Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

8 Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva forskningsfronten inom
ämnesområdet informationsvetenskap. För att uppnå syftet tog vi upp följande
forskningsfråga:
• Vilka forskningsteman kan identifieras inom ämnesområdet
informationsvetenskap genom användning av bibliografisk koppling i
kombination med klusteranalys?
Materialet till undersökningen begränsades till artiklar i tidskrifterna JDOC och JASIST
från åren 2004-2006.
Den teoretiska bakgrunden består av bibliometri och multivariat analys samt en
kortfattad beskrivning av vetenskaplig kommunikation och citeringar. Vi beskriver
bibliometriska arbets- och datamaterial som citeringsindex samt olika citeringsmått.
I avsnittet om tidigare forskning tar vi upp studier som beskriver ämnesområdet
informationsvetenskap med hjälp av bibliometriska metoder.
Den data vi behövde för att besvara vår forskningsfråga samlades in från
citeringsdatabasen SCIE. Vi fick då fram 455 artiklar från JDOC och JASIST. Vid
bearbetning av dessa artiklars bibliografiska poster i programmet Bibexcel fick vi fram
297 artiklar med gemensamma referenser som bildade 918 kopplingar. Detta material
utgjorde basen för undersökningen. Efter en normalisering av dokumentens
kopplingsstyrka klustrades materialet i Bibexcel. Vid klustringsprocessen bildades
femton kluster av varierande storlek. Vi identifierade olika forskningstema för varje
kluster genom att studera ämnesord, titlar och abstracts till varje artikel i de olika
klustren.
Under analysen av våra resultat fick vi fram fyra huvudinriktningar:
Informationsåtervinning, Bibliometri, Kunskapsorganisation och
Informationsvetenskapens filosofi, inom forskningsfronten inom
informationsvetenskap. Varje huvudinriktning innehöll de olika forskningsteman som vi
tidigare identifierat. Huvudinriktningen Informationsåtervinning visade sig vara klart
störst av dessa då det innehöll flest forskningsteman samt flest antal artiklar.
Bibliometri var näst störst, följt av de två markant mindre huvudinriktningarna
Kunskapsorganisation och Informationsvetenskapens filosofi.
Vi jämförde vårt resultat med den tidigare forskning som presenterats i uppsatsen. Trots
att valet av metod och material skiljde sig åt fanns vissa likheter med tidigare forskning.
De största likheterna var att huvudinriktningarna Informationsåtervinning och
Bibliometri, i liknande former och termer, även förekom som stora forskningsområden
i vissa av de tidigare studierna.
Uppsatsen avslutas med kommentarer där vi redogör för problem som uppkommit under
arbetets gång samt ger förslag till fortsatta studier.
46