Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

huvudkategorier varav den ena är analytiska studier av forskares publikationer och
forskarnas sociala kontext, som består av citeringsanalys och citeringsteori, bibliometri
och vetenskaplig kommunikation. Den andra huvudkategorin benämns som studier av
människa – dator – litteratur samspel och består av experimentell och praktisk
återvinning, generella bibliotekssystem, användarteori, OPAC och indexeringsteori.
En MDS-karta skapades för varje åttaårsperiod. MDS-kartorna visade att de författare
som formade de olika faktorerna även hamnade nära varandra i kartorna. När kartorna
från de tre tidsperioderna jämfördes visade dessa på ungefär samma resultat, inga större
förändringar har skett inom informationsvetenskap förutom att vissa ämnen har blivit
större och andra mindre. De författare som skriver om informationsåtervinning skapar
ett stort kluster som placeras till höger i kartorna och de författare som behandlar
vetenskaplig kommunikation hamnar till vänster tillsammans med ämnen som
bibliometri och citeringsanalys. Till höger i kartorna finns även författare som behandlar
generella bibliotekssystem. Det finns inget kluster av författare i mitten av MDSkartorna.
White och McCain tolkar detta som att det inom informationsvetenskap
saknas betydelsefulla centrala författare, som används av de andra ämnesområdena,
vilket visar på att strukturen för informationsvetenskap består av flera specialiteter runt
en svag mitt. Ur kartorna kunde utläsas två huvudinriktningar: informationsåtervinning
till höger i kartan och bibliometri till vänster. White och McCain väljer dock att
använda termen domänanalys, som Hjörland och Albrechtsen lanserade (1995), istället
för bibliometri. De anser att domänanalys bättre beskriver inriktningen med ämnen som
exempelvis vetenskaplig kommunikation och vetenskaps- och kunskapssociologi.
Då ovanstående undersökningar ligger ett par år bakåt i tiden ville vi även kunna
jämföra våra resultat med undersökningar som gjorts nära vår egen tidsmässigt. En
undersökning av biblioteks- och informationsvetenskap genom fulltextanalys och
bibliometriska metoder gjordes 2006 av Janssens, Leta, Glänzel & De Moor vilken
presenteras i artikeln Towards mapping library and information science. De
forskningsfrågor som ställs är bland annat vilka forskningsområden som är de
huvudsakliga inom informationsvetenskap idag, om nya områden har skapat en egen
terminologi samt hur ämnen och underdiscipliner är representerade av tidskrifter inom
området. Materialet bestod av artiklar och anteckningar från tidskrifterna Information
Processing & Management, JASIST, JDOC, Journal of Information Science och
Scientometrics under åren 2002-2004.
Utifrån insamlat och bearbetat material fick man fram sex kluster som grupperade sig i
tre större och tre mindre kluster. De tre större klustren är Bibliometri1 som innehåller
artiklar om citeringsanalys, utvärdering av vetenskap och ämnesområden, kluster IR
som innehåller artiklar om både teoretisk och anpassad IR samt kluster Social där
artiklar som behandlar exempelvis kunskapsorganisation, användarstudier och
informationssökning återfinns. De tre mindre klustren är följande: Bibliometri2 som till
skillnad från Bibliometri1 är mer inriktad på teori och metod inom bibliometri,
Webometri innehållande artiklar om exempelvis länkning av information på webben
och det minsta klustret Patent där artiklarna behandlar tekniska studier och patent.
De olika klustren placerades i en MDS-karta för att visa hur forskningsområdena inom
biblioteks- och informationsvetenskap förhåller sig till varandra och till de tidskrifter
som användes i undersökningen. Det visade sig att Patent klustret var det som skiljde ut
sig mest från de övriga. Bibliometri1 var närmre klustren IR och Social än vad
18