Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 Inledning<br />
Informationsvetenskap är ett brett och svårdefinierat ämnesområde. Ofta diskuteras vad<br />
som skiljer begreppen information och kunskap åt eller om de ens går att skilja åt och<br />
istället är synonyma begrepp. Chaim Zins (2006) menar att <strong>informationsvetenskap</strong>en<br />
består av tre koncept: data, information och kunskap; där data är råmaterial för<br />
information medan information är råmaterial till kunskap<br />
Informationsvetenskapen som den ser ut idag har sina anor från tiden efter andra<br />
världskriget, men även tidigare har man studerat information. Efter andra världskriget<br />
började forskningen dock mer inrikta sig på databehandling och olika<br />
kommunikationstekniker och därmed ökade också <strong>informationsvetenskap</strong>ens<br />
forskningsobjekt (Mäkinen 2003, s.31). Främst handlar <strong>informationsvetenskap</strong> om hur<br />
information förmedlas mellan producent och användare, alltså hur man söker och<br />
återvinner information. Centrala forskningsområden är bland annat<br />
informationssökning, informationsåtervinning och informationsadministration (Vakkari<br />
2003, s. 25ff.)<br />
I denna uppsats gör vi en bibliometrisk analys av forskningsfronten <strong>inom</strong><br />
<strong>informationsvetenskap</strong>. Bibliometri är inget som vi har kommit i kontakt med i någon<br />
större utsträckning under utbildningen men metoden används <strong>inom</strong> många områden,<br />
inte sällan <strong>inom</strong> <strong>informationsvetenskap</strong>. Bibliometri kan användas för att kartlägga<br />
forskningsområden, studera vetenskaplig litteratur, till exempel i samband med<br />
forskningspolitiska frågor, men även för att beskriva och utveckla bibliotekens bestånd<br />
och inköp.<br />
Den bibliometriska analysmetoden bibliografisk koppling introducerades i mitten av<br />
1900-talet som en metod för att mäta relationer mellan dokument i form av<br />
gemensamma referenser. Ju fler gemensamma referenser dokument emellan desto större<br />
likhet har dokumenten innehållsmässigt. Om man tänker sig en karta kan man utifrån ett<br />
par dokument gjorda under samma tidsperiod i ett specifikt forskningssammanhang se<br />
hur dessa dokument bildar grupper utifrån vilka dokument de refererar till. Med hjälp av<br />
denna metod kan man beskriva ett forskningsområdes finstruktur, och därigenom se vad<br />
kring vilka områden, och i vilken utsträckning, det bedrivs forskning under en viss<br />
tidsperiod – en så kallad forskningsfront. (Persson, 1991, s.64ff)<br />
Då vi studerat <strong>informationsvetenskap</strong> under utbildningen vid Institutionen biblioteks-<br />
och <strong>informationsvetenskap</strong> tyckte vi att det skulle vara intressant att försöka kartlägga<br />
en forskningsfront <strong>inom</strong> <strong>informationsvetenskap</strong> genom att använda oss av den<br />
bibliometriska analysmetoden bibliografisk koppling. För att få fram en aktuell<br />
forskningsfront, vad det forskas kring ”just nu”, använder vi oss av nyligen publicerade<br />
artiklar i tidskrifter betydelsefulla för ämnet.<br />
Det har gjorts ett flertal kartläggningar av forskningsområdet <strong>informationsvetenskap</strong>,<br />
denna uppsats är ett bidrag till denna forskning.<br />
1.1 Syfte och forskningsfrågor<br />
Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva forskningsfronten <strong>inom</strong><br />
ämnesområdet <strong>informationsvetenskap</strong>. För att uppnå syftet tar vi upp följande<br />
forskningsfråga:<br />
4
Change language