Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 Teoretisk bakgrund<br />
Här redovisar vi den teoretiska bakgrunden för vår uppsats: vetenskaplig<br />
kommunikation i förhållande till bibliometri, bibliometri och några av de metoder man<br />
använder sig av <strong>inom</strong> bibliometrisk forskning samt multivariat analys och metoder <strong>inom</strong><br />
dess användningsområde. Främst beskriver vi de metoder vi kommer att använda oss av<br />
i vår egen undersökning, bibliografisk koppling och klusteranalys.<br />
2.1 Vetenskaplig kommunikation<br />
Vetenskaplig kommunikation kan delas in i formell och informell kommunikation.<br />
Formell kommunikation avser officiell informationsöverföring i huvudsak genom<br />
publikationer. Informell kommunikation är informationsöverföring mellan personer på<br />
exempelvis seminarier och konferenser där en inofficiell diskussion kan föras (Kärki &<br />
Kortelainen 1998, s. 5). Betydelsen av den informella kommunikationen i vetenskapliga<br />
sammanhang har inte studerats i lika stor utsträckning som den formella<br />
kommunikationen där man använt kvantitativa metoder, exempelvis bibliometri, för att<br />
studera denna (Kärki 2003, s. 205).<br />
Inom formell kommunikation spelar publikationer en central roll. En tidskriftsartikel<br />
med tillhörande referenslista där forskaren presenterar sina undersökningar och resultat<br />
är ett universellt accepterat medium för vetenskaplig kommunikation. En av orsakerna<br />
till att publicering i vetenskapliga tidskrifter är attraktivt beror på systemet med peer<br />
review. (Cronin 1984, s. 11f). Peer review innebär att ett antal granskare, exempelvis<br />
sakkunniga forskare, granskar och väljer ut de artiklar som ska publiceras i en tidskrift<br />
(Lunds universitets bibliotek 2007).<br />
I vår uppsats studerar vi de referenser till artiklar som publicerats i de tidskrifter som vi<br />
valt att undersöka, alltså består vårt material av en formell kommunikation mellan olika<br />
forskare. Den kommunikationsaspekt man studerar med bibliografisk koppling är det<br />
medvetna syftet en forskare har med att skapa en relation utifrån sin aktuella text till de<br />
texter man där refererat till.<br />
2.1.1 Citeringar <strong>inom</strong> vetenskaplig kommunikation<br />
Det finns olika skäl till att en författare citerar andra författares verk. Citeringsprocessen<br />
är subjektiv och det kan vara svårt att veta motivet till varför en författare citerar. Det<br />
finns alltid en lucka mellan varför en författare citerar och varför vi tror att författaren<br />
citerar. Orsakerna till att en författare citerar kan vara seriösa eller manipulativa (Cronin<br />
1984, s. 30). Weinstock (enligt Egghe & Rousseau, 1990, s. 211) identifierade 15<br />
specifika citeringsfunktioner som anses vara seriösa orsaker till citering:<br />
1. Visa sin vördnad för pionjärer<br />
2. Ge erkännande för relaterade arbeten<br />
3. Identifiera metodik, utrustning etc.<br />
4. Tillgodose bakgrundsläsning<br />
5. Korrigera sitt eget arbete<br />
6. Korrigera arbeten gjorda av andra författare<br />
7. Kritisera arbeten gjorda av andra författare<br />
8. Bekräfta resultat<br />
9. Uppmärksamma forskare på kommande resultat<br />
7
Change language