Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

10. Synliggöra dåligt spridda, dåligt indexerade eller icke-citerade arbeten
11. Bekräfta data och klasser av fysikaliska konstanter, etc.
12. Identifiera ursprungspublikationer där idéer eller koncept diskuterats
13. Identifiera ursprungspublikationer där eponymer 3 eller termer beskrivs,
exempelvis Hodgkin’s sjukdom
14. Förkasta andra författares arbeten eller idéer
15. Bestrida andra författares prioritetsanspråk
Thorne (enligt Egghe & Rousseau, 1990, s. 212) har gjort en sammanställning på
oseriösa eller manipulativa citeringsorsaker som är raka motsatsen till Weinstocks lista.
Thorne nämner, som exempel på oseriösa citeringar, bland annat uppdelning av en
forskningsrapport i flera olika delar, citeringar med uppenbar giltighet som kan spegla
vilken typ av synsätt som helst och självciteringar.
De olika skäl som en författare har för att citera till ett visst verk är som sagt svårt att
utröna och det är något som man kan ha i betänkande när man använder citeringsanalys
för att exempelvis kartlägga ett forskningsområde eller hur ett visst verk har citerats.
Vid bibliografisk koppling används referensförteckningar som undersökningsmaterial
och en viss risk finns att de referenser som ingår i referensförteckningen har förts in av
olika orsaker vilket gör att alla referenser inte är likvärdiga (Kärki 2003, s. 202).
Därmed kan det finnas en viss felmarginal eller problem med exempelvis
referensmaterialet vid en studie med metoden bibliografisk koppling. Man kan tänka sig
att självciteringar kan få ett stort genomslag i materialet då en författare citerar sig själv
och dessa referenser jämförs med andra författare som refererat till samma författare.
2.2 Bibliometri
”Bibliometri kan enklast beskrivas som läran om hur man med hjälp av kvantitativa
metoder kan beskriva samlingar av dokument” (Persson, 1991, s. 6). Inom bibliometrisk
forskning arbetar man efter antagandet att forskningsaktiviteten avspeglas i litteraturen
och med hjälp av kvantitativa analyser av densamma vill man beskriva vetenskapens
och teknologins utveckling (Kärki & Kortelainen, 1998, s. 1). Bibliometrisk forskning
är interdisciplinär och dess metoder innehåller element från matematik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik (Glänzel, 2003, s. 5). De variabler man
främst arbetar med inom bibliometrisk forskning är publikationer, författare, referenser
och citeringar (Kärki & Kortelainen, 1998, s. 6).
Termen bibliometri introducerades av Pritchard 1969 och med bibliometri menade han
en tillämpning av matematiska och statistiska metoder på böcker och andra
kommunikationsmedier (Glänzel 2003, s. 6). Samtidigt började termen scientometri
användas i Östeuropa och termen är en översättning av ryskans naukometrija som
användes av Nalimov och Mulscenko, senare grundades tidskriften Scientometrics i
Ungern 1978 (Kärki och Kortelainen, 1998, s. 4). Med scientometri menades från
början kvantitativa studier för att analysera vetenskaplig kommunikation, men enligt
Glänzel har gränsen mellan termerna bibliometri och scientometri suddats ut och de
används nästan som synonymer idag (Glänzel 2003, s. 6). Enligt Egghe och Rousseau är
termen bibliometri begränsad till analys av bibliotek och bibliografier, och scientometri
används för tillämpning av vetenskaplig policy. Istället använder de termen informetri,
som förespråkats av Brooks, som enligt dem tar hänsyn till modern teknologi som gett
3 Benämning på exempelvis en sjukdom som innehåller ett personnamn (Nationalencyklopedin 2007)
8