Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

4 Tidigare forskning
De studier som vi har valt ut att jämföra vårat resultat med i den kommande analysen är
alla olika bibliometriska undersökningar gjorda i syfte att kartlägga
informationsvetenskap utifrån varierande faktorer och metoder. Dessa kriterier,
bibliometriska undersökningar av informationsvetenskap är den inledande anledningen
till att vi specifikt valt just de undersökningar som ges en närmre presentation i detta
kapitel.
Ytterst ville vi helst finna studier som använt sig av mer exakt samma metoder som oss
vid kartläggning av informationsvetenskap för att så tydligt som möjligt kunna jämföra
resultat. Det visade sig dock att vi endast kunde finna en tidigare undersökning som
med de kombinerade metoderna bibliografisk koppling och klusteranalys kartlagt
forskningsområdet informationsvetenskap i syfte att få fram en forskningsfront: The
Intellectual Base and Research Fronts of JASIS 1986-1990. I denna studie redogör Olle
Persson (1994) för sin undersökning av artiklar publicerade i JASIS under åren 1986-
1990. I undersökningen gjordes dels en cociteringsanalys för att få fram den
intellektuella basen och dels en analys av forskningsfronten med hjälp av bibliografisk
koppling.
Utifrån cociteringsanalysen av materialet från JASIS skapade Persson en MDS-karta för
att kunna visa på rådande förhållanden sinsemellan de författare som genererats av
analysen. Med utgångspunkt i MDS-analysen kunde Persson urskilja två
huvudämnesområden inom informationsvetenskap: en grupp med bibliometri och en
med IR, där IR-gruppen är ungefär dubbelt så stor som bibliometrigruppen. IR-gruppen
delades in i två undergrupper: en som Persson kallar hård som behandlar tekniska
aspekter på IR som algoritmer och automatisk indexering samt en undergrupp som
benämns mjuk som tar upp exempelvis utvärdering av IR-system, användarvänlighet
och teoretiska aspekter på IR. Bibliometrigruppen kan delas in två undergrupper där en
del behandlar citeringsanalys och en del behandlar bibliometriska fördelningar.
Cociteringsanalysen av artiklarna som är gjord speglar enligt Persson den intellektuella
basen av informationsvetenskap som forskningsområde. Persson hänvisar sitt resultat
till White och Griffith 1981 (se nedan) och menar att namnen och positionerna av
författare i respektive undersökning, trots olika metoder, är ganska likartade. De
skillnader som finns beror enligt Persson på att han endast använt en tidskrift som
underlag samt att tidsaspekten visar på att det kan ha skett en förändring där de
klassiska studierna av vetenskaplig kommunikation har mindre inflytande än vid
tidpunkten för White och Griffiths undersökning.
Forskningsfronten definieras enligt Persson av artiklar som citerar samma litteratur,
artiklarna bör behandla samma frågor och problem som de citerande artiklarna. För att
få fram en sådan forskningsfront över forskningsområdet informationsvetenskap gjordes
utifrån materialet från JASIS en analys med en kombination av metoderna bibliografisk
koppling och SLINK. De kluster som utvanns i analysen kartlades utifrån antal
gemensamma citerade författare som indata och ord från titlarna på artiklarna användes
för att benämna klustret på kartan. På kartan fick Persson fram en struktur som liknar
den med cociterade författare, en grupp med artiklar om bibliometri och en grupp om IR
som går att dela in i en hård och en mjuk grupp. Därmed menar han att
forskningsfronten speglar den intellektuella basen utifrån sin undersökning. Persson
15