Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

informationsvetenskap. Det kan vara en svår gräns att dra mellan båda dessa ämnen. Vi
valde att använda oss av benämningen informationsvetenskap som en bredare term
vilken inkluderar biblioteks- och informationsvetenskap.
Angående tidsperioden hade vårt resultat kanske blivit annorlunda om vi använt ett
längre tidsintervall. Jämfört med tidigare studier varierar de tidsperioder som använts i
studierna av just forskningsfronten inom informationsvetenskap med vårt tidsintervall.
Tidsperioden i Perssons (1994) undersökning av forskningsfronten var 1986-1990
medan i Van den Besselaar och Heimeriks (2006) studie var tidsperioden ett år. Vi
valde att avgränsa vår undersökning till tre år eftersom vi inte skulle få ett för stort
underlag men ändå en längre tidsperiod samt försöka få ett tillräckligt jämnt material
över tid.
Det resultat vi har fått speglar givetvis de tidskrifter vi valt. Resultatet hade möjligen
kunnat se annorlunda ut om vi valt andra tidskrifter. Att Informationsåtervinning samt
Bibliometri i vår undersöknings resultat tar upp stora delar av forskningsfronten inom
informationsvetenskap kan bero på att det är områden som är dominerande i JASIST.
JASIST är sett till antal artiklar större än JDOC, 363 jämfört med 92 i vårt
undersökningsunderlag, vilket kan bidra till att forskningsfrontens tyngdpunkt främst
förlagts till de områden som det skrivs om mest i JASIST. Dock visar det sig vid en
närmare studie av kluster ett (”Informationsåtervinning”) ändå att klustret består av en
relativt jämn fördelning av artiklar både från JASIST och JDOC, vilket tyder på att vi
ändå valt tidskrifter som kompletterar varandra sett till att täcka in forskningsområdet
informationsvetenskap.
Vad gäller tillämpning av metod är det viktigt att vara medveten om och ordentligt
inläst på vilken inverkan olika metoder har på slutresultatet innan man genomför själva
undersökningen. Vi valde klustringsmetoden SLINK vilket genererar stora samt något
”brusiga” kluster, vilket fungerar bra om man som vi studerar en forskningsfront, vad
det forskas kring ”just nu”. I ett annat fall då man med klustringsmetoder vill studera ett
område mer ingående för att fånga alla dess beståndsdelar, även mindre, kan till
exempel complete link clustering vara lämpligare. Complete link clustering genererar
till skillnad från SLINK små och väl sammansatta kluster.
När vi gjorde de bibliografiska kopplingarna i Bibexcel försvann ett stort antal (158)
poster. Den främsta anledningen till att så många poster försvann var att vi olyckligtvis
missat att standardisera referenssträngarna. Ett problem som finns med
referensförteckningar i ett citeringsindex som SSCI är att referenssträngarna inte alltid
är likvärdiga då det gäller författarnamn och tidskriftstitlar. Exempelvis kan en
författares hela förnamn skrivas ut, men i andra poster kanske bara initialerna finns
med, författare med flera efternamn kan skrivas på olika sätt i olika strängar. En
standardisering av referenssträngarna skall därmed göras för att inte poster ska falla bort
”i onödan” vid den bibliografiska kopplingen. För vår del innebar missen att
standardisera referenssträngarna att närmre en tredjedel av alla våra poster föll bort
vilket säkert haft en stor inverkan på vårt slutgiltiga resultat. Bland annat hade
förmodligen klustrens storlek samt innehåll påverkats vilket i sin tur skulle kunna ha
gett de olika huvudinriktningarna annan betydelse jämfört med de resultat vi fick fram.
En fortsättning på vår studie skulle kunna vara att rådfråga en eller flera experter om hur
vårt resultat speglar aktuell forskning inom ämnet informationsvetenskap. Vidare kan
44