Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

En faktoranalys 5 av författarna utfördes också och det resulterade i sju olika faktorer:
automatisk återvinning och dokumentanalys (1), nätverk av dokument och
citeringsstudier (2), bibliometri (3), vetenskaplig kommunikation (4), utvärdering av
återvinning och indexering (5), äldre teoretiska modeller (6) samt utvärdering av
informationssystem (7). Samtliga 39 författare placerades i åtminstone en faktor, 14
författare placerades i två faktorer och en författare placerades i tre faktorer. Genom en
grafisk framställning av faktorerna kunde man se vilka faktorer som hade samband med
varandra. Faktor 1, 5 och 7 bildade en grupp, faktor 3 och 6 en grupp samt 2 och 4 den
tredje gruppen. Faktor 3, bibliometri, hade i olika grad samband med alla andra faktorer
och det överensstämmer med gruppen bibliometris centrala placering på MDS-kartan.
I den omfattande undersökningen som redogörs i artikeln Visualizing a Dicipline: An
Author Co-Citation Analysis of Information Science, 1972–1995 görs en ACA av de
120 mest citerade författarna från tolv olika betydande tidskrifter inom
informationsvetenskap under tre åttaårsperioder. En faktoranalys av de 120 författarna
gjordes på hela tidsperioden för att se hur strukturen för ämnesområdet såg ut.
Faktoranalysen gav tolv faktorer som representerar informationsvetenskap:
experimentell återvinning, citeringsanalys, onlineåtervinning, bibliometri, generella
bibliotekssystem, vetenskaplig kommunikation, användarteorier, OPAC (Online Public
Access Catalog), importerade idéer, indexeringsteori, citeringsteori och
kommunikationsteori.
De två största specialiteterna inom informationsvetenskap, utifrån resultatet av
faktorerna, är experimentell återvinning, som behandlar design och utvärdering av
system för dokumentåtervinning och citeringsanalys, där fokus ligger på samband
mellan vetenskaplig litteratur. Nästan hälften av författarna i undersökningen tillhör
något av de två största faktorerna som nämnts ovan. Den tredje största faktorn är
onlineåtervinning, som beskrivs som praktisk återvinning, där diskussionerna rör
verkliga databaser till skillnad från experimentell återvinning som mer tar upp teorier
om återvinning. Bibliometri är den fjärde faktorn och författarna inom denna faktor tar
upp matematiska modeller avseende text- och bibliografiska statistiska fördelningar.
Faktorn bibliometri skiljer sig från faktorn citeringsanalys då bibliometri tar upp
aspekter som är tidlösa, generella och abstrakta. Den femte faktorn är generella
bibliotekssystem och här tas ämnen som exempelvis biblioteksautomatisering,
biblioteks- och informationsservicepolicies och utvärdering av återvinningssystem upp.
Vetenskaplig kommunikation är den sjätte faktorn och White och McCain anser att
detta område har kopplingar till ämnen utanför informationsvetenskapen som
exempelvis sociologi. Den sjunde faktorn är användarteorier och här tas artiklar som
handlar om den kognitiva aspekten av informationsvetenskap. OPAC är den åttonde
faktorn och här behandlas datoriserade bibliotekskataloger och då särskilt de som
grundar sig på sökning genom ämnesord. I den nionde faktorn, importerade idéer, finns
författare som tillhör andra discipliner som exempelvis kognitiv vetenskap,
informationsteori och datorvetenskap. De tre följande faktorerna, indexeringsteori,
citeringsteori och kommunikationsteori är mindre ämnesfält eller innehåller författare
som har förekommit främst i andra faktorer.
White och McCain anser att de åtta första faktorerna representerar specialiteter inom
informationsvetenskap. Utifrån dessa åtta faktorer går det att urskilja två större
5 Se kapitelavsnitt 2.3
17