Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

nya former av kunskapsframställning och kommunikation. Informetri behandlar
mätning av alla aspekter på information med hjälp av matematiska teorier och metoder.
I vår uppsats har vi valt att använda termen bibliometri eftersom vi tycker att den
förekommer mest i det material vi har använt oss av.
Bibliometri har idag åtminstone fyra användningsområden. Dels kan man utvärdera hur
vetenskapliga forskningsenheter, exempelvis universitet eller institutioner, presterar i
förhållande till varandra (Noyons 1999, s. 3ff). Glänzel kallar detta användningsområde
för vetenskapspolicy och menar att det är det mest betydelsefulla området inom
bibliometri idag (Glänzel 2003, s 10). Ett annat användningsområde för bibliometri är
kartläggning av vetenskap. Genom att analysera forskningens produktion i form av
publikationer med hjälp av olika klustrings- och skaleringsmetoder kan strukturen och
förändringar av ett vetenskapsområde fås fram. Ett tredje användningsområde för
bibliometri är informationsåtervinning. Bibliometri kan här visa på olika ämnes
inbördes relationer. Sist kan bibliometri användas i bibliotek för beståndsutveckling av
tidskrifter, exempelvis för att se vilka tidskrifter som citeras mest inom olika
ämnesområden (Noyons 1999, s. 4f).
2.2.1 Citeringsanalys
Den vetenskapliga traditionen kräver att forskare som skriver vetenskapliga artiklar
refererar till tidigare artiklar som relaterar till den aktuella artikelns ämne.
Citeringsanalys är det område inom bibliometri där relationen mellan citerade och
citerande artiklar studeras (Egghe, 1990, s. 203f). Vilken relation artiklarna emellan
man väljer att lägga fokus på kan variera, det kan gälla allt från dokumenten i sig till
deras författare, tidskrifterna de förekommer i, den institution eller det land de
produceras i etc. (Diodato, 1994, s. 33).
Bibliografisk koppling
Kessler introducerade bibliografisk koppling genom ett antal artiklar i slutet av -50 och
början av 1960-talet (Kessler 1963). Ursprungligen beskrevs det som en metod för att
gruppera artiklar med tekniskt eller vetenskapligt innehåll för att underlätta anskaffandet
av vetenskaplig information och dokumentåtervinning (Jarneving, 2005a, s. 247).
Grupperandet av artiklarna görs på basis av antal gemensamma referenser. Om två eller
flera publikationer refererar till samma källor bör, enligt tanken med bibliografisk
koppling, även dess innehåll vara gemensamt; ju fler gemensamma referenser desto
större likheter innehållsmässigt (Persson, s. 64f). En fördel med att använda sig av
bibliografisk koppling vid kartläggning av ett forskningsområde är det att man kan
utföra en studie på ett dokument så snart det är publicerat. Användandet av nyligen
publicerat material i tidskrifter betydelsefulla för ämnet är en värdefull möjlighet om
man vill studera för tillfället aktuella skeenden, så kallade ”snapshots”, eller vad vi i
denna uppsats kallar forskningsfronten, inom ett forskningsområde (Glänzel, 2003, s.
84f). Hicks uttryckte 1987 fördelarna med att använda sig av bibliografisk koppling
gentemot cociteringsanalys på följande vis (enligt Glänzel, 2003, s. 86):
- …just published papers that are closely related by bibliographic coupling
links can provide snapshots of early stages of a specialty’s evolution. By
contrast, it may take time before a ‘critical mass’ of papers on a new
research topic is created that is needed to produce the highly cited
publications on which the cocitation mapping is based.
9