Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

vara att deras studie tidsmässigt ligger nära vår studie och att JASIST och JDOC ingår i
deras undersökningsmaterial, de har dock ytterligare sex tidskrifter med i sin
undersökning.
White och McCain har använt sig av cociteringsanalys och de undersöker
informationsvetenskapens intellektuella bas till skillnad från vår forskningsfront. Det
som är anmärkningsvärt är att vid jämförelse så liknar vårt resultat deras trots skillnader
vad gäller metod och inriktning på forskningsfront respektive intellektuell bas. Persson
menar att hans forskningsfront speglar den intellektuella basen som han får fram i sin
studie och hänvisar även till likheter med White och McCains studie. Därmed kan det
vara så att i grova drag så stämmer forskningsfronten inom informationsvetenskap
överens med den intellektuella basen inom densamma. Förändringarna kanske sker
inom mindre ämnesområden, där nya tillkommer och andra försvinner, över tid men de
dominerande områdena som exempelvis IR och bibliometri består.
Orsakerna till att våra resultat skiljer sig något mer ifrån de resultat som White och
Griffith presenterar kan bero på skillnader i urval av undersökningsmaterial. White och
Griffith gjorde i sin undersökning inte ett urval från tidskrifter, vilket man gjort i alla de
övriga presenterade studierna, utan valde istället ut specifika författare de ansåg väl
representerade forskningsområdet informationsvetenskap. Deras undersökning är också
den äldsta, från 1981, av de undersökningar vi studerat närmre och det kan också utgöra
en faktor till det avvikande resultatet.
Det är svårt att jämföra vår undersökning med den undersökning Janssens et al. gjort.
Visserligen finns det likheter som att två av tidskrifterna som används i deras studie är
JDOC och JASIST, vilka även vi använder. Det är stor skillnad på val av metod mellan
undersökningarna då man i Janssens et al. studie inte alls använder bibliografiska
uppgifter eller citeringar utan istället grupperar dokumenten utifrån textinnehåll, detta
kan vara en bidragande faktor till de annorlunda resultaten i jämförelse med våra egna.
7.3 Reflektioner över urval samt tillämpning av metod
Vi har nu undersökt och beskrivit forskningsfronten inom informationsvetenskap utifrån
forskningsteman som vi identifierat genom användning av bibliografisk koppling i
kombination med klusteranalys.
Vårt material från tidskrifterna JDOC och JASIST under åren 2004-2006 var
omfattande och de forskningsteman som vi fick fram varierade markant i storlek samt
var emellanåt svårtolkade på grund av varierande innehåll. Dessa problem hade kunnat
reduceras om vi valt att sätta ett högre minimivärde, till exempel fyra, för antal
gemensamma referenser vid den bibliografiska kopplingen. Vi satte värdet till minst två
gemensamma referenser.
Stundtals har det varit svårt att definiera forskningsområdet informationsvetenskap då
en del av artiklarna i resultatet även handlat om biblioteks- och informationsvetenskap.
Möjligtvis hade detta kunnat undvikas om vi valt andra tidskrifter. I tidskrifterna JDOC
och JASIST behandlar man främst informationsvetenskap, men i JDOC tar man även
upp biblioteksvetenskap. I en av undersökningarna, Janssens et al. 2006, som tas upp i
kapitlet om tidigare forskning studerar man vilka forskningsfrågor som är aktuella inom
just biblioteks- och informationsvetenskap. Även White och McCain (1998, s. 328)
diskuterar informationsvetenskap i förhållande till biblioteks- och
43