som innefattar att skriva CV, söka arbete, 

personliga brev och företagskontakter. 

Pedagogiskt stöd 

Att ha en funktionsnedsättning som dyslexi 

eller adhd är inget hinder för roliga och 

spännande studier vid Lunds universitet! 

Våra samordnare hjälper dig att få reda på 

vilka resurser du kan använda dig av och hur 

du ansöker om pedagogiskt stöd under din 

studietid. 

För mer information kontakta: 

Anders Wikström, 046222 86 81 

anders.wikstrom@stu.lu.se 

Biblioteket vid Campus Helsingborg ger 

service till studenter, lärare och forskare. Här 

kan du låna kursböcker och fördjupningslitteratur 

och läsa dagstidningar och tidskrifter. 

Det finns studie platser och datorer så du 

kan sitta i biblio teket och studera. Biblioteket 

förmedlar kurs littera tur på anpassade 

medier för dig som har t ex dyslexi eller synskada. 

57 

Bra att veta

Kontakt 

socionomutbildningen 

Lunds universitet, Campus Helsingborg 

Box 882, 251 08 Helsingborg 

Studieinformation: Anna Lena Strid 

Tel: 04235 65 81 Fax: 04235 66 00 

Epost: anna_lena.strid@soch.lu.se 

Studievägledare: Helga Skeidsvoll 

Tel: 046222 94 31 

www.soch.lu.se 

service Management 

Institutionen för Service Management 



Expedition och studieinformation: 

04235 66 20 

info@ism.lu.se 

Studievägledare: 

Veronica Åberg 

04235 66 22 

studievagledare@ism.lu.se 

www.ism.lu.se 

Modevetenskap 

Institutionen för kulturvetenskaper 

Lunds universitet 

Box 117, 221 00 Lund 

Expedition: 

046222 31 40 

exp@kultur.lu.se 


046222 94 33 

studievagledare_kult@kultur.lu.se 

www.kultur.lu.se 

strategisk kommunikation / – digitala medier 

Institutionen för kommunikation och medier (KOM) 



Studieinformation: Susanne Andersson 

Tel: 04235 65 95 Fax: 04235 66 50 

Epost: susanne.andersson@kom.lu.se 


Hanna Nilvall, tel: 04235 66 59 

hanna.nilvall@kom.lu.se 

www.kom.lu.se 

Ämneslärare 

Institutionen för utbildningsvetenskap 



Studievägledning: 

studievagledare@uvet.lu.se 

www.uvet.lu.se 

www.lu.se/lararutbildning 

LtH 

Ingenjörshögskolan vid Campus Helsing borg, 


Kontakt Campus: 

LTH Utbildningsservice Helsingborg 

Tel 04235 67 25 eller 35 67 40 

Epost infohbg@kansli.lth.se 

www.hbg.lth.se 

Övriga hemsidor: 

www.livsmedel.lth.se 

www.elautomation.hbg.lth.se 

www.byggteknik.hbg.lth.se 

www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se 

www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se 

www.datateknik.hbg.lth.se 

www.teknisktbasar.hbg.lth.se 

Ansök på www.antagning.se senast: 

15 januari för magister och masterprogram med start Ht12 

15 april för alla kurser och program med start Ht12 

15 oktober för alla kurser och program med start vt13 

Om sista ansökningsdag infaller en helgdag så är det närmaste följande arbetsdag som gäller istället. 

Gilla Campus Helsingborg på Facebook! www.facebook.com/campushelsingborg 

58 59 

Kontakt

60 

Välkommen på 

ÖPPET HUS 

torsdagen den 

22 MARS! 

www.ch.lu.se 

Besöksadress: universitetsplatsen 2, Helsingborg tel: 04235 65 00 

Campus informationsavdelning: Tina Johansson & sara Hängsel i mumma reklambyrå i Tryckeri: elanders i bilder: Kennet ruona, Charlotte Carlberg bärg, gustaf bjerne, arkiv Campus & Hbg stad i 2011

Master - Campus Helsingborg - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?