publikationen - Miljö- och energisystem - Lunds tekniska högskola

Analys av energiförsörjning och 

mätstationer på Tetra Pak 

Packaging Solutions AB 

- MED MÅL ATT FÖRBÄTTRA ARBETET MED 

ENERGIFRÅGOR 

Christopher Abelin 

Examensarbete 2012 

Institutionen för Teknik och samhälle 

Miljö- och Energisystem 

Lunds Tekniska Högskola

Analys av energiförsörjning och mätstationer på 

Tetra Pak Packaging Solutions AB 

Med mål att förbättra arbetet med energifrågor 


Examensarbete 

Juni 2012

Dokumentutgivare, Dokumentet kan erhållas från 

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 

vid Lunds universitet 

Institutionen för teknik och samhälle 

Miljö- och energisystem 

Box 118 

221 00 Lund 

Telefon: 046-222 00 00 

Telefax: 046-222 86 44 

Dokumenttitel och undertitel 

I 

Dokumentnamn 

Examensarbete 

Utgivningsdatum 

2012-06-29 

Författare 


Analys av energiflöden och mätsystem på Tetra Pak Packaging Solutions AB – med mål att förbättra 

arbetet med energifrågor. 

Sammandrag 

Energi är i dagsläget dyrt och på de flesta företag kan stora besparingar göras genom att man aktivt arbetar 

med energifrågor. I det här examensarbetet analyseras en av Tetra Pak Packaging Solutions testhallar i syfte 

att förbättra arbetet med energifrågor. I hallen kvalitetstestas maskiner innan leverans till kund, samt i 

utvecklings- och utbildningssyfte. Det arbete som utförts är att flödesscheman för energiförsörjningen har 

tagits fram. Dessutom har en inventering utförts av utrustning inom stödprocesserna till produktionen och 

de energimätare som finns installerade. Arbetet innefattar även en granskning av hur arbetsrutinerna ser ut i 

dagsläget, och hur det påverkar energiförbrukningen samt förbättringsförslag för hur Energy Key kan 

användas mer effektivt som ett verktyg i Tetra Paks energiarbete. 

Slutsatserna som gjorts är att det finns brister i dokumentationen av process och mätutrustning. Analysen av 

hallen har försvårats av att många av elcentralerna saknar gruppscheman över vad de förser med ström. För 

mätare av värme, kyla, tryckluft och ånga behövde mertalet av mätarna underhåll eller bytas. Arbetet med 

att laga mätarna och få dem inlagda i Energy Key har pågått kontinuerligt under examensarbetets gång. 

Resultatet är att man i början av juni 2012 hunnit åtgärda mätarna för ånga och lyckats laga ett par av kyla- 

och tryckluftsmätarna samt identifierat felen på övriga mätare för kyla och tryckluft. 

Parallellt med arbetet med Energy Key och energimätarna har en inventering av utrustning inom 

stödprocesserna utförts. Grunden till det är att det är önskvärt att identifiera onödig energiförbrukning för 

att en framtida energieffektivisering ska kunna bli så effektiv som möjligt. Inventeringen har visat att 

huvudparten av utrustningen inom stödprocesserna får anses ha en energieffektiv förbrukning, då de är av 

moderna modeller och styrs efter produktionsbehov. Förbättringar bedöms främst kunna göras genom 

effektivare styrning av utrustning utanför arbetstid, samt genom ändring i rutiner hos personal. Även arbetet 

med Energy Key kan förbättras. 

Nyckelord 

Energi, Energy Key, värme, kyla, tryckluft, ånga, mätare, energieffektivisering, industri, produktion, 

Tetra Pak. 

Sidomfång 

64 

Språk 

Svenska, sammanfattning 

på engelska 

ISRN 

ISRN LUTFD2/TFEM--12/5066—SE (1-64)

Organisation, The document can be obtained through 

LUND UNIVERSITY 

Department of Technology and Society 

Environmental and Energy Systems Studies 

Box 118 

SE - 221 00 Lund, Sweden 

Telephone: int+46 46-222 00 00 

Telefax: int+46 46-222 86 44 

Title and subtitle 

II 

Type of document 

Master thesis 

Date of issue 

2012-06-29 

Author 


Analysis of energy flow and measuring stations at Tetra Pak Packaging Solutions AB –improving the 

work with energy issues. 

Abstract 

Measures to reduce energy consumption is important, not only for the environment but also for companies who 

can reduce their costs. The purpose of this master thesis has been to analyze one of Tetra Pak Packaging 

Solution’s production halls, in order to improve the work with energy. In this production hall production 

machines and materials are tested, both in educational purpose and before delivery to customers. 

Flow charts of energy flow have been developed and a survey of the equipment for the support systems and the 

measuring meters has been conducted. In addition the thesis also includes an examination of work practices and 

how these affect energy consumption as well as suggestions for how Energy Key can be used more efficiently as 

a tool in Tetra Pak’s energy work. 

The analysis of the electricity consumption has been severely hampered by the fact that a lot of switchboards 

lack group diagrams of what they are powering. Most of the meters that are measuring consumption of heat, 

cold, pressurized air and steam were found to be in need of maintenance or replacement. During the course of the 

thesis, work with fixing the meters and getting them to transfer the data to Energy Key was initiated. The result 

of the work was that as of June 1 st 2012 the meters measuring steam had been properly installed. For pressurized 

air and cold a few of the meters were fixed and the defects of the other ones had been identified. 

An inventory of the equipment of the support systems has also been made. The purpose of this inventory was to 

identify were the unnecessary energy consumption is, so that future measures can be implemented as effectively 

as possible. As a conclusion of this work the inventory showed that the majority of equipment in the support 

processes must be considered as energy efficient as they are of modern models and run based on production 

needs. The main improvements can be done in how Energy Key is used, staff routines are conducted and how 

energy is used outside of working hours. 

Keywords 

Energy, Energy Key, heat, cold, pressurized air, steam, energy efficiency, industry, production, Tetra 

Pak. 

Number of pages 

64 

Language 

Swedish, abstract in 

English 

ISRN 

ISRN LUTFD2/TFEM--12/5066—SE (1-64)

FÖRORD 

Examensarbetet på Tetra Pak Packaging Solutions AB i Lund har varit både roligt och lärorikt. Det har 

varit inspirerande att få sätta sina teoretiska kunskaper i praxis och jag känner att jag fått ett bra stöd 

under arbetets gång, både från skolan och från Tetra Pak. Jag vill ägna ett särskilt tack till Jörgen 

Mattsson, Pontus Gustavsson och Nermana Bulic som hjälpt mig med frågor och problem som 

uppstått under arbetets gång, Magnus Lundberg och Lars J Nilsson för god handledning samt övrig 

personal på Tetra Pak Business Support och Tetra Pak Packaging Solutions AB för allt stöd och hjälp. 

Lund den 29 juni 2012 


III

FÖRKORTNINGAR 

Följande förkortningar används i beskrivning av energiflöden samt i flödesscheman i appendix A3. På 

grund av att mätare installerats av olika leverantörer skiljer sig beteckningarna åt på mätarna. 

EM = Energimätare VP = Värme primär 

GFL = Givare flöde VS = Värme sekundär 

GFV = Givare flödesvärden VV = Varmvatten 

KB = Köldbärare VVC = Varmvattencirkulation 

KV = Kallvatten VVX = Värmeväxlare 

TL = Tryckluft Å03 = Ånga 3 bar 

TV = Tempererat Vatten Å07 = Ånga 7 bar 

VM = Vattenmätare Å10 = Ånga 10 bar 

IV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Förord ............................................................................................................................................ III 

Förkortningar ................................................................................................................................ IV 

Kapitel 1 – Inledning ........................................................................................................................1 

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................................................... 1 

1.2 Projektbeskrivning ................................................................................................................................................... 1 

1.3 Metodik ....................................................................................................................................................................... 2 

1.4 Avgränsningar ........................................................................................................................................................... 2 

1.5 Tetra Pak ...................................................................................................................................................................... 3 

1.6 Disposition av arbetet.......................................................................................................................................... 4 

Kapitel 2 – Energiflöden och mätsystem ..........................................................................................5 

2.1 Mätprogram ................................................................................................................................................................ 5 

2.1.1 Energy Key ....................................................................................................................................................... 5 

2.2.2 Energidirigenten ............................................................................................................................................. 5 

2.2 Elektricitet.................................................................................................................................................................. 6 

2.2.1 Strömförsörjning ............................................................................................................................................ 6 

2.2.2 Elmätare ............................................................................................................................................................. 8 

2.3 Värme och kyla ......................................................................................................................................................... 8 

2.3.1 Försörjning av värme och kyla ................................................................................................................. 8 

2.3.2 Uppvärmning och kylning av lokaler .................................................................................................... 9 

2.3.3 Värmemätare................................................................................................................................................. 10 

2.3.4 Kylamätare .................................................................................................................................................... 10 

2.4 Tryckluft ................................................................................................................................................................... 11 

2.4.1 Flöde av tryckluft ........................................................................................................................................ 11 

2.4.2 Tryckluftsmätare ......................................................................................................................................... 11 

2.5 Ånga ........................................................................................................................................................................... 11 

2.5.1 Flöde av ånga ................................................................................................................................................ 11 

2.5.2 Ångmätare...................................................................................................................................................... 12 

2.6 Vatten ......................................................................................................................................................................... 12 

2.6.1 Flöde av processvatten ............................................................................................................................ 12 

2.6.2 Vattenmätare ................................................................................................................................................. 13 

2.7 Gas............................................................................................................................................................................... 13 

2.7.1 Gasflöde och gasmätare ........................................................................................................................... 13 

Kap 3 - Strukturering av mätvärden i Energy Key ....................................................................... 14 

3.1 El ................................................................................................................................................................................. 14 

3.1.1 Ändringar i Energy Key för el ............................................................................................................... 15 

3.1.2 Övriga ändringar för el i Energy Key ................................................................................................. 15 

V

3.1.3 Nya mätare el .............................................................................................................................................. 16 

3.2 Värme......................................................................................................................................................................... 17 

3.3 Kyla............................................................................................................................................................................. 17 

3.4 Tryckluft ................................................................................................................................................................... 17 

3.5 Ånga ........................................................................................................................................................................... 18 

3.6 Vatten ......................................................................................................................................................................... 18 

3.7 Energy Key .............................................................................................................................................................. 19 

Kapitel 4 – Utrustning inom stödprocesser .................................................................................... 20 

4.1 Hallens ventilationssystem ................................................................................................................................ 20 

4.1.1 Reglering av ventilationen ...................................................................................................................... 20 

4.1.2 Fläktar .............................................................................................................................................................. 21 

4.2 Belysning .................................................................................................................................................................. 21 

4.2.1 Reglering av belysning ............................................................................................................................. 21 

4.3 Pumpar....................................................................................................................................................................... 21 

4.4 Elmotorer .................................................................................................................................................................. 22 

4.4.1 Transportband ....................................................................................................................................................... 22 

4.4.2 SEW-Eurodrive A/S 5.5kW motorer .................................................................................................. 23 

4.4.3 SEW-Eurodrive A/S 2.2kW motorer .................................................................................................. 23 

4.5 Viessman Vitomax 200 HS hetvattenpanna .............................................................................................. 24 

4.6 Värmeväxlare.......................................................................................................................................................... 24 

4.7 Frekvensomformare ............................................................................................................................................. 25 

Kapitel 5 – Energianalys med Energy Key Som hjälpmedel ......................................................... 26 

5.1 Funktionsbeskrivning av anläggningen ....................................................................................................... 26 

5.2 Energianalys av stödprocesserna .................................................................................................................... 27 

5.2.1 Belysning........................................................................................................................................................ 27 

5.2.2 Ventilation ..................................................................................................................................................... 27 

5.2.3 Pumpar ............................................................................................................................................................ 27 

5.2.4 Elmotorer........................................................................................................................................................ 28 

5.2.5 Fläktar .............................................................................................................................................................. 28 

5.3 Energianalys av media ........................................................................................................................................ 29 

5.3.1 Värme .............................................................................................................................................................. 29 

5.3.2 Kyla .................................................................................................................................................................. 30 

5.3.3 Tryckluft ......................................................................................................................................................... 30 

5.3.4 Ånga ................................................................................................................................................................. 31 

Kapitel 6 – Energianalys av hallen ................................................................................................. 33 

6.1 Analys av elförbrukningen ................................................................................................................................ 33 

6.2 Ventilation................................................................................................................................................................ 33 

6.2.1 Uppvärmning av hallen med ventilation ........................................................................................... 33 

VI

6.2.2 Ventilation verkstad ................................................................................................................................... 35 

6.3 Belysning .................................................................................................................................................................. 35 

6.4 Elmotorer .................................................................................................................................................................. 35 

6.5 Pumpar....................................................................................................................................................................... 36 

6.6 Fläktar ........................................................................................................................................................................ 36 

6.7 Analys av media i hallen .................................................................................................................................... 36 

6.7.1 Värme/kyla .................................................................................................................................................... 36 

6.7.2 Tryckluft ......................................................................................................................................................... 36 

6.7.3 Ånga ................................................................................................................................................................. 37 

6.8.1 Förbrukning utanför schemalagd produktion ........................................................................... 37 

6.9 Räkneexempel: Möjliga besparingar inom el ....................................................................................... 38 

Kapitel 7 - Diskussion & Slutsats ................................................................................................... 40 

Referenser ....................................................................................................................................... 42 

Appendix ......................................................................................................................................... 44 

A1. Mätstationer installerade i testhall 316 ........................................................................................................ 44 

A2. Utrustning inom stödprocesser ................................................................................................................... 47 

A3. Flödesschema för media i testhallen ........................................................................................................ 50 

A4. Huvudledningsschema för ställverk F316-1 och F316-2 ..................................................................... 55 

A5. Beräkningar till räkneexempel .................................................................................................................... 57 

VII

KAPITEL 1 – INLEDNING 

1.1 BAKGRUND 

På grund av det ökande hotet från global uppvärmning och försämrad miljö i samband med 

föroreningar är det i dagens samhälle viktigt att företag sänker sina utsläpp och kan erbjuda kunder 

miljövänliga produkter och alternativ. Under perioden 2005-2010 var målet för Tetra Pak koncernen 

att reducera koldioxidutsläppen med 10 procent. Detta klarade man då utsläppen reducerades med 12.9 

procent samtidigt som produktionen ökade med ungefär 23 procent. Under 2011 sattes nya miljömål 

upp för nästa tioårsperiod. I stort är målen att ha samma koldioxidutsläpp 2020 som 2010, trots att 

företaget planerar att växa. För att kunna uppnå det målet, beräknar man behöva reducera utsläppen av 

koldioxid med 40 %. 1 

Att påbörja en energianalys av testhallarna på Tetra Pak Packaging Solutions AB i Lund är ett steg i 

att uppnå dessa mål på lokal nivå. I det här examensarbetet undersöks en av Tetra Paks nyare test 

hallar på Råbyholmsområdet i Lund. Anledningen till att just den här hallen valts ut är att det finns ett 

stort antal mätare installerade för såväl el som värme, kyla, tryckluft och ånga, samt att det pågår 

mycket processverksamhet där. 

1.2 PROJEKTBESKRIVNING 

Examensarbetet utförs på Tetra Pak Packaging Solutions AB i Lund och har som syfte att kartlägga 

energiförbrukningen för en av deras testhallar. Examensarbetets viktigaste del är att kartlägga 

energiflöden och energimätare för en framtida energieffektivisering, komma med förslag för var nya 

mätare behöver installeras samt hur arbetet med energifrågor i Energy Key kan förbättras. Energy Key 

är ett program som används på Tetra Paks anläggningar i Sverige för att läsa av mätdata över 

förbrukningen av olika media. Följande mål med examensarbetet har satts upp. 

1 Tetra Pak (2011). 

Ta fram flödesschema för tryckluft, kyla, värme och vatten för hallen. 

Identifiera de mätstationer som finns i testhallen och namnge dessa i Energy 

Key. 

Utreda effektbehov hos anläggningen vid olika driftfall 

Med hjälp av flödesschema föreslå var nya mätare bör installeras för att få ett 

dataunderlag för en framtida energieffektivisering. 

Ta fram ett ”best practice” dokument för hur en energieffektivisering kan 

göras med Energy Key som hjälpmedel. 

1

1.3 METODIK 

Materialet till examensarbetet har tagits fram genom att internt material sammanställts med intervjuer 

av personal, okulärbesiktningar och offentligt material som beskriver energiarbete i industrilokaler. 

Okulärbesiktningarna har utförts dels på egen hand och dels ihop med personal på Tetra Pak då vissa 

delar av hallen kräver särskilda tillstånd. Exempelvis ångrum, pumprum och el/tele rum. Intervjuer av 

personal har skett både via e-post, telefon och via möten. 

1.4 AVGRÄNSNINGAR 

För att arbetets omfattning inte ska bli för stort har avgränsats till att endast innefatta testhallens 

stödprocesser, samt loftgångarna våningsplan 1-4. Med stödprocesser menas allt som hjälper 

produktionen, men som inte direkt är knutet till test- och maskinverksamhet. Till detta hör ventilation 

med tillhörande utrustning, belysning, pumpar och transportband. Dessutom innefattas hallens 

försörjning av värme och kyla med tillhörande utrustning, samt tryckluft och ånga. Utanför arbetets 

ram hamnar fyllningsmaskinerna och annan testutrustning i hallen, hantering av spillvatten med 

medföljande utrustning, traverser, lab, kontor, teknikrum, hissar samt uppvärmning av lager, 

truckladdning och förråd med radiatorer. Vattenförsörjningen av byggnaden beskrivs i arbetet 

eftersom den samverkar med ånga och kyla. Däremot kommer inga förbättringsförslag för vatten att 

tas upp i examensarbetet. 

Eftersom funktionen hos energimätarna är okänd kommer den viktigaste delen av examensarbetet att 

bli att kartlägga energiflöden och mätarna. Med mätsystemet i ordning är det möjligt att identifiera var 

förbättringsåtgärder kan göras. Efter det kan ett underlag för möjliga besparingar tas fram, både i 

kronor och i kWh. Någon analys enligt livscykelkostnad utförs inte. 

2

1.5 TETRA PAK 

Tetra Pak är en av världens ledande företag inom produktion av förpackningsmaterial- och maskiner 

till flytande livsmedel. Företaget har drygt 21800 anställda och finns i över 170 länder. Det här 

examensarbetet sker på Tetra Pak Packaging Solutions i Lund som är en del i Tetra Pak koncernen. De 

utvecklar nya förpackningar och förpackningsmaskiner till mejeriprodukter och aseptiska produkter. 

Dessutom testkörs maskinutrustningen ihop med distributionsutrustning innan leverans till kund. Vid 

testkörning fylls förpackningarna med media och körs därefter in i en kross och återvinns. I hallen som 

examensarbetet behandlar testas och utvecklas fyllningsmaskiner. Vid de flesta testerna fylls 

förpackningarna med vatten, men man har också möjlighet att genomföra utvecklingstester med 

2 3 

produkt så som mjölk och juice. 

Figur1.1. Karta över Tetra Paks anläggning i Lund (Råbyholmsdelen) Bild: Tetra Pak 

Examensarbetet utförs i hall 316 (inringad i figur 1.1) I byggnad 316 finns det totalt 18 maskinplatser, 

lager och förråd för material som används i maskintesterna, lab där tester på förpackningarna utförs, 

verkstad, samt kontor för personal. I figur 1.2 visas en skiss över våning 1 av byggnaden, vilket 

innefattar testhallen. 

2 Tetra Pak (2012) 

3 Tetra Pak Packaging Solutions AB (2011) 

3

Figur 1.2 Fördelning av verksamhet byggnad 316, våning 1. 

Kapitel 1 

1.6 DISPOSITION AV ARBETET 

I kapitel ett beskrivs syftet med arbetet, avgränsningar och hur det utförts. 

Kapitel 2 

Kapitel två behandlar kartläggningen av energiflöden och framtagning av flödesscheman för hallen. 

Kapitlet innehåller även en beskrivning av de mätare som finns placerade i hallen, samt vad de mäter. 

Kapitel 3 

Kapitel tre beskriver arbetet som gjorts med mätarna och i Energy Key. Kapitlet innehåller även ett 

förslag på var kompletterande mätare bör installeras, grundat på mina okulärbesiktningar och de 

flödesscheman som jag tagit fram. 

Kapitel 4 

I kapitel fyra beskrivs utrustningen som hamnar under stödprocesser till produktionen. 

Kapitel 5 

Kapitel fem tar upp metoder och åtgärder som kan införas för att effektivisera 

energiförbrukningen i en industrilokal av den typen som arbetet behandlar. 

Kapitel 6 

Förbättringsförslag enligt metoderna som beskrivs i kapitel fem. 

Kapitel 7 

Diskussion och slutsatser om arbetet som utförts. 

4

KAPITEL 2 – ENERGIFLÖDEN OCH MÄTSYSTEM 

I kapitel två behandlas kartläggningen av energiflöden och framtagning av flödesscheman för hallen. 

Kapitlet innehåller även en beskrivning av de mätare som finns placerade i hallen, samt vad de mäter. 

Underlaget till det här kapitlet har tagits fram genom okulärbesiktningar, intervjuer och granskning av 

internt material. För det här kapitlet föreslås att läsaren följer flödesscheman i appendix A3 samt 

huvudeldningsscheman för hall 316 i appendix A4, samtidigt som texten läses. 

2.1 MÄTPROGRAM 

2.1.1 ENERGY KEY 

Tetra Pak använder programmen Energi Dirigenten och Energy Key för sina energimätningar. Energi 

Dirigenten är ett program som används för att registrera mätdata. Energy Key tar sedan emot data som 

registrerats och åskådliggör den. Energy Key är ett internetbaserat verktyg framtaget av det danska 

företaget FORCE technology. Det används sedan ett par år tillbaka på Tetra Pak i Sverige för att ge en 

överblick av energiförbrukningen i de olika testhallarna. Fördelen med att ha det internetbaserat är att 

det inte krävs någon mjukvara installerad på datorn för att få tillgång till programmet. Det räcker med 

användarnamn och lösenord. 

Med Energy Key kan aktuell förbrukning jämföras med tidigare förbrukning (dag, vecka, månad, år), 

förbrukning jämfört med andra byggnader eller jämfört med en fix budget. Dessutom går det att ställa 

in olika behörighetsnivåer och förbrukningsrapporter kan genereras och skickas ut till personal. 4 

2.2.2 ENERGIDIRIGENTEN 

Energidirigenten är ett styr- och mätprogram som används på Tetra Pak. Programmet kan exempelvis 

tidsstyra eller frekvensstyra processutrustning och övrig utrustning som ventilation och belysning. 5 I 

hall 316 som är den hall som undersöks i examensarbetet används programmet endast för att logga 

mätdata från de olika mätstationerna. Enskild utrustning styrs istället separat. 6 

4 Force technology (2012) 

5 E.On (2012) 

6 Jörgen Mattsson. 

5

2.2 ELEKTRICITET 

2.2.1 STRÖMFÖRSÖRJNING 

Strömförsörjningen i byggnaden sker via två stycken transformatorer som transformerar högspänning 

till lågspänning. Elen från transformator 1 når sedan ställverk 1 som distribuerar elen vidare till 

byggnadens olika delar. Transformator 1 betjänar främst kontor och lab men även belysning och 

ventilation i hall, och lager samt en del av produktionsutrustningen. Transformator 2 betjänar ställverk 

2 som distribuerar elektriciteten via 4 stycken 1000A strömskenor. Dessa förser maskinplatserna och 

produktionsutrustning med el. 

Vid beräkningar av kostnader för elförbrukningen används snittpriset per kWh för 2011, vilket var 65 

öre (nät och kraft Råbyholm). Tetra Pak betalar för högspännings el och konverterar sedan själva elen 

till lågspänning med transformatorer. Elen som Tetra Pak köper in är så kallad svensk elmix och har 

låga CO2-utsläpp. Elen köps in från Lunds Energi och E.on. 7 

I Energy Key är det upplagt så man kan se både högspännings- och lågspänningsförbrukning. 

Eftersom högspänningen transformeras till lågspänning är det ”samma” el som förbrukas. 

Anledningen till att man valt att mäta båda är för att det möjliggör att lednings- och 

transmissionsförlusterna kan beräknas genom att man jämför högspänningsförbrukningen med 

lågspänningsförbrukningen. Figur 2.1 visar elförbrukning för de olika delarna i byggnad 316. Här 

hamnar bitarna ”lab” ”kontor” utanför examensarbetets ramar. 

Fördelning av elförbrukning byggnad 316 

3% 

19% 

16% 

2% 

Figur 2.1 Elförbrukning för de olika delarna av byggnad 316. Period April-11 till Jan-12 

7 Victoria Johansson. (2012). 

17% 

43% 

6 

Ventilation 

Maskinplatser 

Kontor 

Transportband/verkstad 

Produktionsutrustning hall 

Lab

Maskintesterna står för huvuddelen av förbrukningen, totalt 43 % Av de övriga 57 % står kontor och 

lab för 21 % och ventilation för 17 % resten dvs. 19 % hamnar huvudsakligen under begreppet 

stödprocesser till produktionen, men innefattar också utrustning som exempelvis ECU:er (extended 

cleaning unit) och övrig diskutrustning. Totalt sett förbrukar byggnaden ungefär 3.5 GWh per år. Med 

ett pris per kWh på 65 öre blir årskostnaden för el cirka 2 275 000 kronor. 

Dagsförbrukningen varierar beroende på hur mycket produktion som sker. En dag då det sker mycket 

produktion ligger förbrukningen på ungefär 10000 - 12000 kWh för hela byggnaden. Under helger 

sjunker det till ungefär 5000-6000 kWh per dag. Efter som det inte sker någon verksamhet i stor 

utsträckning under nätter och helger är det viktigt att dessa 5000-6000 kWh kartläggs så att en 

framtida energieffektivisering kan åstadkomma bästa tänkbara resultat. Förbrukningen då ingen 

verksamhet sker är åskådliggjord i figur 2.2. 

0% 

Förbrukning 316 då ingen verksamhet sker 

21% 

18% 

2% 

21% 

38% 

Figur 2.2 Elförbrukning utanför arbetstid. 

Figur 2.2 visar att maskinplatser och produktionsutrustning står för största delen av förbrukningen, 

totalt 56 %. Att ventilation förbrukar så pass mycket energi är inte överraskande eftersom vissa av 

ventilationssystemen körs kontinuerligt, även under helger. Förbrukningen på kontoren är däremot 

överraskande stor men kan förklaras med att de många elförbrukare som skrivare, datorskärmar, 

dockningsstationer, digitalt bokningssystem av konferensrum, kök med kylskåp etc. som står på. Att 

hallens förbrukning ligger på runt 3000 kWh/dygn på helger verkar också mycket om man jämför med 

en vanlig arbetsdag då förbrukningen är cirka 5000-7000 kWh. Förbrukningen för hallen borde istället 

7 

Ventilation 

Maskinplatser 

Kontor 

Transportband/verkstad 

Produktionsutrustning hall 

Lab

sjunka betydligt procentuellt. Anledningen till att förbrukningen är så hög beror på att hallens 

maskiner hålls redo för produktion, även under helger. 

2.2.2 ELMÄTARE 

Byggnad 316 har två ställverk med som båda har mätstationer för el. Huvudledningarna som hör till 

ställverk 1 har totalt 19 mätstationer för lågspänning medan de som hör till ställverk 2 har fem. Dessa 

mäter allt från maskinernas elförbrukning till ventilation och belysning i kontoren. 

För att en energieffektivisering av själva testhallen ska vara möjligt krävs det först att man separerar 

vad hallen förbrukar och vad kontor förbrukar. För en överblick av samtliga mätare och vad de mäter 

se tabell i Appendix A1 samt huvudledningsschema i Appendix A4. 

2.3 VÄRME OCH KYLA 

2.3.1 FÖRSÖRJNING AV VÄRME OCH KYLA 

Testhallen värms och kyls med tilluft från ventilationen, som är försedd med värmeväxlare och 

vattenvärmt värmebatteri. Det finns alltså ingen direkt uppvärmning eller kylning med hjälp av 

radiatorer i hallen. Däremot finns radiatorer installerade vid hallens fönster och vid ytteringångar för 

att förhindra kallras. Lager, kallförråd och slussar värms med cirkulationsvärmare. Värmebehovet för 

hela byggnaden är illustrerat i figur 2.3 nedan. 8 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Förbrukning Värme [MWh] 

29 

18,17 13,8 12,9 14 19,1 

42,3 

55,2 

75,8 

89,7 

Figur 2.3 Värmebehov byggnad 316. Tidsperiod april 2011 till april 2012 

8 AB Lunds Rörmontering. (2010). Rörentreprenad 

110,3 

8 

61,7 

Förbrukning Värme 

[MWh]

Figur 2.3 visar att värmebehovet är som minst under sommaren och högst under vintern. Som mest 

förbrukar byggnaden över 110 MWh per månad och under sommarens månader ligger förbrukningen 

på mellan 12-14 MWh. Att det finns ett klart samband mellan temperaturen ute och 

värmeförbrukningen syns tydligt om man tittar man på skillnaden i medeltemperatur ute och 

innetemperatur (20°C) illustrerat i figur 2.4. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

10 

7,7 

Figur 2.4 Temperaturskillnad utomhus och inomhus. Tidsperiod april 2011 till april 2012. 9 

För kyla är det annorlunda. Kyla förbrukas både för att kyla lokalen, men också för att kyla 

processvatten. Förbrukningen är således mer komplex än värmeförbrukningen och beror både på 

temperatur ute och på produktionsschemat. 

2.3.2 UPPVÄRMNING OCH KYLNING AV LOKALER 

Vattenburen värme och kyla transporteras via pipeline till byggnaden. Testhallen värms upp med hjälp 

av ventilationen. Det sker genom att tilluften värms upp med frånluften men också genom 

uppvärmning med hjälp av vatten. Det sker genom att varmvatten cirkuleras in till 

ventilationsaggregaten. Varmvattnet som betjänar ventilationssystemen i byggnaden är märkta VS3 

och kylvatten till ventilationen är märkt KB3. 

I hallen sker även uppvärmning av lager, kallförråd och slussar med hjälp av vatten. Här sker det 

däremot med radiatorer. För hela byggnaden är vattenburen uppvärmning med radiatorer i indelat i 

fyra områden. VS 2:1 värmer upp norra delen av byggnaden, VS 2:2 västra, VS 2:3 södra, samt VS 2:4 

9 temperatur (2012) 

Skillnad ute och innetemp. [C] 

3,4 2,8 3,3 

5,6 

10,7 

16,3 

13,8 

19 

9 

21,7 

15 

Skillnad ute och 

innetemp. [C]

som värmer upp lager, kallförråd och slussar. Vattnet för uppvärmning av byggnaden värms upp av en 

ångvärmeväxlare placerad i teknikrum 016. 10 

2.3.3 VÄRMEMÄTARE 

För värme finns det två mätare installerade. De registrerar dels all vattenburen värme som levereras 

till byggnaden, samt värmen som förbrukas av hallens ventilationssystem. 11 

2.3.4 KYLAMÄTARE 

I byggnad 316 finns det fem mätare som mäter kyla. De mäter total förbrukning av kylan som används 

till ventilationen, båda rampernas förbrukning, förbrukning av kyla för ventilationssystemen i 

testhallen, samt förbrukningen av värmeväxlaren för varmvattensystem VV5. 12 Däremot så krävs ett 

byte av tre av mätarna, för att de ska kunna leverera mätdata. För ytterligare information om det, se 

avsnitt 3.3. 

10 AB Lunds Rörmontering. (2010). Rörentreprenad. 

11 Mikael Montell. (2012) 

12 Mikael Montell. 

10

2.4 TRYCKLUFT 

2.4.1 FLÖDE AV TRYCKLUFT 

Tryckluft används i industriverksamhet för att bland annat styra delar av större maskiner. Den 

tillverkas med hjälp av en eldriven kompressor som komprimerar luften. 13 Verksamheten i hall 316 

förbrukar stora mängder tryckluft. Det produceras ingen egen tryckluft specifikt för 316 utan den som 

används transporteras via pipeline, från en närliggande byggnad. Den ansluts sedan via teknikrum 016 

och distribueras vidare till hallen där den betjänar tryckluftsuttag, maskinplatser och 

produktionsutrustning. Tryckluftsledningarna är märkta TL1 och har ett tryck på 7 bar. 14 För en 

översikt hur tryckluften distribueras i hallen, samt vart mätarna är placerade se flödesschema i 

appendix A3. 

2.4.2 TRYCKLUFTSMÄTARE 

Totalt finns det tre mätare för tryckluft i testhallen. Båda ramperna i hallen har en mätare, den tredje 

mätaren är huvudmätaren och mäter total förbrukning. Den mäter alltså båda rampernas förbrukning, 

men också övrig förbrukning på tryckluftsuttag i lager, verkstad och förråd. Huvudmätare för all 

tryckluft som matas in till byggnaden finns i teknikrum process 020. 15 Installationen av mätarna är 

däremot inte färdig. För att mätarna skall börja ha normal funktion kräver de 24V matning, vilket inte 

finns tillgängligt. Arbetet med att färdigställa mätarna påbörjades i maj 2012. 16 För ytterligare 

information om arbetet med tryckluftsmätarna se avsnitt 3.4. 

2.5 ÅNGA 

2.5.1 FLÖDE AV ÅNGA 

Ånga produceras av två stycken Veissman Vitomax 200 hetvattenpannor. Den utgående ångan har ett 

tryck på 10 bar, ledningar som transporterar ånga med detta tryck är därför märkta Å10. Ångan leds 

sedan vidare till teknikrum 020 där den reduceras till antigen 7 bar eller 2.7 bar. De får då 

beteckningen Å07 respektive Å03. 

Å07 betjänar Maskinplatser, ECU:er och produktanläggningen i testhallen. För maskinplats 5-18 

reduceras Å07 ute i hallen från 7 till 2.7 bar. Å03 betjänar också maskinplatser, men utöver det även 

värmeväxlare och alcipanläggningen. Kondensat som bildats i lågpunkter i ångledningarna och från 

13 Klingspor, M. (2007) 

14 AB Lunds Rörmontering (2010) Ångsystem. 

15 Mats Jönsson (2012). 

16 Jörgen Mattsson. (2012). 

11

ångförbrukare leds med självfall märkt K1, till en kondensattank i teknikrum 020. Samlat kondensat 

pumpas därefter vidare till ångcentralen där det återanvänds. För illustrering av ångsystemet, se 

flödesschema i appendix A4. 17 

2.5.2 ÅNGMÄTARE 

Mätare av ånga finns installerade i hallen. Däremot är de inte programmerade för att sända ut mätdata 

som kan användas i Energy Key. 18 Totalt finns nio mätare för ånga, fem för ånga med 7 bars tryck och 

fyra för ånga med trycket 3 bar. De mäter förbrukning av värmeväxlarna och rampernas förbrukning, 

extra mätare finns placerade vid produktionsanläggningen (maskinplats 1-4). 19 För mer detaljerad 

information om vad de mäter samt exakt var de är placerade, se flödesschema för ånga i appendix A3. 

2.6 VATTEN 

2.6.1 FLÖDE AV PROCESSVATTEN 

Processvattnet kan i stora drag delas in i tre områden. Processvatten, processvatten produkt och 

processtempvatten produkt. Alla tre typer försörjer maskinplatserna i hallen. Processvatten produkt är 

det vattnet som producerade förpackningar fylls med. Processvatten och tempvatten fyller övriga 

vattenbehov för maskinerna. Vattenbehovet varierar beroende på vilken typ av maskin som testas. 

Processvatten, märkt KV2 separeras från yttre anslutning av kallvatten i teknikrum 020 och leds sedan 

till maskinplatserna. Processvatten produkt, märkt KV5 kopplas på KV2-ledningen och betjänar sedan 

maskinerna i hallen som fyllningsmedia. 

Processtempvatten produkt, märkt TV5 bereds i första hand av i plattvärmeväxlaren P316-TV5-VVX2 

placerad i teknikrum 016. Den värmer vattnet med hjälp av den varma sidan av fastighetens 

närvärmeväxlare. Beroende på temperatur utnyttjas antigen tillopp eller retur hos närvärmeväxlaren. 

Om önskad temperatur inte kan uppnås kan vattnet även värmas i ett andra steg med hjälp av 

värmeväxlaren P316-TV5-VVX1 placerad i teknikrum 020. Denna värmeväxlare producerar 70 

gradigt vatten med hjälp av ånga. Separat mätning för uppvärmning av processvarmvatten finns för 

denna värmeväxlare. Vattnet blandas därefter med hjälp av styrventiler och får en utgående temperatur 

på 25°C. Via ledningar i kulverten leds vattnet sedan ut till maskinplats 1-18 och förbrukas i 

17 AB Lunds Rörmontering. (2010). Ångcentral. 

18 Jörgen Mattsson. (2012). 

19 Mats Jönsson (2012). 

12

produktionen som fyllningsmedia. Pumpning av processvarmvattnet sker med cirkulationspump 

P316-TVC5-P1. 20 För illustration av vattenförsörjningen, se flödesschema för vatten i appendix A3. 

2.6.2 VATTENMÄTARE 

Vattenmätare finns installerade i hallen och mäter dels förbrukningen för maskintesterna, men även 

vattnet som förbrukas av lab och kontor. 21 Totalt finns det 16 mätare för vatten. Vatten ligger utanför 

examensarbetets ram men är ändå av intresse i examensarbetet eftersom det används av maskiner och 

för att uppvärmning av vatten sker med hjälp av värmeväxlare som använder både ånga och värme. 

Det finns alltså ett samband mellan förbrukning av vatten och förbrukning av övrig media. 

2.7 GAS 

2.7.1 GASFLÖDE OCH GASMÄTARE 

Naturgas används endast för produktion av ånga i hallen vilket sker i ångcentralen. Här finns också 

huvudmätaren. Lunds Energi står för distributionen av naturgasen och är även de som ansvarar för 

avläsning av förbrukning. 22 Förbrukningen redovisas årsvis och för 2011 låg förbrukningen på 5334 

MWh. (inkl. zeolitreningsanläggningen på pilot plant) 23 



22 AB Lunds Rörmontering. (2010). Ångcentral. 

23 Magnus Lundberg 

13

KAP 3 - STRUKTURERING AV MÄTVÄRDEN I ENERGY KEY 

Kapitel tre beskriver arbetet som gjorts med mätarna och i Energy Key. Kapitlet innehåller även ett 

förslag på var kompletterande mätare bör installeras, grundat på mina okulärbesiktningar och de 

flödesscheman som jag tagit fram. Tidsmässigt är det här huvuddelen av arbetet lagts under 

examensarbetets gång. Även för detta kapitel föreslås att läsaren följer flödesscheman i appendix A3 

samtidigt som texten läses. 

3.1 EL 

För el är arbetet med att få in mätstationerna i Energy Key i princip färdigt. Här handlar det mer om att 

strukturera om i Energy Key och kontrollera att angivna uppgifter om vad de mäter stämmer. I 

dagsläget ser Tetra Pak Packaging Solutions endast total elförbrukning och produktionsel för 

byggnaden. Business Support, som äger byggnaden ser varje mätare men för vissa mätare endast var 

de är placerade, inte vad de mäter. I figurerna 3.1 – 3.3 visas hur det såg ut i Energy Key innan 

examensarbetets början. 

Figur 3.1 Mätstationer för ställverk F316-1 som business support ser det. 

Figur 3.2 Mätstationer för ställverk F316-2 som business support ser det. 

14

Figur 3.3 Mätstationer för ställverk F316-1 och F316-2 som TPP AB ser det. 

3.1.1 ÄNDRINGAR I ENERGY KEY FÖR EL 

För transformator K316-1 föreslås en omstrukturering av hur mätstationerna presenteras i Energy Key. 

Här bör en indelning ske, där man separerar på produktion, stödsystem till produktion, kontor, lab och 

de olika ventilationssystemen. Genom att utgå från huvudledningsschemat för transformator K316-1 

och K316-2 (se appendix A4) och gruppscheman för elcentralerna så föreslås att man delar in 

förbrukningen i två huvudområden: produktion och fastighet. Därefter sker följande indelning i 

Energy Key. 

Tabell 3.1. Strukturering av mätare i Energy Key för transformator K316-1. 

Namn Plusmätare Minusmätare Område 

Total förbrukning F316-01, F316-2 K206-01, K316-171 --- 

Kontor K316-06, K316-08, 

K316-27 

Ventilation Kontor/Omk K316-438, K316-515, 

K316-24 

15 

K316-027, K316-438, 

K316-515 

Fastighet 

Produktion 

Ventilation testhall K316-33 Produktion 

Lab K316-25, K316-134 Produktion 

Ventilation Lab K316-24 

Produktionsutrustning K316-027, K316-043, 

K316-11, K316-12, 

K316-140, K316-150, 

K316-241, K316-257 

K316-241 Produktion 

Ventilation testhall K316-33 Produktion 

Pumprum sprinkler K206-01 Övrigt 

För att underlätta föreslås även att det läggs till en kort kommentar till varje mätare med information 

om exakt vad de mäter och var i hallen de finns placerade. Ett förslag på kommentarer för varje mätare 

finns i appendix A1. De grundar sig på informationen från elcentralernas gruppschema samt intervjuer 

med personal och okulärbesiktningar. 

3.1.2 ÖVRIGA ÄNDRINGAR FÖR EL I ENERGY KEY

Vid genomgång av stigarschema för huvudledningarna i hallen upptäcktes att mätare K115-171 

tillhörde ställverk F316-2 och inte F316-1. Den flyttades därför till F316-2 i Energy Key och fick ett 

namnbyte till K316-171. Mätaren namngiven ”K316-146 Strömskena 400A” i Energy Key ändrades 

till ”K316-146 Strömskena 1000A” då den förväxlats med 400A strömskenan för transformator K316- 

1. Det gav det nya utseendet i Energy Key för transformator K316-2 enligt följande. 

Figur 3.4 Mätstationer för ställverk F316-2 efter ändringar. 

På huvudledningsschemat för F316-1 framgår det även att en ny mätare installerats den 12:e februari 

2012. Den har namnet K316-153 och mäter förbrukningen för uttag i kallförrådet i östra delen av 

hallen. Vid rundvandring upptäcktes att ingen mätare installerats. Ändringen bör alltså tas bort från 

huvudledningsschemat. 

3.1.3 NYA MÄTARE EL 

För tillfället håller man på att installera en rad nya mätare i hallen. Framförallt handlar det om mätare 

på varje enskild maskinplats så att förbrukningen för de olika maskintyperna kan granskas. Eftersom 

man väljer att installera mätare på maskinplatserna så föreslår jag att man även installerar en mätare på 

Alcip 140 maskinen, som sköter diskning av processutrustning till mejerimaskinen och på Therm 

Aseptic Flex maskinen, som är en UHT (Ultra high temperature) pastöriseringsmaskin. 

Det kommer ihop med planerade mätarna för maskinplatserna att ge en bra bild om hur förbrukningen 

för de olika maskinerna ser ut vid produktion. Vill man även skaffa sig en uppfattning om hur 

förbrukningen ser ut för kontorsdelen kan man installera en mätare på någon av elcentralerna, 

exempelvis K316-229, K316-330 eller K316-431 som mäter förbrukningen för nordvästra delen av 

kontoren för våning två, tre respektive fyra. Att ha mätare som mäter en kontorsavdelning är av 

intresse bland annat eftersom det ofta krävs ett dataunderlag av sådan förbrukning om man vill 

använda sig av mjukvara som sänker energiförbrukningen hos datorer, skärmar och annan teknisk 

utrustning 24 

24 Yves Andersson 

16

3.2 VÄRME 

För värme föreslås att man installerar en mätare för värmen som används till radiatorer och 

fläktluftsvärmare i lager och kallförråd. När den är installerad går det helt och hållet att skilja på vilken 

förbrukning som tillhör kostnadsstället produktion och vilken som tillhör fastighet. Med den 

mätstationen installerad anses mätningen av värmeförbrukning vara fullständig. 

3.3 KYLA 

När examensarbetet inleddes fanns fem mätstationer för kyla inlagda i Energy Key. Däremot 

registrerade de inte data utan visade endast 0. För två stationer fanns däremot mätdata lagrat i Energi 

Dirigenten. En av dessa var mätaren för total förbrukning vilket användes som underlag för fakturor. 

Som ett första steg i att få kylmätarna att fungera igen gjordes därför en okulärbesiktning. 

Vid okulärbesiktning upptäcktes att tre mätare för kyla inte fungerade. Anledningen till det var att de 

kopplats fel vid installation vilket medfört att flödesgivarna gått sönder. De två mätarna som 

registrerade värden i Energi Dirigenten, hade normal funktion. Efter okulärbesiktning ordnades så att 

de mätarna registrerade data i Energy Key. 

Arbetet med att byta de andra tre mätarna inleddes i slutet av maj 2012. För två av mätarna är det 

relativt lätt att byta mätare. Däremot kräver ett byte av den tredje mätaren att man stoppar all 

produktion eftersom den sitter på det rör som förser en av ramperna med kylvatten. Ett byte av denna 

mätare planeras därför att samköras med bytet av en tryckluftsmätare, som även den kräver stopp i 

produktionen. (se avsnitt 3.4) När mätarna är installerade och inlagda i Energy Key kommer all 

förbrukning av kyla att registreras. Inga nya mätare föreslås. 

3.4 TRYCKLUFT 

Under examensarbetets gång har arbetet med att få tryckluftsmätarna korrekt installerade påbörjats. 

Sedan i början av juni har alla tre mätarna fått strömförsörjning och börjat registrera värden i Energy 

Key. Efter att installationen slutförts så upptäcktes, emellertid att en av mätarna placerats för nära en 

förgrening i tryckluftsrören. Det har medfört att den inte visar rätt värden. Den ska därför flyttas. Men 

eftersom den sitter på det rör som förser hela byggnaden med tryckluft kräver det stopp i 

produktionen, vilket planeras under sommaren 2012. 

Mätarna som ska installeras kommer ge en bild över förbrukning av huvuddelen av tryckluften. 

Däremot så finns ingen direkt data om förbrukningen från uttag i hallen. Därför föreslås att det läggs 

in i Energy Key som differensen mellan total förbrukning och förbrukningen av de två ramperna enligt 

tabell 3.2 nedan. 

17

Tabell 3.2 Förslag till ny mätpunkt i Energy Key för tryckluft 

Namn Plusmätare Minusmätare Område 

Tryckluftsuttag lager, kallförråd P316-TL1-GFL1 P316-TL1-GFL2 

P316-TL1-GFL3 

3.5 ÅNGA 

18 

Produktion 

Mätarna för ånga som finns på plats i byggnaden anses ge en fullständig bild om hur förbrukningen ser 

ut. När de läggs in i Energy Key föreslås att de delas in 3 bars ånga och 7 bars ånga. Utöver det krävs 

ingen särskild strukturering. Vill man skaffa sig en mer detaljerad bild om förbrukningen i 

produktionen kan en mätare för Alcip 140 maskinen installeras. I dagsläget innefattas Alcip 140 

förbrukningen av mätaren som mäter förbrukningen av 3 bars ånga till norra rampen. Sedan juni 2012 

är sju av nio ångmätare klara för att registrera mätvärden i Energy Key. 

3.6 VATTEN 

Vid examensarbetets början fanns 14 vattenmätare inlagda i Energy Key. Vid genomgång av 

funktionsbeskrivningar för vattensystemet samt vid okulärbesiktning visade det sig att det fanns 

ytterligare två mätare som inte var inlagda i Energy Key. Dessutom framgick det inte klart vad alla 

vattenmätare mätte på objektkorten 25 . Delvis berodde det på att flera entreprenörer varit inblandade vid 

installationen, samt att man fick skära ner på antalet mätare då byggnaden byggdes. Mätare 

P316-KV5-VM1 finns inte inlagd i Energy Key. Den mäter allt KV5 vatten som går till ramperna. I 

dagsläget mäts ramperna för sig av mätare P316-KV5-GFV2 och P316-KV5-GFV3. Total förbrukning 

av KV5 vatten fås därför genom att lägga ihop dessa två mätare. Mätaren behöver alltså inte läggas in i 

Energy Key. Efter genomgång av material från leverantörer samt inventering av alla vattenmätare 

föreslår jag att följande ändringar bör göras för vattenmätarna. 

Mätare namngiven P316-KV5-GFV4 i Objektkort 10 AB Lunds 

Rörmontering funktionsbeskrivning rörentreprenad existerar inte och kan 

strykas. 

Mätare märkt TV5-GFV1-80 är felmärkt och ska vara märkt P316-TV5- 

GFV1 (har åtgärdats). 

Mätare namngiven VM1-KV1-316K bör läggas till i Energy Key. Den mäter 

total förbrukning av vatten för byggnaden. 

25 Objektkort beskriver utrustningen som är installerad i hallen i detalj och kommer från leverantörerna 

av utrustningen.

3.7 ENERGY KEY 

Energi Key används i dagsläget endast för att logga mätdata om hallens förbrukning. Det är sedan 

möjligt för ansvariga att få en rapport om förbrukningen skickad till sig via mejl så att förbrukningen 

kan granskas. För att ytterligare underlätta arbetet med Energy Key föreslås att kommentarer om vad 

varje enskild mätare mäter läggs till. Förslag på kommentar finns i tabellen över mätarna i appendix 

A1 i kolumnen ”mäter” 

I Energy Key finns också en funktion där man kan ställa in en budget för förbrukningen. Den används 

endast i dagsläget i den mån att siffror för samma period föregående år jämförs med dagens 

förbrukning. Eftersom verksamheten förändrats sedan 2011 (då dubbla skift kördes) och eftersom 

mätdata saknas för 2011 för vissa mätare hade det varit bättre att istället grunda budgeten på en 

prognos av hur förbrukningen kommer se ut. Prognosen bör baseras på tidigare mätdata, nuvarande 

verksamhet och bör även ta hänsyn till kommande förändringar och energieffektiviseringar. 

19

KAPITEL 4 – UTRUSTNING INOM STÖDPROCESSER 

I kapitel fyra beskrivs den utrustning som hamnar under stödprocesser till produktionen. Syftet med 

detta är att öka förståelsen för utrustningens funktion i produktionen, men det är också ett steg i 

identifieringen av vilken utrustning som kan förbättras ur energisynpunkt och vilken utrustning som 

får anses vara energieffektiv. En komplett lista över utrustningen inom stödprocesserna finns i 

appendix A2. 

4.1 HALLENS VENTILATIONSSYSTEM 

Testhallen togs i bruk 2010. Den har därför ett modernt ventilationssystem av typen FTX dvs. 

uppvärmning av tilluft med värmeväxlare. Ventilationen till hallen består av två cirkulationsaggregat 

och en värmeväxlare där cirkulationsaggregaten förser hallen med frisk tilluft och värmeväxlaren tar 

tillvara på värmen i frånluften, vilket minskar värmeförlusterna framförallt vintertid. Till och 

frånluftsfläktarna är försedda med varvtalsreglering, vilket innebär att de är behovsstyrda och således 

har en smartare energianvändning. De båda ventilationsaggregaten är också försedda med värme- och 

26 27 

kylbatteri för ytterligare uppvärmning respektive kylning när det behövs. 

4.1.1 REGLERING AV VENTILATIONEN 

Ventilationssystemet stängs av efter arbetstid. Kl 18:00 och startar igen klockan 06:00 på morgonen, 

så kallad tidsstyrning. Vid övertidsarbete kan avstängningen kvällstid skjutas upp genom att man 

trycker på en övertidsknapp. Under helger är ventilationen av och har som enda uppgift att bibehålla 

önskad temperatur i hallen (kyler på sommaren, värmer på vintern) Hur ventilationen värmer 

respektive kyler styrs enligt följande: nattdrift värme aktiveras då det inte förekommer tidkanaldrift, 

övertidsdrift eller nattdrift kyla. För att värmefunktionen ska aktiveras krävs även att vinterdriftfall 

föreligger samt att den rumsgivare som visar lägst temperatur understiger det inställda börvärdet för 

temperaturen i hallen under minst 10 minuter. Hallen värms då upp med ventilationssystemet och 

aggregaten går med 100 % återluft. Uppvärmningen stoppas när samtliga mätare i hallen överstiger 

börvärdet med 1°C. 

Nattdrift kyla sker på ett liknande sätt. Kylfunktionen aktiveras då det inte förekommer tidkanalsdrift, 

övertidsdrift eller sommardriftfall. Klockan måste också vara mellan 00:00-06:00. Medeltemperaturen 

för givarna inne i hallen måste överstiga börvärdet med minst 2°C i 10 minuter och utetemperaturen 

måste understiga börvärdet med minst 2°C. Då blåses obehandlad uteluft in i hallen tills börvärdet 

26 Nea Teknik. (2009). 

27 Bravida. (2010). 

20

understigs med 0.5°C i 10 minuter, eller tills något av de andra kraven för kylning nattetid inte 

uppfylls. Verkstadens ventilation styrs efter behov men följer inget tidsschema, utan är på hela tiden. 28 

4.1.2 FLÄKTAR 

Hallens ventilationssystem har två cirkulationsaggregat med två stycken tilluftsfäktar per aggregat på 

18.5kW samt två frånluftsfläktar på 2.15kW. Cirkulation via värmeväxlaren sker med en tilluftsfläkt 

på 5.5kW och en frånluftsfläkt på 5.5kW. Det ger en total effekt på 93.6kW. Verkstadens aggregat har 

en frånluftsfläkt på 11kW och en tilluftsfläkt på 4kW. Samtliga fläktar, både i hall och i verkstad är 

utrustade med frekvensomriktare. 29 Utöver ventilationssystemen i hall och verkstad finns det även 

frånluftsaggregat placerade runt om i hallen för att bättre ventilera byggnaden. 

4.2 BELYSNING 

Belysningen består huvudsakligen av lysrör av typen T5 armatur, med reflektorbländskydd. T5 är den 

smalare typen av lysrör och har lägre effekt än T8. Således förbrukar den därför mindre energi. I 

examensarbetet undersöks endast takbelysning, belysning vid maskinplatser anses höra till respektive 

maskin och inte till stödprocesserna. En fullständig lista över belysningen som innefattas i 

examensarbetet finns i appendix A2. 

4.2.1 REGLERING AV BELYSNING 

Loftgångarnas belysning styrs på olika sätt beroende på våningsplan. Plan 1-2 styrs med tidkanal 

(07:00-18:00). Övrig tid är led belysning på. Plan 3-4 har dessutom ett ljusrelä installerat på grund av 

det stora ljusinsläppet på dessa planen. I hall 316 tänds belysningen med tryckknapp. Tryckknappar är 

placerade intill ingångarna i samtliga hörn. Varje tryckknapp tänder upp en fjärdedel av hallen. I 

mitten av lokalen finns även en tryckknappslåda som tänder upp hela hallen. Någon styrd belysning i 

form av närvarostyrning eller ljusrelä finns inte i hallen. 30 

4.3 PUMPAR 

De pumpar som finns i 316 och som hamnar inom examensarbetets ramar är de pumpar som förser 

maskinplatserna och utrustning inom stödprocesserna med media. Även pumparna som cirkulerar 

varmvatten till radiatorerna i lager, truckladdningsrum och kallförråd, samt pumparna som pumpar ut 

varmvatten och kallvatten till ventilationssystemet hör till stödsystemen för hallen. Samtliga pumpar 

28 Nea Teknik (2009)/Bravida (2010). 

29 NCC. (2010). 

30 ÅF Infrastruktur. 

21

är försedda med antigen extern tryckstyrning eller frekvensomformare och styrs alltså efter behov 31 . 

Lista över pumparna som inkluderas finns tillgänglig i appendix A2. 

Figur 4.1 pump som förser ventilationssystemet med vattenburen kyla. Foto: Christopher Abelin 

4.4 ELMOTORER 

De elmotorer som hamnar inom examensarbetets ramar är motorerna som används för att driva 

transportbanden som transporterar de förpackningar som testats ner i kulverten där de krossar och 

skickas till återvinning. Övriga motorer som t.ex. elmotorerna till hallens portar och traverser har inte 

undersökts. Främsta anledningen till detta är att de inte har någon kontinuerlig drift utan endast 

används sporadiskt. 

4.4.1 TRANSPORTBAND 

I hallen finns transportband för den norra rampen och för den södra rampen. De transporterar 

förpackningar från maskinerna ner till ett gemensamt transportband i kulverten. Transportbandet i 

kulverten transporterar sedan förpackningar till en kross, som krossar förpackningarna som sedan 

återvinns. Transportbanden i testhallen styrs via en central panel i mitten av hallen. Den är styrd via 

tidsrelä där man kan begära övertid efter klockan 18:00 på vardagar, samt för helgdagar. 

Transportbandet i kulverten samt krossen och komprimatorn styrs via fotoceller och aktiveras först då 

förpackningar lämnar testhallens transportband. 32 

31 AB Lunds Rörmontering (2010) Rörentreprenad 

32 Ingemar Jönsson. (2012). 

22

Totalt drivs transportbanden av tio stycken elmotorer. Av dessa har sju stycken 2.2kW effekt och tre 

stycken 5.5kW effekt. Total effekt för att driva transportbanden uppgår alltså till 31.9kW. I figur 4.1 

nedan visas hur transportbanden är konstruerade och var motorerna är placerade. 33 

4.4.2 SEW-EURODRIVE A/S 5.5KW MOTORER 

5.5kW motorerna från Sew-Eurodrive A/S är fyrpoliga växelmotorer som uppfyller verkningsgraden 

standard. Det innebär att de är klassificerade som IE1. Vilket är den lägre energiklassningen. För 

verkningsgraden innebär det att en fyrpolig motor med effekten 5.5kW har en verkningsgrad på 85 % 

Jämför man detta med en elmotor av samma typ som är klassad som IE3 är det ungefär 5 % lägre (IE3 

ligger på 89.6 %). 34 

4.4.3 SEW-EURODRIVE A/S 2.2KW MOTORER 

2.2kW motorerna har samma utförande som 5.5kW motorerna, fyrpoliga och med verkningsgrad 

standard. För en elmotor av denna storlek innebär det en verkningsgrad på 79-80 % jämfört med en 

IE3 motor som har en verkningsgrad på 86.7 %. 35 Figur 4.2 nedan visar en av transportbandets 

motorer. 

Figur 4.2 Transportband med elmotor i blått. Foto: Christopher Abelin 

33 CH-Systems (2010). 



23

4.5 VIESSMAN VITOMAX 200 HS HETVATTENPANNA 

Förpacknings- och maskintesterna förbrukar stora mängder ånga och vatten. Ånga används för att 

sterilisera förpackningarna under produktion men också för att höja temperaturen på processvatten via 

värmeväxlare och för uppvärmning av byggnadens kontor och lab del. För produktion av ånga 

används två stycken Viessman Vitomax 200 HS hetvattenpannor. Hetvattenpannorna drivs av naturgas 

som transporteras till testhallen via pipeline och är försedda med en såkallad economiser funktion. I 

stora drag innebär en economiser funktion att vattnet förvärms i hetpannan innan den förångas, vilket 

minskar gasåtgången och sparar energi. Hetvattenpannorna har en effekt på 300-2000kW beroende på 

driftläge. 36 

Figur 4.3 Viessman Vitomax 200 hetvattenpanna. Bild: Viessman (2008) Vitomax 200-WS manual 

4.6 VÄRMEVÄXLARE 

Värmeväxlarna i byggnaden förser byggnaden med varmvatten via yttre ledning med hetvatten och via 

ånga som produceras lokalt i byggnaden. Uppvärmt vatten används sedan för att värma upp 

byggnaden via radiatorer och som värmeelement i ventilationsutrustningen. Värmeväxlarna producerar 

även tempererat vatten och varmvatten som används i produktionen. 

Totalt finns åtta stycken värmeväxlare som kan knytas till produktionen. En sitter i 

ventilationsutrustningen och värmer upp tilluften. Övriga värmeväxlare är placerade i teknikrum 016 

36 Viessman (2008). 

24

och 020 och värmer upp eller kyler processvatten och vatten för uppvärmning. 37 För ytterligare info se 

flödesschema för värme och kyla i appendix A3. Tabell över samtliga värmeväxlare och vad de 

försörjer finns i tabell över stödprocesser i appendix A2. 

4.7 FREKVENSOMFORMARE 

Frekvensomformare används för att styra stödprocessernas utrustning efter behov. Samtliga 

cirkulationspumpar för distribuering av värme till ventilationssystemen är utrustade med 

frekvensomformare. Det gäller även fläktarna till hallens ventilationssystem. 38 

37 AB Lunds Rörmontering (2010) Rörentreprenad. 

38 NCC (2010). 

25

KAPITEL 5 – ENERGIANALYS MED ENERGY KEY SOM 

HJÄLPMEDEL 

Målet med kapitlet 5 är att beskriva hur en energieffektivisering kan utföras i en industrilokal som den 

på Tetra Pak och hur Energy Key kan användas som hjälpmedel. En energieffektivisering kräver att 

man arbetar på fler plan, men Energy Key spelar en central roll i energiarbetet. Det eftersom 

programmet visar energiförbrukning och driftmönster för förbrukningen, och således är ett bra verktyg 

för att kartlägga energiförbrukningen och identifiera så kallade energibovar. 

En energieffektivisering delas ofta in i tre olika typer av åtgärder. Den första är åtgärder som kan 

utföras direkt utan installationer, såsom ändring av rutiner hos personal. Den andra är en kartläggning 

av energiflöden för att identifiera var de största förlusterna av energi sker och därefter utföra mindre 

installationer på strategiska platser, här kan en åtgärd även vara att göra ändringar av det befintliga 

reglersystemet av utrustning. Den tredje typen av åtgärder är att undersöka möjligheterna till en 

återvinning av värmeflöden i luft och vatten, samt genomförande av större installationer. Den här 

typen av åtgärder kräver ofta stora investeringar, men är också den åtgärd som på sikt kan spara störst 

mängder energi. 39 När en energieffektivisering utförs ihop med Energy Key, hamnar 

förbättringsförslagen naturligt inom de två första typerna av områdena. 

5.1 FUNKTIONSBESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 

Det första som behövs göras när en energieffektivisering utförs är att den som ansvarar för projektet 

sätter sig in i vilken typ av verksamhet som föregår och hur tidsschemat ser ut. Verksamheten kan 

exempelvis ske i dubbla skift eller under vanlig arbetstid, med sporadiskt övertidsarbete. Hur 

verksamheten är schemalagd har stor påverkan på typen av åtgärder som kan utföras. Det är också 

mycket viktigt att man sätter sig in i vilken utrustning som finns i hallen och vilken typ av 

reglerutrustning som finns i dagsläget. Här är ett bra sätt att sätta sig in i hallens verksamhet är genom 

att läsa funktionsbeskrivningar från leverantörer, studera flödesscheman, kontakta kunnig personal på 

Tetra Pak, samt genom att studera gruppscheman för elcentralerna. 40 

39 Klingspor, M (2007). 

40 EEF (2009). 

26

5.2 ENERGIANALYS AV STÖDPROCESSERNA 

5.2.1 BELYSNING 

Belysningen undersöks bäst genom att titta på förbrukningen utanför arbetstid i Energy Key och 

jämför denna med hur arbetsschemat sett ut. Det gäller även att man har god kännedom om vilken typ 

av belysning som är installerad, hur stor den totala effekten är på all belysning, samt hur belysningen 

styrs. Man bör även genomföra en okulärbesiktning både under och efter arbetstid. Vid en 

okulärbesiktning bör följande kontrolleras: 

Att all belysning fyller en funktion 

Förbrukning utanför arbetstid (kontinuerlig kontroll av detta är enklast i 

Energy Key) 

Att armaturen för lysrör är av typen T5 

Att glödlampor har ersatts med LED belysning eller lågenergilampor 

Att närvarostyrning finns installerat i utrymmen som används sporadiskt 

Att lokalen inte är överbelyst (om den är det så kan en dimfunktion 

41 42 

installeras) 

5.2.2 VENTILATION 

För ventilation är det viktigaste att värmen i frånluften återvinns. Fläktar bör även vara försedda med 

frekvensomvandlare så att ventilationssystemet kan styras efter behov. Onormal förbrukning kan 

identifieras i Energy Key och ventilationen kan optimeras genom att man sätter sig in i ventilationens 

funktion och gör ändringar av styrningen. Effekten av ändringarna kan sedan analyseras i Energy Key. 

Särskilt viktigt är det att undersöka förbrukning på kvällar och helger. Kontrollera även rutiner för att 

byta filter eftersom igensatta filter ökar energiförbrukningen, samt att värmeväxlarytor rengörs 

regelbundet. 43 

5.2.3 PUMPAR 

Pumpar bör förses med tryckstyrning. Detta är ett effektivt sätt att reglera flödet ur energisynpunkt då 

tryck och flöde anpassas efter behov. Övriga sätt att styra pumpar som exempelvis manuell reglering 

av hastigheten eller strypreglering förbrukar mer energi. En pump med strypreglering liknas 

41 Vattenfall (2008). 


43 Vattenfall (2008) 

27

exempelvis av Svenska Miljöinstitutet med att köra en bil med full gas och sedan reglera farten med 

bromsen. 

Det är även viktigt att pumpar som cirkulerar vatten för uppvärmning förses med pumpstopp då det 

inte föreligger något behov för uppvärmning eller kylning. Även detta kan spara stora mängder energi. 

Om vattenbehovet är ett annat än när pumpen installerades beroende på att exempelvis verksamheten 

har ändrats så bör man undersöka ifall alla pumpar fortfarande fyller en funktion. Det är även viktigt 

att man regelbundet underhåller pumparna enligt leverantörers specifikationer. 44 En analys av pumpar 

i Energy Key kräver att mätare finns installerad på varje enskild pump. 

5.2.4 ELMOTORER 

När elmotorerna i lokalen granskas bör man kontrollera vad de har för energimärkning. Den nya 

standarden för klassificering från IEC (International Electrotechnical Commission) klassar motorerna 

efter verkningsgrad med beteckningarna IE1, IE2 och IE3 där IE3 har högst verkningsgrad. Den har 

ersatt den tidigare klassifikationen från motortillverkarorganisationen CEMEP där motorer fick 

beteckningarna EFF1, EFF2 och EFF3 (EFF1 högst verkningsgrad) Har motorn en låg verkningsgrad 

medför det extra kostnader och ett eventuellt byte av motor bör undersökas med 

livscykelkostnadsberäkning. 45 

Det är även viktigt att kontrollera ifall elmotorer som inte är frekvensstyrda kan utrustas med 

frekvensstyrning så att de inte går för fullt hela tiden när de är på. Elmotorer som används för att driva 

transportband bör dimensioneras så att de går på full kapacitet. Om lasten på motorn skiftar bör en 

tvåstegsmotor användas. 46 

5.2.5 FLÄKTAR 

Fläktar bör varvtalregleras genom att förses med frekvensomvandlare. Jämfört med andra typer av 

styrsystem för fläktar är det den mest energieffektiva. Fläktar klassas liksom elmotorer med IE1, IE2 

och IE3. Vid byte av fläktar bör man undersöka ifall fläktar klassade som IE3 kan installeras och hur 

det påverkar LCC jämfört med andra alternativ. Bild 5.1 visar en jämförelse mellan de vanligaste 

sätten att styra fläktar. 

44 Klingspor, M (2007) 

45 Energimyndigheten (2012). Klassning av elmotorer 

46 CE-Systems (2010). 

28

Figur 5.1 Relativt effektbehov för fläktdrift med olika reglermetoder (Bild: Energimyndigheten (2006) 

Krav på fläktar) 

Vid spjällreglering ändras flödet genom att öppningen på spjället varieras. Det är en billig metod att 

reglera flödet, men den är inte så ekonomiskt gynnsam jämfört med de andra metoderna. Reglering 

med ledskenor innebär att man medvetet skapar en medrotation av luftflödet vid fläktinloppet. Genom 

att ändra vinkeln på ledskenorna ökas eller minskas medrotationen. Medrotationen gör att fläkten inte 

kan ”få tag i luften” lika effektivt och således sänks flödet. Axialfäktar med skovelvinkelreglering i 

exempelvis gruvor och inte i ventilationssystem i vanliga industrilokaler. Därför beskrivs de inte 

närmare i arbetet. 47 

5.3 ENERGIANALYS AV MEDIA 

5.3.1 VÄRME 

För uppvärmning av industrilokaler bör elradiatorer undvikas eftersom det är ett dyrt sätt att värma 

upp lokaler med. Ofta är industrilokaler stora vilket medför att radiatorer i allmänhet har en begränsad 

effektivitet att värma upp hela lokalen. Ett effektivare sätt är att istället låta ventilationen distribuera 

värme. Det görs bäst genom ett ventilationssystem där varmvatten kan cirkuleras genom 

ventilationsaggregaten i ett värmebatteri. Det är också viktigt att man tar tillvara på den värme som 

47 Energimyndigheten. (2006). Krav på fläktar. 

29

producerats genom att ha ett ventilationssystem som tar tillvara på värmen i frånluften. Även andra 

åtgärder som att hålla portar och fönster stängda i så stor utsträckning som möjligt är att föredra. Att 

isolera byggnaden är också viktigt för att minska värmeförlusterna. 48 Det är däremot ett område som 

inte beskrivas närmare i det här examensarbetet. 

För processvatten bör man undersöka möjligheten till att utnyttja värmen i spillvattnet på annat håll. 

T.ex. kan vattnet ledas om till en värmeväxlare och utnyttjas i ett annat steg i produktionen. För både 

värme och kyla är det även viktigt att se till att man inte värmer samtidigt som man kyler, det är 

emellertid ett problem som är vanligare i kontorsmiljöer. 49 

5.3.2 KYLA 

När det föreligger ett kylbehov i lokalen är vattenburen kyla och obehandlad uteluft att föredra över 

kompressorkyla. Vattenburen kyla distribueras bäst genom ventilationssystemet i form av ett 

kylbatteri. För den kyla som används för att kyla lokaler är det viktigt att kylbehovet minskas så 

mycket som det går. Exempelvis så kan man genom styrning av ventilations- och klimatsystemet 

tillåta en högre temperatur på nätter och helger i lokalen. Man bör även minska solinstrålningen 

genom att installera solskyddsutrustning på stora glaspartier samt kontrollera att termostater fungerar. 

För att öka verkningsgraden hos kylsystemet bör även rör för kylbärare isoleras ordentligt och ytan på 

värmeväxlare bör rengöras enligt riktlinjer från tillverkare. För kyla som används till processutrustning 

är det viktigt att rör isoleras ordentligt samt att man tar tillvara på ”spillkyla” Ett sätt att göra det är att 

återvinna kylan genom att leda spillvattnet genom en värmeväxlare. 50 

5.3.3 TRYCKLUFT 

Tryckluftsdrivna verktyg har ofta en verkningsgrad på runt 12-15 % det kan jämföras med 

motsvarande el-verktyg som har en verkningsgrad på närmare 50 % Det kan därför vara bra att 

undersöka ifall det är lönt att byta ut tryckluftsverktygen mot el-verktyg. 51 Nackdelen med el-verktyg 

över tryckluftsverktyg är att de väger mer, samt att de är stöldbegärliga eftersom de kan användas även 

där det inte finns tillgång till tryckluft. 52 

48 Göran Larsson (2012). 

49 EEF (2010), Intervju Göran Larsson (2012). 

50 EFF (2010). 

51 Energimyndigheten. (2006). Krav på tryckluft. 

52 Lars J Nilsson. (2012). 

30

Tryckluftssystem har ofta en låg verkningsgrad. Det beror delvis på att en stor mängd tryckluft går 

förlorad via läckor. Genom att söka upp läckorna och laga dem kan stora mängder pengar sparas 

eftersom mindre tryckluft då behöver produceras av kompressorn. 53 

Genom att titta på förbrukningen i Energy key då ingen produktion sker kan man få en bild av 

förlusterna genom läckor. En förbättringsåtgärd för tryckluft är att täta läckorna och detta sker bäst 

genom inventering utanför schemalagd produktion, märkning av läckor och tätning. Förutom att täta 

läckor bör man undersöka ifall det är möjligt att installera tidsstyrda magnetventiler på strategiska 

ställen. Att ha ett aktivt arbete med att minska tryckluftsläckor är något som kan ge stora vinster med 

relativt små investeringar. Framstegen kan även kontinuerligt kontrolleras i Energy Key vilket gör 

tryckluft tacksamt att arbeta med. 

5.3.4 ÅNGA 

Ånga innehåller stora mängder energi och är därför utmärkt som uppvärmningsmedia. För att ångans 

verkningsgrad ska bli så hög som möjligt är det viktigt att de ytor som ångan är tänkt värma upp 

rengörs med jämna intervall. Man bör därför se till att det finns schemalagt underhåll av exempelvis 

värmeväxlare och processutrustning enligt fabrikanternas riktlinjer. 

Vid distribution och användning av ånga så bildas kondensat. Kondensatet håller samma temperatur 

som ångan och det är därför viktigt att man tar tillvara på kondensatet i så stor utsträckning som 

möjligt. Ett effektivt sätt är att leda tillbaka kondensatet till matartanken, som förser 

hetvattenpannorna med vatten till ångproduktionen. En ytterligare vinst med att återleda kondensat är 

att det redan är behandlat med de kemikalier som krävs vid ångproduktion. Man sparar alltså energi 

samtidigt som man minskar förbrukning av kemikalier. 

När kondensat avleds till ett kondensatsystem med lägre tryck än ångsystemet så övergår en del av 

kondensatet till ånga igen. Den typen av ånga kallas expansionsånga och är även den värdefull att ta 

tillvara på. Det görs lättast i ett avspänningskärl. 54 Se figur 5.2. 


54 Armatec (2004). 

31

Figur 5.2 Funktion hos avspänningskärl för utnyttjande av expansionsånga. (Bild: Armatec 2004 

Handbok Ånga och Kondensat) 

Tar man tillvara på värmen från kondensat och expansionsånga på ett effektivt sätt medför det att 

uppvärmningsbehovet minskar och att man i bästa fall kan koppla ur exempelvis en värmeväxlare eller 

varmvattenberedare. 55 

55 Göran Larsson (2012). 

32

KAPITEL 6 – ENERGIANALYS AV HALLEN 

I kapitel 6 undersöks mätdata från elförbrukningen och förbättringsförslag diskuteras. Analysen av 

värme, kyla, tryckluft och ånga försvåras mycket eftersom det inte finns någon mätdata över 

förbrukningen. Istället grundar sig slutsatserna på inventering av utrustning, framtagna flödesscheman, 

funktionsbeskrivningar samt intervjuer med Tetra Pak personal och företagets leverantörer. 

6.1 ANALYS AV ELFÖRBRUKNINGEN 

Tillgänglig data över elförbrukningen finns sedan april 2011. Sedan dess har det skett ändringar i hur 

hallen används. Exempelvis slutade man köra dubbla skift den 1 november 2011. Detta påverkar 

naturligtvis hur förbrukningen ser ut och försvårar en analys av mätdata. Olika delar av 

stödprocesserna har påverkats på olika sätt beroende på vilken roll de har. Detta beskrivs närmare i 

analysen för varje enskild stödprocess. 

6.2 VENTILATION 

Ventilationen av testhallen får anses vara optimerad ur energisynpunkt. Fläktarna är försedda med 

frekvensomvandlare och värmen i frånluften används för att värma upp tilluften, vilket minskar 

byggnadens värmeförluster. Ventilationen är också produktionsstyrd, vilket innebär att ventilationen 

arbetar hårdare under produktion än då ingen produktion sker. Det sker via så kallad ”demand control” 

vilket innebär att en analog signal om produktionen tas in från maskinutrustningen i testhallen. 

Luftflödet anpassas därefter till rätt nivå. Det enda området där besparingar kan göras är för 

förbrukningen på kvällar och helger, då ventilationen står för uppvärmningen av hallen. Det diskuteras 

närmare i följande avsnitt. 

6.2.1 UPPVÄRMNING AV HALLEN MED VENTILATION 

Vid analys av data från testhallen går det att se ett tydligt mönster i förbrukningen före och efter den 

31 oktober 2011. Det beror på att man innan dess även hade kvällsskift. Det skedde också under en 

period av torkning av hallen. Detta innebar att ventilationen kördes dygnet runt under flertalet veckor. 

I analysen av förbrukningen för ventilationen är därför september och oktober 2011 ej med i statistik. 

Den 31 oktober 2011 började man med att endast köra dagsskift. Driftmönstret efter detta datum ser ut 

enligt följande. 

33

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Dagsförbrukning [kWh] Period Nov-11 till 

Mars-12 

721,5 718 716,5 712,5 711 

Figur 6.1 Elförbrukning för ventilation av testhallen. Period 31 oktober 2011 till 19 mars 2012. 

Figur 6.1 visar att förbrukningen måndag-fredag varierar väldigt lite. Däremot finns det en tydlig 

störning i driftmönstret under helger. Att förbrukningen är högre under lördagar då det endast sker 

sporadisk verksamhet är förvånande men kan förklaras med att produktionen genereras stora mängder 

värme. Under lördagen måste istället värmeväxlaren och den vattenburna värmen värma lokalen. Det 

som talar emot att denna höga förbrukning endast skulle vara kopplad till uppvärmning är att det 

skiljer så mycket mellan lördagar och söndagar. 

919,5 

För att undersöka ifall helgförbrukningen berodde på uppvärmning, eller om andra faktorer låg bakom 

så ändrades den 17 april styrningen för nattvärme i samråd med personal på Tetra Pak, från 18 grader 

till 16 grader. Det vill säga åtgärder för att värma lokalen sätts igång då temperaturen understiger 16 

grader istället för 18. Det var eftersom helgförbrukningen misstänktes bero på att ventilationen stod 

för en stor del av uppvärmningen av hallen under helgtid. 

Under första helgen efter ändringarna upptäcktes att förbrukningen för ventilationen minskat med över 

95 % från 1402 kWh till 66 kWh, jämfört med helgen innan. Förbrukningen på maskinplatser var 

däremot i stort sett konstant. 4574 kWh jämfört med 4560 kWh. Det bekräftar misstankarna att den 

höga helgförbrukningen då det inte sker övertidsarbete beror på uppvärmning av hallen. Det kan alltså 

vara av intresse att fundera på vilken temperatur som är acceptabel i hallen då ingen produktion sker. 

Ett allt för högt börvärde innebär onödig energikostnad i form av uppvärmning medan ett för lågt 

värde innebär att hallen inte kommer vara tillräckligt uppvärmd efter helgen, för att kännas bekväm att 

arbeta i. Kan man exempelvis reducera förbrukningen under helger med 50 % skulle det medföra 

besparingar på 25 000 – 30 000 SEK under vinterhalvåret. 

34 

409,5 

Förbrukning 

[kWh] 

ventilation…

6.2.2 VENTILATION VERKSTAD 

Ventilationssystemet till verkstaden är inte tidstyrt utan går hela tiden. Den projekterade 

förbrukningen för 2012 uppgår till ca 47000kWh. Med en tidsstyrning av ventilationen, likt den som 

finns för testhallens ventilation kan förbrukningen minskas avsevärt. 

6.3 BELYSNING 

Analysen av belysningen i Energi Key försvåras av att mätstationen som mäter belysningens 

förbrukning också mäter annan utrustning i hallen såsom portar, diverse uttag placerade både i hall och 

i kulvert som utrustning kan anslutas till. Mätstationen mäter också förbrukning för kompressorer, 

grundvattenpumpar, UPS (uninteruptable power supply) samt inkubationsanläggning AS-1. 

Genom att titta på hur belysningen i hallen är styrd (se avsnitt 4.2.1) och genom utförd 

okulärbesiktning av belysningen, samt rutiner för att släcka, så har följande förslag till åtgärder tagits 

fram. 

Åtgärd 1: Installation av närvarostyrning i lagret och kallförrådet. 

Åtgärd 2: Installation av närvarostyrning för takbelysning under entresol. 

6.4 ELMOTORER 

En inventering av elmotorerna visade att de är klassificerade som motorer av verkningsgrad standard, 

IE1 (se avsnitt 4.4.1 och 4.4.2) Detta innebär att motorerna har en relativt låg verkningsgrad, ungefär 

5-6 % lägre än motorer som tillhör den högsta klassen, IE3. Sedan den 1 januari 2012 gäller att nya 

motorer som tas i bruk måste ha åtminstone IE2 standard, dvs. klassen högre än vad motorerna i hallen 

har. Eftersom de installerades före denna standard trädde i kraft, påverkas de inte av den nya lagen. 

Vanligtvis ligger investeringskostnaden för en elmotor på runt 15 % av den totala livscykelkostnaden. 

Att byta till motorer med en högre verkningsgrad anses därför inte vara aktuellt. Det är på grund av att 

det är ett dyrare alternativ än att fortsätta ha motorerna med en lägre verkningsgrad i drift. Däremot 

föreslås att man installerar motorer av den högre verkningsgraden när det är dags att byta ut de 

befintliga motorerna. 

Styrningen av transportbandet innebär att banden placerade i kulverten inte är på i onödan. Däremot 

går ofta banden i hallen utan att transportera något. Det beror på att de sätts på manuellt då 

produktionen är tänkt att börja. Att installera ett effektivare styrsystem likt den som styr banden i 

kulverten (se avsnitt 4.4.1) bör undersökas. 

35

6.5 PUMPAR 

Cirkulationspumparna som förser hallen med vatten och vattenburen värme och kyla är utrustade med 

extern tryckstyrning och styrs alltså efter behov. De är av moderna modeller och har således en 

förhållandevis bra verkningsgrad. Det föreligger inget behov att byta någon av pumparna så länge de 

bibehåller normal drift och verksamheten inte ändras. 

6.6 FLÄKTAR 

Fläktar till ventilationssystemen i hall och verkstad är alla försedda med frekvensomvandlare. 

Dessutom har hallens ventilation i sin helhet ett effektivt styrsystem ur energisynpunkt. Det finns 

därmed inget behov till byte av fläktar. 

6.7 ANALYS AV MEDIA I HALLEN 

Analysen av värme, kyla, tryckluft och ånga försvåras eftersom det inte finns någon mätdata för 

förbrukningen. Istället grundar sig slutsatserna på inventering av utrustning, framtagna flödesscheman, 

funktionsbeskrivningar samt intervjuer med Tetra Pak personal. 

6.7.1 VÄRME/KYLA 

För värme och kyla föreslås främst att man genomför en analys av hur värmen från solinstrålningen 

och värmen från hallen i den norra delen påverkar kontorsdelen på våning 3 och 4 i den norra delen av 

byggnaden. Loftgången på dessa våningar värms upp mycket dels från verksamheten i hallen men 

också på grund av solinstrålningen. Kontorsdelen som endast skiljs åt av en vägg kyls med 

ventilationen till behaglig temperatur. Förslagsvis bör fönsterytor förses med solskydd och värmen i 

loftgångens övre våningar bör ledas om. Eftersom lagret som ligger i anslutning till loftgångarna 

värms upp med radiatorer skulle värmen eventuellt ledas hit. En frånluftsfläkt med temperaturgivare 

skulle även kunna installeras i mitten av loftgången på våning fyra. Dessa alternativ bör undersökas 

med LCC som är grundade på offerter från företag som utfört likande arbete för Tetra Pak tidigare. 

6.7.2 TRYCKLUFT 

Eftersom tryckluften inte produceras lokalt i hallen har det inte undersöks huruvida det finns en 

möjlighet att ta tillvara på den värme som bildas då luften komprimeras i kompressorn. Analysen av 

tryckluft har endast skett på distribueringen av tryckluft i byggnad 316. 

36

Genomförd inventering av tryckluftsventiler och maskinplatser visade att det finns tryckluftsläckor på 

flertalet ställen i hall, förråd och lager. Detta är inget ovanligt i industrilokaler, men bör åtgärdas då 

det medför stora extrakostnader. 

I dag är det inte möjligt att skaffa sig en uppfattning om tryckluftsläckornas storlek i Energy Key. Det 

beror på att tryckluftsmätarna inte är fulltsändigt installerade. När mätarna är fullständigt installerade 

och inlagda i Energy Key föreslås att det inleds ett aktivt arbete med att täta tryckluftläckor. 

Förslagsvis utses personal med kunskap om hallens tryckluftssystem att arbeta med inventering och 

dokumentering av nya läckor två gånger per år. 

Det är inte möjligt att stänga av flödet av tryckluft under kvällar och helger eftersom tryckluften styr 

en rad viktiga funktioner som exempelvis ångventiler. Ett bra arbete med att minska tryckluftsläckor är 

därför extra viktigt. 

6.7.3 ÅNGA 

Det kondensat som bildas leds tillbaka till en uppsamlingstank i teknikrum 020. Kondensatet skickas 

sedan vidare till matartanken och återanvänds i ångproduktionen Det gäller däremot inte kondensat 

som bildas från den ånga som används på maskinplatserna. Det finns planer på att leda om 

expansionsånga och använda den till att värma upp vattnet som samlas i kondensattanken. I dagsläget 

värms vattnet i kondensattanken upp av en värmeväxlare med 3 bars ånga (P316-K2-VVX1). Den 

värmeväxlaren skulle med utnyttjandet av expansionsånga kunna tas ur bruk. 

Ångan som produceras i ånganläggningen håller ett tryck på 10 bar, men reduceras sedan till 2.7 

respektive 7 bar när den används. Därför bör man undersöka ifall det räcker med att hålla ett lägre 

tryck på den producerade ångan eftersom det hade sparat energi. 

6.8.1 FÖRBRUKNING UTANFÖR SCHEMALAGD PRODUKTION 

På helgen sker sporadiskt övertidsarbete och servicearbeten i hallen. Det kan exempelvis röra sig om 

att en maskin måste testas under ett par timmar inför kommande vecka eller att man slutför de 

maskintester som inte gjorts färdiga under fredagen. En granskning av denna verksamhet har utförs. I 

det här avsnittet presenteras ett exempel på hur helgproduktionen och energiförbrukning såg ut. 

37

Figur 6.1 Översiktsbild av testhallen lördagen den 26 Maj. Foto: Christopher Abelin 

Den 26 Maj granskades helproduktionen i hallen. Då kördes en av maskinerna i hallen av två anställda 

på Tetra Pak. I sig förbrukar inte en produktionsmaskin särskilt mycket om man jämför med den totala 

förbrukningen. Problemet ur energisynpunkt är att övriga maskiner också står på redo för att användas. 

Det innefattar även belysning vid maskinerna, styrutrustning, och övrig utrustning som ECU- 

maskinerna. Även hallens takbelysning stod på (300 armaturer totalt 600 lysrör) fastän hallens 

belysning är uppdelad i fyra sektioner och endast en hade behövt stå på. 

Att maskinerna hålls i standby läge kan förklaras med att de har en tidskrävande uppstartningsprocess. 

Det beror på att de måste förvärmas innan man kan starta produktion. I Energy Key kan man avläsa att 

maskinerna tillsammans förbrukar mellan 90-120 kWh per timme i standby läge. Variationen beror på 

att det vid olika tidpunkter finns olika många maskiner inkopplade. Kan man reducera tiden då 

maskinerna är redo att användas finns det alltså stora summor pengar att spara. Baserat på studien av 

helgproduktionen så föreslås även att man inför rutiner för vilken belysning och annan utrustning som 

drivs vid övertidsarbete då inte hela hallen används. 

6.9 RÄKNEEXEMPEL: MÖJLIGA BESPARINGAR INOM EL 

För att få en uppfattning om ungefär hur stora besparingar som kan göras för elförbrukningen har ett 

räkneexempel gjorts där uppgifter om årsförbrukningen används. Potentiell besparing som kan uppnås 

har sedan uppskattats. Uppskattningen grundar sig antingen på faktiska besparingar som uppnåtts på 

andra företag genom liknande åtgärder (Vattenfall (2008), EEF (2009) ) och/eller genom att 

driftmönster över förbrukningen studerats på plats i hallen och i Energy Key. För att kunna uppnå de 

angivna besparingarna krävs att man åstadkomma den procentuella besparingen som angivits. 

Siffrorna ska därför betraktas med varsamhet och endast relationen i storlek mellan de olika 

38

esparingarna kan anses riktig. I räkneexemplet har ett pris på 65 öre per kWh använts. De 

beräkningar som gjorts finns samlade i appendix A5. 

Tabell 6.1 Räkneexempel besparingar inom olika områden för el. 

Område Årsförbrukning 

[kWh] 

Belysning 

enligt appendix 

A2 

Årsförbrukning 

[SEK] 

190 000 123 500 Installation av 

närvarogivare (10 % 

reducering av 

förbrukning) 

Transportband 90 000 58 500 Knyta drift hos 

transportbanden i 

hallen starkare till 

produktionen (50 % 

reducering av total 

förbrukning) 

Ventilation för 

hall (helger) 

52 000 33 800 Effektivare styrning 

för att sänka 

förbrukning under 

kvällar och helger 

med 50 % 

Maskinplatser 1 600 000 1 040 000 Reducering av 

förbrukning då ingen 

verksamhet sker med 

25-50 % 

39 

Förslag på åtgärd Potentiell 

besparing per år 

[SEK] 

13 000 

30 000 

17 000 

165 000 - 335 000

KAPITEL 7 - DISKUSSION & SLUTSATS 

Med ett större dataunderlag från de nya mätarna kommer Tetra Pak Packaging Solutions AB att ha 

mer kontroll över de utgifter som är kopplade till produktion. Det innebär dels att de med högre 

säkerhet vet hur mycket pengar som måste budgeteras till produktionen, vilket i sin tur ger ett 

incitament att arbeta aktivt med energifrågor. För att underlätta arbetet i Energy Key föreslås att 

information om vad varje mätare mäter läggs till, samt att mätarna delas upp i kategorierna produktion 

och fastighet. Dessutom föreslås att det för el, värme ånga läggs till mätare för att förbättra 

dataunderlaget ytterligare. 

För värme föreslås att en ny mätare installeras för den värme som värmer upp lager och kallförråd via 

radiatorer. Processutrustningen i hallen behöver en mätare för ånga och en för el som mätare 

förbrukningen hos Alcip 140 maskinen och en elmätare som mäter förbrukningen för Therm Aseptic 

Flex maskinen. Vill man skaffa sig bättre kunskap om hur mycket kontorsdelen av byggnaden 

förbrukar bör en mätare installeras på någon av elcentralerna som förser kontor på plan två, tre och 

fyra med ström. 

Examensarbetet har funnit att det finns brister i den dokumentation av process och mätutrustning som 

lämnats av leverantörer. Analysen av hallen har försvårats av att många av elcentralerna saknar 

gruppscheman över vad de förser med ström samt att dataunderlaget för energiförbrukningen endast 

finns tillgänglig från april 2011. För värme saknas data för viss del av förbrukningen och för kyla, 

tryckluft och ånga finns pga. trasiga mätare, ofullständig installation/programmering mycket lite 

mätdata. Under examensarbetets gång har arbetet med att laga mätarna påbörjats av personal på Tetra 

Pak. Det har resulterat i att flera av mätarna lagats och att man i dagsläget håller på att skaffa sig ett 

bättre dataunderlag om energiförbrukningen i byggnaden. 

Förbrukningen av el under helgdagar uppgår till ungefär 50 % av förbrukningen under en vanlig 

arbetsdag. En stor bidragande faktor till det är att maskinerna lämnas på och står redo att användas 

dygnet runt. Den årliga kostnaden för maskiner och produktionsutrustning beräknas uppgå till 350 000 

- 450 000 kronor. Det bör därför ses över ifall tiden då maskinerna står i standby kan kortas ner. 

Utrustningen inom hallens stödprocesser är överlag modern och försedd med styrsystem för en 

effektiv energianvändning. För att minska förbrukningen här föreslås effektivare styrning utanför 

arbetstid för ventilationen samt att transportbandens drift styrs starkare till produktionen. För 

belysning föreslås att en närvarogivare installeras i lagret, samt för takbelysning ovan entresolen 

eftersom dessa utrymmen används i mindre omfattning. 

Förbrukningen av tryckluft kan minskas genom att rutiner införs för inventering och tätning av 

tryckluftsläckor, samt genom att förbrukningen följs kontinuerligt i Energy Key. För ånga finns det i 

dagsläget planer på att ta tillvara på expansionsånga och använda den till uppvärmning vilket medför 

40

att en värmeväxlare ska kunna tas ur bruk. För kyla och värme krävs en djupare analys baserad på 

mätvärden. 

Under arbetets gång har ytterligare idéer dykt upp på potentiella sätt att spara energi i byggnadens 

andra delar. Utöver analysen av testhallen bör det även undersökas ifall byggnaden kyls och värms på 

samma gång. T.ex. så värms hallens norra del upp mycket på grund av ljusinsläpp och 

produktionsverksamhet. Samtidigt så kyls kontoren i norra delen ner till behaglig nivå. För att minska 

förbrukningen av kyla här bör det undersökas ifall värmen kan ledas om eller minskas. För att detta 

ska kunna analyseras krävs bättre dataunderlag om hallens värme- och kylförbrukning, samt en 

fördjupning i värme- och kylningssystemen för kontoren. Det är också av intresse att installera en 

närvarogivare för belysningen i ventilationsrummen då det upptäckts att rutiner för att släcka här är 

dåliga. 

För att öka medvetenheten hos personal skulle siffror på förbrukningen kunna visas på de 

informationsmonitorer som finns placerade i köken. En ökad medvetenhet om hur förbrukningen ser ut 

och om den minskat eller ökat jämfört med exempelvis föregående månad skulle kunna bidra till ett 

större engagemang kring energifrågor och att folk får bättre rutiner i sin egen energianvändning. 

41

REFERENSER 

AB Lunds Rörmontering. (2010). Funktionsbeskrivning 316 ångcentral. 

AB Lunds Rörmontering. (2010). Produktionsutrustning rörentreprenad 316. 

Andersson, Yves. Personlig intervju. 16 Maj 2012. 

Armatec. (2004). Handbok Ånga och Kondensat, utgåva 2. 

Bravida. (2010). Orienterande uppgifter ventilationssystem. 

CE-Systems. (2010). Funktionsbeskrivning av transportband. 

Energimyndigheten. Elmotorer. (2011). Besökt 2012-03-24. 

http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Tillverkningsindustri--hjalpsystem-och-processer/Elmotorer/ 

Energimyndigheten. (2006). Krav på fläktar. 

Energimyndigheten. (2006). Krav på pumpar. 

Energimyndigheten. (2006). Krav på Tryckluft. 

Energimyndigheten. (2004) Handbok för kartläggning och analys av energianvändning. 

Energieffektiviseringsföretagen, EEF. (2009). Spara energi i mindre industrier. 

E.on. Användningsområden EnergiDirigent. Besökt 2012-05-29. 

http://www.eon.se/foretagskund/Energieffektivisering/EnergiDirigent/Anvandingsomraden- 

EnergiDirigent/ 

FORCE Technology. Energy Key. Besökt 2012-04-16. 

http://www.forcetechnology.com/sv/Menu/Products+and+Concepts/Energy+Key/ 

Jönsson, Ingemar. Personlig intervju. 29 februari 2012. 

Klingspor, M. (2007). Energimanual – Manual för energieffektivisering för små och 

medelstora industriföretag. 

Lundberg Magnus. Personlig intervju. 27 Juni 2012. 

Mattsson, Jörgen. Personlig intervju. 12 mars 2012. 

Montell, Mikael. (Automationsgruppen). Personlig intervju. 5 juni 2012. 

Nilsson, Lars J. Personlig intervju. 8 maj 2012. 

NCC. (2010). Förteckning av ingående maskiner. 

Nea Teknik AB. (2009). Funktionsbeskrivning av ventilationsaggregat produktions- och 

testhallsventilation. 

42

Temperatur.nu. Mätvärden för medeltemperatur i Lund period april 2011 t.o.m. mars 2012. 

Besökt 2012-05-16. http://www.temperatur.nu/ 

Tetra Pak. (2011). Tetra Pak Raises the Bar with Tough New Environmental Targets for 

Sustainable Growth. Besökt 2012-03-01. 

http://www.tetrapak.com/about_tetra_pak/press_room/news/Pages/Newenvironmentaltargets.a 

spx 

Tetra Pak AB. (2012). Hållbarhetsredovisning Norden och Baltikum. 

Tetra Pak Packaging Solutions AB (2011) Miljörapport. 

Vattenfall. (2008). Åtgärder som snabbt ger resultat. 

Viessmann. (2008) Vitomax 200-WS manual. 

ÅF infrastruktur AB. (2009). Armatursförteckning el. 

43

APPENDIX 

A1. MÄTSTATIONER INSTALLERADE I TESTHALL 316 

Mätstationer ställverk 1 

Namn Media Mäter Placering 

F316-01 El Total förbrukning för 

ställverk F316-1 

Ställverk 

K316-06 El Total förbrukning för 

kontor vån. 1-4 nordväst 

inklusive ventilation 

kontor N (K316-515) Samt 

ventilation för 

omklädningsrum (K316- 

027) 

El/telerum NV 0159 

K316-08 El Total förbrukning för 

kontor vån. 1-4 Nordost. 

El/telerum NO 0105 

K316-027 El Utrustning i fläktrum till 

omklädningsrum vån 0. 

Fläktrum 0135 

K316-042 El --- Fläktskåp teknikrum 

N 0131 

K316-043 El Process norr Elrum process N 

0153 

K316-11 El Belysning och uttag i 

testhall och kulvert, 

förbrukning i lager och 

kallförråd, portar, samt 

inkubator AS1. 

El/Telerum 1338 

K316-12 El Laddning av truckbatterier Truckladdning S 

1332 

K316-134 El Pumpar till inkubator AS1, 

oljeavskiljare, samt 

ånganslutning (K316-241) 

El/telerum S 1338 

K316-140 El Transportband S El/telerum S 1338 

K316-150 El Verkstad Ö Verkstad Ö 

K316-24 El Ventilation Lab S Fläktrum Lab S 2303 

K316-25 El Total förbrukning lab. Fläktrum Lab S 2303 

K316-27 El Kontor V samt ventilation 

V (K316-438) 

El/Telerum V 2222 

K316-241 El Utrustning i 

ånganslutningsrummet 

Ånganläggning Ö 

K316-257 El Ventilationen i verkstad Ö Ventskåp ovan 

44

45 

verkstad 

K316-33 El Ventilationen i testhallen Fläktrum prod hall 

SV 3301 

K316-438 El Ventilation kontor V Fläktrum V 4203 

K316-515 El Ventilation kontor N Fläktrum N 5102 

F316-2 El Total förbrukning ställverk 

2 

Ställverk 

K316-146 El Förbrukning strömskena 

1000A 

Testhall 


1000A 

Testhall 


1000A 

Testhall 


1000A 

Testhall 

Namn Media Mäter Placering 

EM1-VP-316K Värme Total förbrukning värme Teknikrum 016 

EM1-VS1-316K Värme Förbrukning av kyla 

testhallens ventilation 

EM1-KB1-316K Kyla Total mängd kyla in till 

byggnaden 

EM2-KB1-316K Kyla Förbrukning av kyla 

testhallens ventilation 

P316-KB2-EM1 Kyla Förbrukning P316-VV5- 

VVX2 som kyler VV5 

vatten till 

produktionsanläggningen 

P316-KB2-EM2 Kyla Förbrukning av kyla norra 

rampen (maskinplats 1-9) 

P316-KB2-EM3 Kyla Förbrukning av kyla norra 


P316-Å03-EM1 Ånga Förbrukning av 

värmeväxlare P316-VV1- 

VVX1 


värmeväxlare P316-VV5- 

VVX1 

P316-Å03-EM3 Ånga Förbrukning Alcip 140 och 

produktionsanläggn. vid 

maskinplats 1-4 


värmeväxlare P316-K2- 

VVX1 

Ventilationsrum 

testhallen 

Teknikrum 016 

Ventilationsrum till 

testhallen 

Teknikrum 020 

Kulvert 

Kulvert 

Teknikrum 020 

Teknikrum 020 

Teknikrum 020 

Teknikrum 020 

P316-Å07-EM1 Ånga Förbrukning norra rampen Kulvert

P316-Å07-EM2 Ånga 

(maskinplats 1-9) 

Förbrukning södra rampen 


Kulvert 


värmeväxlare P316-TV5- 

VVX1 

Teknikrum 020 

P316-Å07-EM4 Ånga Förbrukning maskinplats 1-4 Testhall 

P316-Å07-EM5 Ånga Förbrukning mejeriutrustn. Testhall 

P316-TL1-GFL1 Tryckluft Total förbrukning Teknikrum 020 

P316-TL1-GFL2 Tryckluft Förbrukning norra rampen 


Kulvert 

P316-TL1-GFL3 Tryckluft Förbrukning södra rampen 


Kulvert 

P316-KV2-GFV1 Vatten Vattenförbrukning avsatt till 

P316-K2-VVX1 

Teknikrum 020 

P316-KV2-GFV2 Vatten Vattenförbrukning Alcip 140 

maskin 

Teknikrum 065 

P316-KV2-GFV3 Vatten Vattenförbrukning norra 


Kulvert 

P316-KV2-GFV4 Vatten Vattenförbrukning södra 


Kulvert 

P316-KV2-GFV5 Vatten Total förbrukning för KV2 Teknikrum 020 

P316-KV5-GFV1 Vatten Total förbrukning KV5 Teknikrum 020 

P316-KV5-GFV2 Vatten Vattenförbrukning norra 


Teknikrum 020 

P316-KV5-GFV3 Vatten Vattenförbrukning södra 


Teknikrum 020 

P316-VV1-GFV1 Vatten Vatten avsatt till P316-VV1- 

VVX1 som värmer vatten till 

kontor 

Teknikrum 020 

P316-VV3-GFV1 Vatten Mäter flödet till 

kondensattanken 

Teknikrum 020 

P316-VV5-GFV1 Vatten Vatten avsatt till P316-VV5- 

VVX som används i 

produktionsanläggningen 


Teknikrum 020 

VM1-VV1-316K Vatten Varmvattenförsörjning 

kontor, VV1. 

Teknikrum 016 

VM1-VVC1-316K Vatten Varmvattencirkulation, 

kontor, VVC1. 

Teknikrum 016 

VM1-KV1-316K Vatten Total mängd vatten in till 

byggnaden 

Teknikrum 016 

VM1-KV2-316K Vatten Delflöde av KV1 som 

försörjer kontor 

Teknikrum 016 

46

A2. UTRUSTNING INOM STÖDPROCESSER 

Utrustning försörjning av värme/kyla och processvatten 

Typ av Beteckning Modell Betjänar system Effekt 

utrustning 

[kW] 

Pump P316-TVC5-P1 Stratos-Z 25/1 Cirkulationssystemet för 

processtempvatten, TVC5 

0.1324 

Pump P316-TV5-P1 Stratos-Z 65/1- 

12 

Processtempvatten TV5 0.65 

Pump CPK1-KB1- 

316K.53 

IL 150/220-11/4 Kylbärare, KB1 11 

Pump CPV1-HVVX1- 

316K.53 

IPL 80/130-3/2 Värme sekundär 1, VS1 3 

Pump CPV1-VS2:4- IPL 32/100- Värme sekundär 2:4, 0.55 

316P.56 

0,55/2 

VS2:4. Uppvärmning av 

lager och förråd via 

radiatorer. 

Pump P316-VVC5-P1 Stratos-Z 25/1 Cirkulation av VV5 0,1324 

Värmeväxlare HHVX1-316K.53 TL 10B-FG-117 Ansluter till inkommande 

ledning för värme. 

--- 

Värmeväxlare P316-TV5-VVX1 EH-6E-ST- Bereder processvatten TV5 --- 

DHW-PN till maskinplatser (värmer) 

Värmeväxlare P316-TV5-VVX2 TL10-PFG Bereder processvatten TV5 

till maskinplatser (kyler) 

1470 

Värmeväxlare P316-K2-VVX1 EH-4E-ST- Värmer kondensat i --- 

DHW-PN kondensattank 

Värmeväxlare P316-VV5-VVX1 EH-6E-ST- Bereder varmvatten till --- 

DHW-PN maskinplats 1-4 (värmer) 

Värmeväxlare P316-VV5-VVX2 CB300-100M Bereder varmvatten till 

maskinplats 1-4 (kyler) 

350 

Utrustning ventilationssystemet hall och verkstad 

Typ av 

utrustning 

Ventilationsag 

gregat 


gregat 


gregat 


gregat 


gregat 


gregat 

Beteckning Modell Uppgift Effekt 

[kW] 

TA7-316P.56 IV Flexomix 

3150 

Förser testhallen med tilluft 2x18.5 

FA7-316P.56 IV Flexomix Transporterar luft från 2.15 

2550 

testhallen 


3150 

Förser testhallen med tilluft 2x18.5 


2550 

testhallen 

TA9-316P.56 IV Flexomix Förser testhallen med tilluft 5.5 

600 

via värmeväxlare 


600 

testhallen via värmeväxlare 

47


gregat 


gregat 

Pump CPV1-TA7- 

316P.56 

Pump CPK1-TA7- 

316P.56 


316P.56 

Pump CPK1-TA8- 

316P.56 


316P.58 


360 

FA10-316P.58 IV Flexomix 

360 

IPL 40/90- 

0,37/2 

IPL 80/115- 

2,2/2 

IPL 40/90- 

0,37/2 

IPL 80/115- 

2,2/2 

48 

Förser verkstad med tilluft 4 

Transporterar luft från 

verkstad 

Cirkulerar varmvatten 

genom ventilationsaggregat 

TA7 då värmebehov 

föreligger 

Cirkulerar kylvatten genom 

ventilationsaggregat TA7 

då kylbehov föreligger 

Cirkulerar varmvatten 


TA då värmebehov 

föreligger 

Cirkulerar kylvatten genom 

ventilationsaggregat TA8 

då kylbehov föreligger 

Wilo Top-S25/7 Cirkulerar varmvatten 


TA10 då värmebehov 

föreligger 

Värmeväxlare VVX1 Värmer tilluft med hjälp av 

frånluft. 

Utrustning transportband 

Typ av Beteckning Modell Uppgift Effekt 

utrustning 

[kW] 

Elmotor --- SEW-Eurodrive 

KA67T 

Driver transportband 2.2 


KA67T 



KA67T 



KA67T 



KA67T 



KA67T 



KA67T 



KA77T 



KA77T 


Elmotor --- SEW-Eurodrive Driver transportband 5.5 

11 

0.37 

2,2 

0.37 

2,2 

0.195

Utrustning belysning 

KA77T 

Typ av Beteckning Antal Uppgift Effekt 

utrustning 

[kW] 

Lysrör L29 (80W) 600 Takbelysning testhallen 48.0 

Lysrör L34 (35W) 144 Takbelysning loftgångar 5.0 

Lysrör L29 (80W) 38 Takbelysning lager, 

kallförråd, port till 314 

3.0 

Lysrör L23 (58W) 24 Takbelysning portar, 

truckladdning 

1.4 

Lysrör L48 (28W) 18 Takbelysning verkstad 0.5 

Lysrör L28 (49W) 78 Takbelysning under 

entresol 

3.8 

Lysrör L28 (49W) 8 Truckladdning 0.4 

49

A3. FLÖDESSCHEMA FÖR MEDIA I TESTHALLEN 

Flödesschema för värme, kyla, tryckluft, ånga och vatten med energimätare markerade i rött. 

50

A4. HUVUDLEDNINGSSCHEMA FÖR STÄLLVERK F316-1 OCH F316-2 

55

Belysning 

A5. BERÄKNINGAR TILL RÄKNEEXEMPEL 

Total effekt = 62.1 kW, Antas vara på 12 timmar per dygn måndag till fredag (beräkningarna är 

förenklade genom antagandet att förbrukningen utanför arbetstid är noll och att all belysning är 

på under arbetstid) 

62.1*5*12*52 = 193 752 kWh. 

Pris per kWh = 0.65 kr 

Besparing uppskattad till 10 % 

193 752* 0.65*0.1 = 12 594 ≈ 13 000 kr 

Transportband 

Årsförbrukning = 90 000 kWh 


Besparing uppskattad till 50 % av årsförbrukningen 

90 000*0.65*0.5 = 29 250 ≈ 30 000 kr 

Ventilation 

Helgförbrukning = 1000 kWh/helg 


Besparing uppskattad till 50 % av förbrukning 

1000*52*0.65*0.5 = 16 900 ≈ 17 000 kr 

Maskinplatser 

Årsförbrukning = 1 600 000 kWh 


Besparing uppskattad till 25-50 % 

Tid utanför schemalagd produktion: 12h per dag mån-fre och 24h lördag och söndag = 108h av 

168h per vecka. 

1 600 000*0.65*0.25* (108/168) = 167 143 ≈ 165 000 kr 

1 600 000*0.65*0.5*(108/168) = 334 286 ≈ 335 000 kr 

57

publikationen - Miljö- och energisystem - Lunds tekniska högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?