NUMMEr 1, 2012

Ledare: 

Ingenting har hänt 

sedan finanskrisen u 3 

Osäkert år när 

bogserbåten 

flaggades ut u 10 

NUMMEr 1, 2012 

Costa Concordias 

besättning: "Vi vill 

inte höra lögner" u 20

Otäckt aktuell 

sjöräddning 

I år kommer minst två 100-årsjubileer 

som berör sjöfarten att 

uppmärksammas. 

Den 16 april 1912 kolliderade 

atlantångaren Titanic med ett 

isberg och sjönk. Händelsen gav 

svallvågor i hela sjöfartsvärlden. 

Titanic uppfyllde dåtidens sjösäkerhetskrav; 

det fanns till exempel 

1 178 livbåtsplatser ombord vilket 

var drygt 200 fler än vad reglementet 

krävde. Men fartyget hade 

samtidigt tillstånd att ta ombord 

3 547 personer. 

Det orimliga i detta hade börjat 

uppmärksammas, men när Titanic 

byggdes hade frågan ännu inte nått 

så långt som till en lagändring. 

Titanics förlisning satte fart på 

sjösäkerhetsdiskussionerna och 

resultatet blev den första SOLASkonventionen. 

Titanics förlisning 

uppmärksammas i år av IMO som 

valt händelsen som tema för 2012 

års Världssjöfartens dag. 

1912 var också året då begreppet 

”arbetstagarnas ombud” dök upp 

första gången i lagsammanhang. 

I den nya Lagen om arbetarskydd 

fanns en bestämmelse som gav arbetstagare 

rätt att utse arbetarombud. 

Det här var början till dagens 

skyddsombud. Själva benämningen 

skyddsombud började dock inte 

användas förrän 1938. Idag har 

skyddsombud i Sverige en unik 

ställning och en rad lagstadgade 

befogenheter. 

Ibland blir ämnen man valt att 

skriva om plötsligt mer aktuella än 

man önskat och trott. Intervjuerna 

för reportaget om sjöräddningsprojektet 

First gjordes en fredag i januari. 

Några timmar senare samma 

dag gick kryssningsfartyget Costa 

Concordia på grund och ämnet 

massräddning och olyckor till sjöss 

diskuterades världen över. Reportaget 

hittar du på sidan 18. 

Klara Magnusson, redaktör 

Bild Dick Gillberg 

INNEHÅLL 

Migrantarbetare tema för 

konferens i Manila 

Runt om i världen finns miljontals migrantarbetare 

som arbetar under bedrövliga för hål landen. 

Norska LO tog nyligen initiativ till en 

konferens om ämnet. 

ITF-koordinator: ”Det värsta jag sett” 

Vid ett besök på Hong Kong-flaggade Angel III 

uppdagades omfattande tekniska problem och 

ITF-koordinator Annica Barning beskriver mat- 

och boendeförhållanden som usla. 

Hårt slit för ett avtal 

Svitzers bogserbåt Freja har sedan en tid tillbaka 

Torshavn på Färöarna som hemmahamn. Sjömannen 

träffade besättningen ombord i Oskarshamn. 

Sjöfolkets framtid 

ödesfråga vid konferensen 

Finns det någon framtid för europeiskt sjöfolk? 

Den frågan genomsyrade SEKO sjöfolks klubbordförandekonferens 

som hölls på Birka Paradise 

i januari. 

Här testas nytt koncept 

för massräddning 

Sedan tre år tillbaka testas ny räddningsutrustning 

ombord på Stena Jutlandica. Projektet First är ett 

samarbete mellan Sjöräddningssällskapet och Stena 

Line. Målet är att konceptet ska bli global standard. 

Viktigt vara påläst som skyddsombud 

Engagemang och vilja är en bra grund, men för att 

verkligen kunna göra skillnad krävs även kunskap 

om lagar, regler och avtal. Det säger Christer 

Sjökvist, bartender och skyddsombud på Silja Galaxy. 

10 

16 

18 

22 

ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se 

REDAKTÖR & REPORTER: Klara Magnusson, Studio Desktop, klara@sjomannen.se, 031 42 95 21 

REPORTER: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se 

REPORTER: Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se 

ANNONSER: Breakwater Publishing, 031 722 74 83 

DESIGN, SÄTTNING & TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, www.billes.se, 031 86 55 00 

GRAFIK/ILLUSTRATIONER: Lars "Mellis" Melander, om inget annat anges 

PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i SEKO sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. 

Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår i Sverige. 

Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, 031 42 95 36 

BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg 

E-POST: redaktion@sjomannen.se 

UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och 

Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut 1914. 

Sjömannen ges ut av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. 

Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material 

OMSLAGSBILD: Bosse Wållberg är matros på Svitzers bogserbåt Freja, som numera har färöisk flagg. 

Bild Stefan F Lindberg. 

5 

8

Bild Anders Kämpe 

Ingenting har hänt 

sedan finanskrisen 

Redarna har surat på sin kammare istället för att föra 

utvecklingen eller de politiska sjöfartsbesluten framåt, 

skriver Kenny Reinhold. 

Det är tre och ett halvt år sedan den 

beryktade finanskrisen startade och 

det gjorde den i USA med ett brak som 

sedan spred sig över hela världen. ”Skadorna” 

slog olika, allt från en mindre 

dipp till att länder mer eller mindre gick 

i konkurs. 

Sjöfarten hade fram tills dess fört en 

mycket god tillvaro under nästan ett decennium 

och redarna skar, enligt upprepade 

tidningsrubriker, guld under denna 

tid fram till årsskiftet 2008-2009. 

Tiden efter Lehman-kraschen ligger 

ju fastetsad i våra minnen. Redarnas 

kollektiva panikartade åtgärder, så som 

utflaggningar och nya SIS-förespråkare 

avlöste varandra fram till dagens datum. 

På den sjöfartspolitiska väderkartan 

har det rått stiltje under tre års tid, och 

absolut ingenting har hänt för att föra 

utvecklingen eller de politiska besluten 

framåt. Detta har medfört att vi har 

hamnat nästan helt förlorade längst bak 

i ledet. 

Vad beror detta på, att det inte har 

hänt någonting överhuvudtaget under 

hela den här perioden? 

Det beror på att redarna suttit på sina 

kammare och surat över att inte få ett 

av världens sämsta fartygsregister, och 

att ingen har stått vid deras sida framför 

skampålen och hållit med dem. 

SEKO sjöfolk har under alla år resonerat 

som så att, mår redarna bra så mår 

sjöfolket hyfsat bra och det är relativt 

bra på sjöarbetsmarknaden. Vi har dessutom 

insett, till skillnad från Redareföreningen, 

att om vi skall vara starka 

Följ oss på facebook.com/sekosjofolk 

och nå framgångar inom det politiska 

systemet, så skall vi vara eniga och inte 

prata i egen sak. Detta har inte redarna 

förstått. Jo, när du pratar med enskilda 

redare så förstår de och uttrycker sitt 

gillande över att vi historiskt lyckats när 

vi väl varit överens, men att få in det i 

föreningens tänk, ja, då sker det nåt 

kollektivt igen… 

Nä, JKL, redarnas ”lilla” pr-byrå 

som lobbar för ett SIS, har inte 

haft den goda insikten att rekommendera 

redarna att lägga ner 

sin idé om ett Armageddon för 

svenskt sjöfolk och därmed totalt 

slå sönder den enighet som annars 

skulle gjort oss alla otroligt 

starka tillsammans. De har istället 

styrt och kört redarnas race 

till ett dött lopp. 

OM sjöarbetsmarknadens 

parter skall lyckas att enas 

under en gemensam flagga 

och inte under våra egna 

tilltufsade fanor från tidigare 

strider, så måste det till en 

schysst vit flagg som klustret 

kan samlas under. Det är 

kanske under Sjöfartsforums 

stolta vaj ande fana 

vi alla ska samlas under, 

en fana som vi tror borgar 

för möjligheter och 

en framtidstro för sjöfartsklustret! 

Kenny Reinhold 

LEDARE

HAMNRONDEN 

Sverige skriver på Sjöarbetskonventionen 

Hittills har drygt 20 länder ratificerat 

ILO:s Maritime Labour Convention 

(MLC 2006). 

I Sverige pågår ratificeringsarbetet 

med lag ändringar som genomförs under 

våren 2012. 

Sjöarbetskonventionen antogs av ILO 

i februari 2006 och ersätter ett antal 

ILO-konventioner på sjöfartens område. 

Den reglerar frågor om bland annat arbetsmiljö, 

löner och social trygghet. Konventionen 

träder i kraft 12 månader efter 

att minst 30 länder med 33 procent av 

världstonnaget har ratificerat den. 

Bland förändringarna för svenska 

sjömän kan till exempel nämnas krav 

på utbildning för fartygskockar, rätt till 

akut tandvård och ändringar i socialförsäkringsbalken. 

För ITF-koordinator Annica Barning 

kommer Sjöarbetskonventionen att 

påverka och underlätta arbetet. 

– Om besättningen på ett fartyg vi 

inspekterar inte fått ut sin lön så kommer 

vi att kunna ringa till Sjöfartsinspektionen, 

som kan lägga nyttjandeförbud 

på fartyget av den anledningen. Idag är vi 

beroende av stöd från sjömännen men det 

kommer vi inte att behöva när MLC:n 

träder i kraft, säger hon. 

Sjöarbetskonventionen har kallats 

både ”superkonvention” och ”början till 

slutet för bekvämlighetsflaggen”. När 

den träder i kraft kommer den att gälla 

alla fartyg oavsett om deras flaggstat har 

ratificerat den eller inte. 

– Så länge ett fartyg bara seglar mellan 

hamnar i länder som inte ratificerat 

konventionen så kommer det undan. Men 

så fort fartyget kommer till en hamn där 

konventionen ratificerats så är det kört. 

Man blir alltså inte av med problemen 

Katarina Sjöfartsklubb 

mötesplatsen för sjömän 

Annica Barning under en fartygsinspektion i 

Stockholm. Bild Linda Sundgren. 

helt, men det blir väldigt mycket bättre, 

säger hon. 

Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig 

på SEKO sjöfolk, ser mycket positivt 

med Sjöarbetskonventionen. Han är 

dock kritisk till en del saker i samband 

med Sveriges ratificering av konventionen. 

– Sverige har alltid haft en lagstiftningsnivå 

som legat högre än minimikraven 

från IMO och ILO. Men vissa av de 

lagändringar man nu vill göra innebär 

en försämring vilket inte är tillåtet, säger 

han. 

Som exempel nämner han att vakthållning 

på bryggan under dygnets mörka 

timmar framöver ska kunna frångås för 

fartyg under 500 ton. Så har det inte varit 

tidigare. 

Hanteringen av sjuklönereglerna 

irriter ar honom också. 

NR 1 2012 SJÖMANNEN SID 4 

– Regeringen har tyvärr föregått införandet 

av konventionen i och med att man, 

trots att det inte är tillåtet, ändrat i sjuklönereglerna 

i sjömanslagen för svenska 

sjömän till det sämre innan konventionen 

träder i kraft. Detta innebar att SEKO 

som organisation måste lägga all kraft på 

att förhandla fram en avtalslösning med 

redarna vid förra avtalsförhandlingen, 

och vi lyckades till slut, säger han. 

Frågan regleras alltså numera av kollektivavtalet 

och inte av sjömanslagen. 

Karl- Arne Johansson ser ett möjligt 

problem med detta eftersom avtalet kan 

sägas upp av redarna. 

– SEKO har anmält den svenska regeringen 

till ILO i Genève för detta tilltag, 

och Sverige kommer förhoppningsvis att 

få stå i skamvrån vid det arbetsmöte som 

kommer att hållas våren 2012, säger han. 

Att det genomgående i Sjöarbetskonventionen 

talas om samråd mellan 

parterna tycker Karl-Arne Johansson är 

positivt. 

–Det samråd vi tidigare hade med 

Transportstyrelsen till exempel när det 

gäller säkerhetsbemanningens storlek 

togs bort för ett antal år sedan. Men jag 

anar att vi kommer att behöva ligga på 

Transportstyrelsen för att få konventionen 

till stånd i Sverige på det sätt den 

är menad att vara, säger han. 

En stor del av tillsynsverksamheten 

kommer, förklarar Karl-Arne, att lämnas 

ut på entreprenad till klassningssällskapen. 

Arbetsmiljötillsynen blir dock kvar 

inom Transportstyrelsen. 

– Jag hade helst sett att Arbetsmiljöverket 

fick hand om det. Jag anser att 

Arbetsmiljöverket är mycket bättre 

lämpat att ta hand om detta även på 

fartygen, säger han. 

Klara Magnusson 

Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. 

Du är alltid välkommen! 

Telefon 08-640 94 96 

E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com – www.katarinasjofartsklubb.com 

Besöksadress Glasbruksgatan 2 (porten brevid Sjöfartshotellet) – Hotellbokning 08-517 349 00

Diis Böhn, LO Norge, och filippinska arbetsmarknadsministern. 

Migrantarbetare tema 

för konferens i Manila 

Miljontals personer runt om i världen 

har tvingats lämna sina hem för att 

arbeta som kontraktsarbetare, så kallade 

migrantarbetare, utomlands. 

Ofta arbetar de under bedrövliga 

anställningsförhållanden och tillåts inte 

organisera sig fackligt. 

Nyligen tog därför norska LO initiativ 

till att i Manila arrangera en konferens 

för att fokusera på situationen för de 

miljontals gästarbetarna i Asien. 

– För oss kändes det rätt att lägga 

konferensen i Manila eftersom 

Filippinerna sedan länge har satt det i 

system att exportera sin välutbildade 

arbetskraft, säger Diis Böhn på LO 

Norges internationella avdelning. 

– Minst sju–åtta miljoner filippinare 

arbetar idag utomlands för att försörja 

sina familjer eftersom det inte finns jobb 

i hemlandet. 

Konferensen väckte stort intresse. 

På plats fanns fackliga företrädare 

från ett 20-tal länder i regionen. 

SEKO representerade tillsammans 

med LO Norge den västeuropeiska 

fackföreningsrörelsen. Andra deltagare 

kom från länder som Bahrain, Oman, 

Hong Kong och Malaysia. 

Även om fokus främst låg på migrantarbetare 

iland togs även situationen upp 

för det filippinska sjöfolket som arbetar 

på bekvämlighetsflaggade fartyg av det 

filippinska sjöfacket AMOSUP och av 

SEKO. 

Filippinernas arbetsmarknadsminister 

Rosalinda Dimapilis-Baldoz berättade 

att landet inom kort kommer att 

ratificera ILO:s nya superkonvention för 

sjöfarten. Hon uttryckte stor oro för alla 

piratangrepp utanför Somalias kuster. 

Majoriteten av de flera hundra sjömän 

som sitter som gisslan hos somaliska 

pirater kommer från Filippinerna. 

– Konferensen var lyckad. Inte minst 

var erfarenhetsutbytet mellan deltagarna 

värdefullt, anser Diis Böhn. 

– Förhoppningsvis kommer situationen 

för världens kontraktsarbetare att 

framöver uppmärksammas mer av 

fackföreningsrörelsen i västvärlden. En 

grundpelare i facklig verksamhet är 

internationell solidaritet och vi måste 

alla verka för bättre villkor för världens 

miljontals migrantarbetare. 

Text och bild Lennart Johnsson 


HAMNRONDEN 

Gävle hamn tar över Järven 

Besättningen på bogserbåten Järven 

har fått ny arbetsgivare. Gävle 

Hamn AB har övertagit fartyget 

av Noås Industri AB som sedan 

ett halvår legat under rekonstruktion. 

Sex sjömän varav två matroser 

berörs. Övertagandet skedde i november 

förra året och innebär inga 

förändringar för SEKO sjöfolks medlemmar 

vad gäller avtal och villkor. 

Sänkt avgift till a-kassan 

Medlemsavgiften till SEKO:s akassa 

sänks med 17 kronor från och 

med den 1 januari 2012. Ny totalavgift 

(grundavgift + arbetslöshetsavgift) 

blir 208 kronor. 

För medlemmar i både SEKO sjöfolk 

och a-kassan innebär detta att den 

totala avgiften till fack och a-kassa 

minskar från 518 till 501 kronor. 

Avgiften till a-kassan ses över regelbundet 

och påverkas av hur hög 

arbetslösheten är i SEKO:s branscher. 

I januari 2007 höjdes avgiften 

från 104 till 349 kronor på grund av 

politiska beslut. 

Lättare anmäla arbetsskador 

Nu kan du anmäla arbetsskador, 

arbetsolyckor och allvarliga tillbud 

direkt på www.anmalarbetsskada.se. 

Där fyller du i uppgifterna till både 

Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan 

och har där med levt upp till 

kraven i såväl Arbetsmiljölagens 

§ 2 som i Socialförsäkringsbalkens 

42 kap § 10. Behöver du hjälp att 

fylla i uppgifterna kan du ringa 

010-730 90 00 eller mejla till arbetsmiljoverket@av.se 

6F fördjupar sitt samarbete 

Den fackliga samarbetsorganisationen 

6F tar nu ytterligare steg. 

Under 2012 kommer fem av förbunden 

att flytta ihop i gemensamma 

lokaler i Stockholm och dela på administrativa 

kostnader. Transport 

följer inte med. 6F bildades 2009 

och består av sex LO-förbund varav 

SEKO är ett. Syftet är bland annat 

att stärka LO, skapa starkare fack i 

kampen för bättre arbetsvillkor och 

löner samt göra besparingar som 

gynnar medlemmarna. Det finns 

även samarbetsplaner när det gäller 

studieverksamheten.

HAMNRONDEN 

1926 

Året då Sjömansunionen (senare 

Sjöfolksförbundet, numera SEKO sjöfolk) 

anslöt sig till både LO (Landsorganisationen) 

och ITF (Internationella 

Transportarbetareförbundet). Beslutet 

togs vid Sjömansunionens kongress 

sommaren 1926. Samma kongress 

krävde i ett uttalande: 

• att fartygen, genom i lag fastställda 

bestämmelser, bemannas med till 

största delen befarna sjömän, 

• att lagstiftningen ändras därhän att 

fartygsbefälhavarens rätt att bestraffa 

sjöman endast äger giltighet när fartyget 

är till sjöss, och 

• att en sjömans brytande av mönstringskontraktet 

icke bör berättiga den 

andra kontraktsslutande parten att 

lagligt få detta bedömt som kriminalbrott 

eller att med polishjälp tvinga 

sjömannen till kontraktets fullföljande. 

Saco kastar ut befälsförbund 

Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation, 

beslutade på sin 

extrakongress i januari att utesluta 

Sjöbefälsföreningen Offentliganställda 

(f d Sveriges Fartygsbefälsförening). 

Saco anser att förbundet 

agerat illojalt när man slog sig samman 

med Sjöbefälsförbundet, som 

är en organisation inom Ledarna. 

Sjöbefälsföreningen Offentliganställda 

delar inte Sacos uppfattning 

och menar att man fortlöpande 

informerat om samgåendeplanerna 

utan att få någon negativ respons. 

Stipendium 

M och MP debatterade 

mänskliga rättigheter 

Avser du ta initiativ till ett svenskt internationellt 

register? Och vilka åtgärder 

tänker du vidta för att Sverige inte ska 

bryta mot ILO-konventioner och för att 

världens sjömän ska få anständiga arbetsförhållanden? 

Dessa frågor hade ställts av Annika 

Lillemets (MP) och besvarades av infrastrukturminister 

Catharina Elmsäter- 

Svärd (M) i en interpellationsdebatt i 

riksdagen i december. 

Ministern sa bland annat att det pågår 

en beredning inom Regeringskansliet där 

man ser på sjöfartens konkurrenskraft i 

stora drag. Arbetet ska presenteras i en 

sjöfartsstrategi. 

– I detta har vi inte för avsikt att lägga 

fram några förslag som bryter mot 

konventioner eller de förordningar som 

finns i övrigt, inte minst när det gäller 

arbetsmiljö och andra sådana delar. 

Och lite senare i debatten: 

– Vi har en rederinäring som ser att 

just ett internationellt skeppsregister 

skulle vara till fördel för dem för att 

stärka sin konkurrens. Men vi har också 

arbetstagarorganisationer som är av 

den direkt motsatta uppfattningen. Om 

man ska gå framåt i sådana här förslag 

behöver man ha en bred majoritet såväl 

i riksdagen som bland dem som på ett 

eller annat sätt skulle bli berörda av ett 

skeppsregister, och jag kan inte tolka 

att det finns en sådan på någon nivå, sa 


Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. 

Bild Kristian Pohl. 

Catharina Elmsäter-Svärd. 

Annika Lillemets sa bland annat att 

Sverige bör sikta på att bli ett föregångsland 

i det internationella arbetet för 

säkerhet, miljö och arbetsrätt på sjön, 

och att kvalitet hellre än prispress kan ge 

konkurrenskraft. 

Hela debatten (2011/12:164) finns på 

riksdagens hemsida. 

Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forsk ning och 

utveckling, innefattande bl.a. medicinsk och teknisk forskning, 

samt att lämna understöd för beredande av undervisning eller 

utbildning, allt företrädesvis inom sjöfartsnäringens område. 

För enskilda studier krävs bl.a. intyg om påbörjade studier, 

kurslitteraturförteckning m.m. Vad gäller enskilda studier avseende 

sjöbefälsutbildning lämnas bidrag till studier för de två 

sista läsåren av kursen. 

Utförlig ansökan skall vara Stiftelsen tillhanda senast 

den 15 mars 2012. För ytterligare information samt ansökningsblanketter 

se även vår hemsida, www.sowstiftelse.se 

Kontakta gärna Fredrik Upman på 08–772 05 77 eller 

fredrik.upman@soyagroup.com 

Signe och Olof Wallenius Stiftelse 

Box 17086, 104 62 Stockholm

Nytt avtal på gång 

för Vasaland 

I drygt ett år har det pågått förhandlingar 

om lönenivåerna på brittiskflaggade 

Vasaland. Nu är parterna snart överens. 

Vasaland hade sedan tidigare ett godkänt 

ITF-avtal, tecknat med det brittiska 

fackförbundet Nautilus. Men när 

fartyget 2010 började gå i trafik mellan 

Helsingborg och Travemünde protesterade 

ITF och SEKO mot att lönenivån 

i det befintliga avtalet var för låg för 

fartygets trafikområde, och krävde Atenpolicyavtal 

ombord. 

Atenpolicyn innebär att när ett fartyg 

går i trafik mellan två europeiska hamnar 

så ska det ena av dessa två länders 

villkor gälla ombord. Att så inte var fallet 

på Vasaland snedvred konkurrensen 

i området, menade ITF och SEKO, och 

krävde att lönenivån skulle höjas. 

Men förhandlingarna drog ut på tiden 

och under tiden hann det befintliga 

avtalet ombord gå ut. Nautilus, som 

under hela tiden haft en dialog med ITF 

och SEKO, meddelade att man inte tänkte 

förlänga avtalet med mindre än att 

ITF:s och SEKO:s villkor uppfylldes. 

Enligt uppgift till SEKO från det engelska 

fackförbundet kommer ett avtal 

som uppfyller dessa villkor inom kort att 

skrivas under. 

– Det är bra att fartyget får rätt 

avtalsvillkor för det område som trafikeras. 

Om det är vi eller det engelska 

Sjöodugligt fartyg 

kvar vid kaj 

Obetalda löner, för lite mat och bristande 

sjösäkerhet. Det upptäcktes när norskägda 

lastfartyget Freyfaxi gick på grund 

utanför Kalmar den 4 december. 

– Det här är verkligen ingen rolig historia, 

säger Mårten Dahl, fartygsinspektör 

på Transportstyrelsen. 

När Transportstyrelsen inspekterade det 

panamaflaggade fartyget i Kalmar fann 

man flera allvarliga säkerhetsbrister. 

Det noterades också att besättningen 

inte fått ut sin lön och att det saknades 

mat ombord. Transportstyrelsen utfärdade 

nyttjandeförbud för fartyget och 

ITF kontaktades och skickade dit två 

Tomas Abrahamsson. Bild Urban Orzolek. 

facket som lyckas skriva avtal är egalt 

för oss. Det viktiga är att hålla uppe 

nivåerna i det aktuella området, säger 

Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande 

i SEKO och vice ordförande i 

Sjöfolkssektionen inom ITF. 

Klara Magnusson 

inspektörer. Matfrågan löstes i Kalmar 

och efter att ha tätats provisoriskt fick 

Freyfaxi tillstånd att gå till varvet i 

Oskarshamn. 

I mitten av januari låg fartyget fortfarande 

vid varvets utrustningskaj i väntan 

på att bli upplagd i torrdocka. 

– Varvet har begärt delbetalning i 

förskott för att ta upp båten men har 

inte fått några pengar än, säger Mårten 

Dahl. 

Besättningen som var ombord vid 

grundstötningen åkte hem när fartyget 

kom till Oskarshamn. Löneskulden på 

totalt 30 000 dollar (ca 200 000 kronor) 

ska enligt ITF-inspektör Sven Save ha 

betalats ut. 

I skrivande stund finns en man ombord, 

ditskickad för att se efter fartyget. 

Sven Save var där i mitten av januari för 

att kolla läget. 


HAMNRONDEN 

Nya regler för 

hantering av 

kemikalier 

Vid halvårsskiftet börjar Arbetsmiljöverkets 

nya regler för kemiska risker och om 

hygieniska gränsvärden gälla. 

De nya reglerna specificerar kraven 

på att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. 

Avsnittet om riskbedömning 

har förtydligats och utökats. Arbetsgivaren 

är skyldig att se till att samtliga kemiska 

riskkällor förtecknas, undersöks 

och bedöms. Arbetsgivaren ska också 

vidta åtgärder för att begränsa riskerna 

och planera olycksberedskap. 

Även den så kallade gränsvärdeslistan 

har setts över. I förteckningen över ämnen 

med hygieniska gränsvärden ingår 

nu litium, klorbensen, nikotin, penicillin 

och tenn. När det finns ett hygieniskt 

gränsvärde ska inandningsluften kontrolleras 

i förhållande till detta. 

Mer information finns på Arbets miljöverkets 

webbplats www.av.se. 

– Han mår bra och det finns gott om 

mat i kyl och frys. Troligen ska han vara 

ombord i ungefär en vecka till och sedan 

bli avlöst, säger han. 

Freyfaxi är byggd 1966 och är enligt 

både Mårten Dahl och Sven Save i väldigt 

dåligt skick, slitet och nedgånget. 

– Ingen tjänar på att den här typen av 

äldre, undermåliga fartyg är i drift. De 

har låg sjösäkerhet och dålig arbets- och 

levnadsmiljö för besättningen. Den här 

typen av tonnage dumpar fraktpriserna 

även för seriösa rederier, så att konkurrensen 

inte sker på lika villkor. Rederier 

som spelar enligt spelreglerna har högre 

driftskostnader. Mindre seriösa aktörer 

som tar sig in dumpar fraktmarknaden 

på bekostnad av besättningarnas arbets- 

och levnadsmiljö, säger Mårten Dahl. 

Klara Magnusson

HAMNRONDEN 

ITF-koordinator om sub-tonnage 

”Det värsta jag sett” 

Angel III är allt annat än änglalik. Vid ett 

besök i Stockholm i höstas uppdagades 

omfattande tekniska problem och ITFkoordinator 

Annica Barning beskriver 

mat- och boendeförhållanden som usla. 

Nu riskerar fartygets före detta kock 

åtal i Kina efter att ha vägrat jobba kvar. 

I oktober förra året tog Hong Kongflaggade 

Angel III lots för vidare färd in 

mot Värtahamnen i Stockholm. Efter 

att huvudmotorerna lagt av två gånger 

kontaktade lotsen Transportstyrelsen. 

FåR du vår medlemsinformation 

till din e-post? 

Om inte, anmäl dej på 

www.sjofolk.se/e-post 

Inspektörerna uppdagade stora tekniska 

problem men även en rad allvarliga 

brister i allmänna utrymmen och tillkallade 

därför ITF (Internationella 

Transportarbetarefederationen). 

– De misstänkte att allt inte var i sin 

ordning med löner, mat och hyttstandard 

er och det hade de alldeles rätt i. Det 

var så skitigt och äckligt att man inte 

fattar hur de hade stått ut. Lönerna var 

åtminstone på pappret på ILO-nivå, men 

det var långt ifrån varje månad de fick 

sina pengar, säger Annica Barning. 

Vi skickar ut en medlemsinformation till de medlemmar som vi har 

e-postadress till. Det sker 6-10 gånger om året. Vi hoppas att du vill ha 

facklig information till din e-post. 


Hon beordrade kocken att slänga all 

mat och fylla på med ny och städa upp. 

Dagen efter var byssan skinande ren men 

då uppstod nästa problem, berättar 

Barning. 

– Kocken hotade med att hoppa i 

Värtan om han inte fick hjälp att komma 

hem. De andra hade utsatt honom för 

grov mobbning och han var rädd att de 

skulle slänga honom över bord om han 

stannade. Besättningen var förbannad på 

honom för att han inte kunde laga mat. 

Men han var egentligen inte kock utan 

matros och hade blivit ommönstrad mot 

sin vilja när förre kocken försvann. 

ITF kom överens med fartygsägaren 

om att han skulle få mönstra av och 

rederiet skickade en flygbiljett. Den var 

dock ställd till Shanghai där rederiets 

huvudkontor ligger, hundratals mil från 

matrosens hemort. 

– Han var övertygad om att de skulle 

prygla och fängsla honom om han åkte 

till dem så vi gjorde en kupp. Vi använde 

den första delen av biljetten som gick 

till Peking och sedan gjordes en ny 

bokning för sista delen av resan genom 

en överenskommelse med agenten. 

Annica Barning berättar att hon haft 

regelbunden kontakt med matrosen 

sedan dess. Senaste beskedet var att han 

skulle åtalas för att ha brutit kontraktet 

med rederiet och åkt hem i förtid. 

– Men han har egentligen inte gjort 

något fel, det var de som bröt kontraktet 

först genom att mönstra om honom mot 

hans vilja. Men något nytt jobb kommer 

han förmodligen inte att få på grund av 

det som hänt. 

Text Linda Sundgren 

Bild Annica Barning


MELLIS SYN PÅ SAKEN

Hårt slit för ett avtal 

Sjömansyrket var rätt naturligt för Bosse Wållberg, matros på 

Svitzers bogserbåt Freja. – Farsan seglade som kock och min 

äldste bror har också seglat.

För att få lite variation brukar kollegorna ombord på Freja turas om att laga mat. 

Färöarnas vitrödblå korslagda flagga 

slokar i det iskalla januariregnet i 

Oxelösunds hamn. 

Flaggan hänger på Svitzers bogserbåt 

Freja som sedan en tid tillbaka har 

Torshavn som hemmahamn. 

Trots förhandlingar som har pågått i 

omkring ett år har SEKO sjöfolk inte 

nått en uppgörelse med rederiet om ett 

avtal efter utflaggningen. 

– Vad jag förstår är läget rätt låst 

i förhandlingarna, säger Magnus 

Johnson som är matros ombord. Han 

är egentligen hemma på ledighet men 

gör ett kort besök ombord. Senare på 

kvällen ska Freja gå till Nynäshamn. 

Magnus och matroskollegan Bosse 

Wållberg berättar att de arbetar på 

samma avtal som tidigare medan 

rederiet har tecknat privata sjuk- och 

pensionsförsäkringar för dem. 

– Det sista året, sedan Svitzer 

meddelade att de skulle flagga ut till 

Färöarna, har varit psykiskt påfrestande, 

framhåller de två matroserna. 

– Skulle det värsta hända och vi blir 

uppsagda lär det vara svårt för oss att 

hitta något annat jobb. Vi är båda 53 

år, och vilken arbetsgivare iland skulle 

kunna tänka sig att anställa oss? 

Både Magnus och Bosse har många år i 

bogserbåtar bakom sig. Magnus Johnson 

började först arbeta i stuveriet 1985 och 

kom till bogserbåtar 1986. 

– Bogserbåtsjobbet har varit bra och 

jag har alltid trivts. Att jobba iland och 

aldrig vara ledig mer än fyra veckor på 

sommaren skulle 

kännas rätt jobbigt. 

Isvintern förra 

året var betydligt 

tuffare än i år, 

minns Magnus. 

– Vid ett tillfälle 

var vi helt nedisade på ena sidan. Vi fick 

krypa runt och knacka bort isen. Förra 

vintern fick vi ibland köra ett dygn i 

sträck när båtarna fastnade i Bråviken. 

Normalt är det på Freja tre man 

ombord, skepparen, chiefen och 

matrosen. Magnus och Bosse jobbar 

två veckor och är hemma i två veckor. 

På sommaren gör de vid några tillfällen 

tre veckor ombord för att få en längre 

sammanhängande ledighet. 


»…vilken arbetsgivare 

iland skulle kunna tänka 

sig att anställa oss 

OMBORD 

– Gänget jag jobbar med är bra och 

det är sällan några problem. Vi fungerar 

fint ihop. 

Magnus Johnson och hans matroskolleger 

brukar oftast också stå för 

maten ombord. 

– Så numera lagar jag mycket mat 

hemma också. 

Hur upplevde du beskedet att bolaget 

skulle skifta från svensk till färöisk 

flagg? 

– Jag och säkert 

alla andra också blev 

rejält överraskade. Har 

svårt att förstå motivet 

bakom men det handlar 

förstås om ekonomiska 

orsaker. Att rederiet tror de tjänar 

mer skattemässigt, kanske får lägre 

bolagsskatt genom att flagga ut. Idag 

verkar allt bara handla om pengar och 

det verkar som om fler och fler ekonomer 

styr företagen. 

– Själv tror jag det hade varit lättare 

för alla om vi hade fått behålla det 

svenska trygghetssystemet men det vill 

tydligen inte Svitzer. Att teckna privata 

sjuk- och pensionsförsäkringar måste

Magnus Johnson, matros, har många år i bogserbåtar bakom sig. Trots turbulensen 

det senaste året har han inte ångrat att han lämnade stuverijobbet iland.

kosta det också. Vi tillhör dessutom den 

färöiska a-kassan. Men blir vi arbetslösa 

ska vi tydligen föras tillbaka till den 

svenska a-kassan. Det är synd att det har 

blivit den här utvecklingen i och med 

utflaggningen, säger han. 

Något som Svitzers Rederi AB 

säkert inte hade räknat med var att 

ITF hösten 2011 beslöt att förklara 

Färöarnas fartygsregister som ett 

bekvämlighetsflaggregister. Färöarna 

blev det 33:e registret att hamna på 

ITF:s lista över fiffelflaggregistren. 

– Nej, det var knappast något som 

Svitzer hade tänkt sig, misstänker 

Magnus Johnson. Jag vet inte riktigt vad 

det kan komma att innebära framöver. 

Kände du till något om Färöarna 

tidigare? 

– Inte ett dugg. Jag vet knappt var 

öarna ligger någonstans men det ska 

visst vara ett blåshål någonstans ute i 

Atlanten, svarar Magnus. Mycket känns 

idag osäkert och vem vet vad som kan 

dyka upp på vägen. 

Magnus och övriga matroser i rederiet 

är medlemmar i SEKO sjöfolk. Han är 

också kontaktman för rederiets båtar på 

ostkusten, och är vald som ombud på 

SEKO sjöfolks representantskap i mars. 

Både Magnus Johnson och Bosse 

Wållberg upplever att informationen 

från rederiet hade kunnat vara bättre. 

Däremot tycker de att SEKO har varit 

bättre med att informera om vad som 

händer. 

– Efter en förhandlingsomgång skickar 

vår ombudsman Chang Strömberg ut 

information om utvecklingen. 

Trots turbulensen det senaste året 

har Magnus Johnson inte ångrat att 

han lämnade stuverijobbet iland för 

att mönstra på 

bogserbåtar. 

– Stuveriet 

var inget vidare. 

Du var kolsvart 

varenda dag av 

kolet vi hanterade. 

Att jobba på bogserbåtar har alltid 

varit ok. Lönen går inte heller att klaga 

på utan vi tjänar riktigt bra, betydligt 

bättre än för motsvarande jobb iland. 

Inte minst med tanke på att jag bara har 

gått nio år i skolan och därefter började 

jobba. 

– Jag hoppas kunna fortsätta här fram 

till pensionen. Egentligen finns det inget 

Någon sjömansskola har Bosse Wållberg aldrig gått. – Fast jag kom faktiskt för flera år sedan in på 

sjöbefälsutbildningen på Chalmers i Göteborg och gick en dag på skolan innan jag hoppade av. 


»Mycket känns idag 

osäkert och vem vet vad 

som kan dyka upp 

OMBORD 

bättre än att jobba till sjöss. Detta trots 

att jag fortfarande känner av sjön när 

det är oväder och ibland kan må riktigt 

dåligt. Men det är bättre i Freja än i 

andra båtar jag har varit på, säger han. 

Bosse har den här dagen överlåtit 

matlagningen åt chiefen Lars Uddebrant. 

– Vi brukar alternera ibland för att få 

lite variation, säger östgöten Bosse. 

– Jag växte upp i Norrköping. Efter 

jobb i ett år på en bilfirma började 

jag segla i utebåtar 1974. Det var 

mest smårederier men i Broströms 

var jag i Sydamerika 

och Karibien. Det 

var kanon. Ofta 

handlade det annars 

om gamla tankbåtar 

och styckegodsare. På 

en 5000-tonnare var 

vi vid ett tillfälle 28 man. Tiderna har 

förändrats. 

I bogserbåttrafiken började Bosse i 

Österströms på 1980-talet. 

Var det lätt att vänja sig vid bogserbåtsjobb 

efter alla år i storsjöbåtar? 

– Nej, verkligen inte. Efter ett tag 

kände jag att jag var grundligt less på 

att sitta i bil och åka till jobbet varje dag

OMBORD 

De flesta båtar som Freja tar in har utländsk 

flagg. Besättningarna är ofta ryssar men filippinare, 

pakistanare och indier är också vanligt. 

och tänkte sluta. Min fru fick mig att 

försöka ett tag till och nu sitter jag alltså 

här. I storsjöbåtar hade jag vid några 

tillfällen gjort törnar på elva och nio 

månader. 

Efter Österströms började Bosse 

Wållberg på bogserbåtar i Norrköpings 

hamn. 

Trivs du med jobbet? 

– Absolut, det är ett kanonjobb! Om 

jag får möjlighet fortsätter jag här till 

pensionen. Egentligen är jag helnöjd och 

upplever att lönen är riktigt bra. Tråkigt 

bara att det blev en annan flagga på 

båten, säger han. 

Bosse Wållberg delar ett fritidsintresse 

med många andra sjöfolkare. Han kör 

motorcykel. 

– När vädret tillåter kör jag land och 

rike runt. Oftast åker jag ensam men 

någon gång åker hustrun också med. Jag 

är med i en MC-klubb och vi åker ofta 

tillsammans. 

Vad har du för hoj? 

– Det är en Road King, en HD 06. I 

höstas köpte jag också en båt som jag 

hoppas få i sjön i år. 

Hur kändes det att få beskedet om att 

Svitzers skulle flagga över sin flotta till 

Färöarna? 

– Fy fan, säger Bosse spontant. Det 

kändes bedrövligt. I och med att du 

har passerat 50-årsgränsen lär det vara 

svårt att få ett nytt jobb om vi skulle 

bli uppsagda. Alla har familj och hus 

så det skulle bli tufft. 

Därför har det sista 

året varit riktigt 

psykiskt påfrestande. 

Visst känns det 

märkligt att se att 

Frejas hemmahamn är 

Torshavn. Trots mina år i utebåtar har 

jag aldrig varit på Färöarna. 

Bosse Wållberg hoppas ändå på att 

han ska få fortsätta jobba kvar på 

dagens avtal. 

– Jobbet är omväxlande och vi gör 

olika saker varje dag. Matlagningen 

är inga problem. Det har jag gjort i 

många år och de andra klagar inte. De 

flesta båtar vi tar in har utländsk flagg. 

Besättningarna är ofta ryssar men det 

även vanligt med filippinare, pakistanare 

och indier. 

På Freja som byggdes 1998 i Litauen 

har Bosse varit i ett år. Han jobbade 

dessförinnan närmast på Svitzers 

Sankt Olov. 


»Jag är med i en MCklubb 

och vi åker ofta 

tillsammans 

Fasta propellrar – propusionssystem | Ställbara propellerblad 

Axelsystem – axlar – uppriktningar | Marin konsultation 

Idea Marine AB 

Klippan 3 | 414 51 Göteborg | ola.stephanson@ideamarine.se 

0706-95 65 96 | www.ideamarine.se 

– Freja är en otroligt bra båt och hon 

går fint i sjön. Något annat än jobb till 

sjöss kan jag inte tänka mig. Jag var ett 

kort tag på Holmens bruk men trivdes 

inte. Att jobba till sjöss är en livsstil. 

Vad tror du om framtiden för svensk 

sjöfart? 

– En bra fråga, svarar Bosse och ser 

fundersam ut. För svensk sjöfart är 

dagens utveckling beklaglig och jag 

är pessimistisk om framtiden för den 

blågula flottan. När jag började fanns 

de stora svenska rederierna kvar men 

idag är de alla borta. Om tio år befarar 

jag att nästan alla svenskflaggade 

båtar har försvunnit bortsett från 

skärgårdstrafiken och färjorna. Skulle 

inte rekommendera ungdomar idag att 

börja segla. Men även om det ser mörkt 

ut ångrar jag inte mitt yrkesval. Under 

åren har jag upplevt 

mycket kul. 

Med i facket har 

Bosse varit från 

1975 och han minns 

debatten om den 

berömda 1000-lappen. 

– På den tiden var det mycket pengar 

så det var inte konstigt att det blev 

ståhej efter beslutet. Säkerheten är 

högprioriterad på Freja framhåller Bosse, 

som sedan fem år är skyddsombud för 

Svitzers båtar på ostkusten. 

– Det är nödvändigt att grejerna 

fungerar när vi är ute på våra uppdrag. 

Ibland får vi gå ut med kort varsel 

och då måste allt vara i toppskick. Jag 

har gått SEKO sjöfolks arbetsmiljöutbildningar 

som var lärorika och 

stimulerande. 

Text Lennart Johnsson 

Bild Stefan F Lindberg 

Idea Marine AB 

gör även transport- 

stativen som gör att 

stora propellrar kan 

transporteras på vanlig 

lastbil

Ur arkivet 

”M/S W. R. Lundgren. Här ombord 

förekommer några märkliga ’rationaliseringsåtgärder’, 

som vi måste 

anmäla för kännedom och åtgärd. I 

början av december avmönstrade en 

motorman och en lättmatros i San 

Francisco. Samma dag meddelades 

att en man skulle indragas i varje 

avdelning: en jungman på däck, en 

motorman i maskin och ett biträde i 

ekonomiavdelningen. På däck finns 

nu kvar 10 man, därav båtsman, 

timmerman och tre matroser samt i 

maskin sex man inklusive svarvare 

och därutöver två elever. Är det 

vad som kallas rationalisering? Vad 

arbetet beträffar kan vi inte se att 

någon minskning eller förenkling har 

förekommit. 

I Vancouver antogs så tre unga 

män som enligt uppgift ska arbeta 

sig till Australien, utan annan lön än 

kost och logi. Detta är väl om något 

otillåtet utnyttjande av arbetskraft. 

Hur går det om någon av dem blir 

skadad eller förolyckad. Ingen har 

någon erfarenhet av arbete ombord 

och vad detta innebär kan var och 

en förstå som känner sjömansyrket. 

Nu ska man inte bara själv klara sig 

helskinnad bland vajrar och trossar 

utan även se till att inte de här pojkarna 

åker ut genom halgatten. Sen 

går de vakt till sjöss och i hamn går 

de ständigt vakt över sön- och helgdagar. 

Givetvis utan ersättning. 

Den 7 januari kom ytterligare två 

man i San Francisco med samma 

utmärkta löne- och arbetsvillkor, 

så nu är det sammanlagt fem workaway-gubbar 

ombord. Det har talats 

om att stoppa svenska fartyg som har 

underbetalda Hong Kong-besättningar, 

men vad är då detta när man tar 

folk som inte har någon lön alls? Vi 

vill ha besked om vad som kan göras. 

Om arbetet ombord inte kan klaras 

av den reducerade besättningen så 

bör det inte vara tillåtet att utnyttja 

fripassagerare till ordinarie sysslor 

ombord.” 

(Ur ett brev från fartygets besättning, 

Sjömannen nr 2 1965) 

Alla har vi varit där 

Det är vinter, Nordsjön, svinkallt och 

blåsigt. Tankfartyget svajar fram och 

tillbaka på vågorna och du står där på 

däck och ser ut över horisonten. Bakom 

dig står en levang och vattenslang 

Vissa sysslor kan man inte vänta för 

länge med och det är pinsamt att 

komma till kaj med en skitig båt. I 

dina tankar räknar du ner tiden tills 

du ska mönstra av igen. Du försöker 

ta på avmönstringskänslan i förtid 

genom att föreställa dig stående på 

en kaj med väska i ena handen och 

ryggen mot båten. En båt du inte 

vill se just då. Avmönstringsdagen 

kommer. Du tar farväl och hoppas du 

aldrig mer seglar igen. Alla sjömän 

har varit här. 

Det är solnedgång i södra Mexiko 

i en vykortsliknande liten strandby. 

Sjömannen är ute och reser i världen 

och äventyren löser av varandra mot 

lugna stunder vid stranden. Du sitter 

och äter middag och ser hur solen 

går ner vid horisonten. Livet har 

förvandlats till en dröm och du vill 

fortfarande aldrig mer tillbaka till 

någon båt men ute på horisonten så 

finns dom fortfarande där. Fartygen. 

Den andra livsstilen. Du kisar med 

ögonen och kan inte sluta stirra mot 

horisonten när ett fartyg sakta sakta 

seglar förbi. Det dyker upp en känsla 

inom dig. En känsla som bara sjöfolk 

kan få. En märklig dragningskraft till 

att få mönstra på igen. 

Efter att ha rest runt i Central- och 

Nordamerika i över ett år nu så måste 

jag erkänna något om sjöfarten jag 

inte riktigt trodde på. Jag fick sparken 

efter att Maersk bestämde sig för att 

flagga ut. Jag mönstrade av och trodde 

aldrig jag skulle vilja mönstra på 

igen. Det kändes som att varje sjöman 

varit där. Jag sitter nu i en liten stuga 

i södra Mexiko. Mitt liv är som ett 

vykort. Dock finns det fortfarande 

där. Båten. Havet. Det oändliga 

blå med de bländande solned- och 

uppgångarna. Jag fångar mig själv 

stirrandes på ett fartyg i horisonten 

och föreställer mig gå på däck. På 

ett däck jag gick själv. Det fanns en 

anledning till varför vi alla drog till 

sjöss. Det är just den känslan som nu 

kommer smygande tillbaka. En tanke 

bakom valet av livsstil. En känsla 

utan namn. Jag frågar mig igen varför 

jag nu känner så här och sänker mitt 

huvud och tänker tillbaka på tidigare 

äventyr. Svaret kommer till mig likt en 

slägga. Pengarna är slut. Vad fan ska 

en sjöman göra iland? Det är bara att 

börja älska sjöfarten och hata att man 

måste tillbaka till den. Alla. Precis 

alla sjömän har varit här. 

Martin Johansson 

cmj.blogg.se 

redaktion@sjomannen.se

FACKLIGT 

Ulf Öhman och Fabian Westerlund, klubbordförande 

respektive vice klubbordförande 

Eckerö Rederi. 

Hans Lindqvist, vice klubbordförande Trans- 

Atlantic, bakom honom Folke Matrosow, 

klubbordförande TallinkSilja 

Sjöfolkets framtid öde 

Finns det någon framtid för europeiskt sjöfolk? Den frågan genomsyrade 

klubbordförandekonferensen som hölls på Birka Paradise i januari. Men även om 

lägesbilden beskrevs som dyster fanns flera offensiva förslag på hur den svenske 

sjömannen ska räddas. 

Istället för försäkringar, medlemsvärvning 

och avtalsfrågor som 

vanligtvis avhandlas när de lokala 

klubbordförandena i 

SEKO sjöfolk samlas, 

stod sjömannens 

framtid i centrum. 

Tomas Abrahamsson, 

vice ordförande i 

SEKO, beskrev läget 

som dystert och 

konstaterade att sjömän i Sverige, liksom 

övriga Europa, för en tynande tillvaro. 

– De senaste tjugo åren har det 

försvunnit 100 000 sjömansjobb från 

Europa och det är företrädesvis manskap 

som fått gå. Till viss del beror det på 

teknisk utveckling och rationaliseringar 

»Om ett sådant blir verklighet 

kommer ett stort 

antal jobb att försvinna 

John Thörnlund, klubbordförande TT-line. 

Mats "KranOlle" Olsson, kontaktombud 

Broströms. 

men framför allt handlar det om att man 

ersatt dem med låglönebesättningar, sa 

han. 

I kölvattnet av den 

ekonomiska kris som 

slog till 2008 har 

inte bara ett stort 

antal fartyg lämnat 

den blågula flaggen, 

frågan om ett svenskt 

internationellt 

skeppsregister (SIS) har åter väckts. 

Om ett sådant blir verklighet kommer 

ett stort antal jobb att försvinna, i 

första hand från handelsfartygen 

men risken finns att det på sikt även 

drabbar passagerarfarten, hävdade flera 

konferensdeltagare. 


Jens Ole Hansen, klubbordförande Stena Line, 

och Chang Strömberg, kassör. 

Bo Enmark, vice klubbordförande Wallenius, 

och Christer Lindgren, klubbordförande 

TransAtlantic. 

– Färjefolket tror att det här inte 

berör dem, men får vi ett SIS är det 

bara en tidsfråga innan det även 

sprider sig till färjorna, sa Jens-Ole 

Hansen, klubbordförande i Stena Line. 

Abrahamsson var inne på samma linje. 

– Till skillnad från lastbåtarna är 

passagerarfartygen arbetsintensiva. 

Det är där redarna kan tjäna de stora 

pengarna genom att byta till billigare 

arbetskraft. 

Under konferensen presenterade 

SEKO sjöfolks ledning de åtgärder som 

hittills vidtagit för att förhindra ett SIS. 

Ordförande Kenny Reinhold berättade 

att förbundet redan för två år sedan 

inledde det arbetet efter att frågan lyfts i 

en utredning.

Eva Bertlett, ombudsman, och Björn Jonasson, 

klubbordförande Wallenius. 

Peter Skoglund, ombudsman. 


FACKLIGT 

sfråga vid konferens 

– Vi bestämde oss för att sätta igång 

direkt istället för att vänta på att 

regeringen skulle lägga fram ett förslag. 

När ett ärende kommit så långt i den 

politiska processen är det ofta för sent 

att göra något åt det, sa han. 

En stor del av arbetet mot ett svenskt 

skeppsregister har letts av SEKO sjöfolks 

kommunikationsstrateg, Amanda 

Mogensen. Även hon var med ombord 

och berättade om de rapporter som 

SEKO låtit göra om arbetsvillkoren 

för världens sjömän 

och listade alla de 

riksdagspolitiker som 

förbundet varit i kontakt 

med. 

– Vi har framför 

allt riktat in oss på 

allianspartierna, alltså 

dem som inte självklart 

är med oss, sa hon. 

Nu vill SEKO sjöfolks ledning 

ta påverkansarbetet vidare och 

konferensdeltagarna uppmanades att 

komma med idéer på vad som kan göras. 

Något många efterfrågade var tätare 

samarbete med LO och det pratades 

om både gemensamma debattartiklar 

»Jag tror det finns 

en lösning, och den 

stavas EU 

Amanda Mogensen, kommunikationsstrateg. 

Karin Barth, vice klubbordförande TallinkSilja. 

och ekonomiskt stöd till olika projekt. 

Man ville se ett större engagemang hos 

politiker, media och allmänhet men 

också bland de egna medlemmarna. 

Flera var även inne på att försöka 

påverka företag att bry sig om villkoren 

för dem som transporterar deras varor. 

– Om vi får exempelvis H&M att 

börja bry sig om transporterna så är 

det säkert inte särskilt svårt att få 

Dressman och andra att följa efter, sa 

avdelningskassör Chang Strömberg i ett 

inlägg. 

Enligt Tomas 

Abrahamsson kan 

lösningen för svenskt 

sjöfolk finnas i Bryssel. 

Han tog upp ett 

gemen samt europeiskt 

skeppsregister som en 

framkomlig väg. 

– Jag tror det finns en lösning, och 

den stavas EU. Redan på mitten av 

åttiotalet pratade man om ett europeiskt 

skeppsregister och det skulle ha inneburit 

100 procent europeiskt befäl och 

50 procent europeiskt manskap på våra 

fartyg. Då var vi dumma nog att säga 

nej, men det är lätt att vara efterklok. 

Mikael Lindmark, projektanställd ombudsman. 

Tiziana Cavalli de Lonti, klubbordförande 

Scandlines. 

Hade vi fått samma förslag idag hade vi 

skrivit under utan att blinka. Den här 

frågan måste väckas igen, sa han. 

Konferensen avslutades med att 

Kenny Reinhold berättade om en ny 

kampanj, Schysta bananer, som är redo 

att sjösättas. Ambitionen är att bygga 

ett fackligt nätverk som med gemensam 

kraft ska kunna sätta press på företag 

vars anställda inte har drägliga avtal. 

– Vi vill börja i Sverige och Norden 

för att slutligen få med hela ITF med 

150 medlemsländer över hela världen. 

När alla sedan är med kan vi besluta 

oss för att rikta kampanjer mot företag 

som vi vet använder sig av transporter 

med dåliga villkor. Det här är inget vi 

har resurser och ekonomi att driva helt 

själva, men vi kan i alla fall ta initiativ 

till att starta upp det, sa han. 

Kampanjnamnet Schysta bananer är 

hämtat från en rapport som kom i fjol 

och som visar att ett kilo bananer som 

fraktats på fartyg med bra arbetsvillkor 

bara kostar tre öre mer jämfört med om 

det varit låglönebesättning ombord. 

Text Linda Sundgren 

Bild Jonas Forslind

Här testas nytt koncept 

för massräddning 

Ett fartyg evakueras och man lyckas få de 

ombordvarande till livflottarna. Nu gäller 

det att få dem i säkerhet så fort som 

möjligt. 

Sedan tre år tillbaka testas en utrustning 

på Stena Jutlandica där man helt 

enkelt lyfter ombord flottarna på ett 

undsättande fartyg. 

Befälhavare Jörgen Lorén pekar längs 

Stena Jutlandicas babordssida. I en 

vagga tillverkad av hopsvetsade plaströr 

hänger en CRRB (Close Range Rescue 

Boat). Den ingår i testutrustningen som 

Stena Jutlandica har ombord. 

Sjösäkerhetsprojektet First är ett 

samarbete mellan Sjöräddningssällskapet 

och Stena Line. Namnet står för First 

Independent Rescue Safe Transfer 

och målet är att utveckla utrustning 

och metoder för säker och effektiv 

massräddning till sjöss. 

Projektet startade 2007 och har 

presenterats på flera internationella 

massräddningskonferenser och 

hos IMO i London. Projektet drivs 

framför allt av tre personer: Jörgen 

Lorén, Stena Line, Mikael Hinnerson, 

Sjöräddningssällskapet och Fredrik 

Falkman, Industrial Design. 

– Sjöräddningssällskapet vet när jag 

är ombord. Om det ska bli dåligt väder 

och passar i övrigt så håller vi en övning, 

säger Jörgen. 

Vid övningar körs enheten som 

finns ombord på Stena Jutlandica av 

Sjöräddningens personal. De olika 

momenten testas för att visa hur de 

fungerar i varierande väderförhållanden 

och för att upptäcka eventuella brister. 

Vid några tillfällen har även helikopter 

deltagit. Övningarna görs när Stena 

Jutlandica har passagerare ombord; 

Jörgen informerar dem om vad som är 

på gång och kör sedan in den förlorade 

tiden så att tidtabellen hålls. 

Medan färjan går i cirkel för att 

plat ta till havet inne i cirkeln, samarbetar 

räddningsbåtens förare och kranföraren 

ombord på Stena Jutlandica 

för att koppla och hissa upp flottar 

med människor i på färjans däck. 

Kommunikationen mellan parterna är 

oerhört viktig. 

Svend Lindberg är båtsman ombord på 

Stena Jutlandica och har varit involverad 

i projektet sedan start. Dels som kranförare 

under övningarna, dels för att 

placera utrustningen ombord. 

– Det är roligt att få vara med och 


1. Under övningarna agerar Stena Jutlandica 

undsättande fartyg som anländer till 

olycksplatsen med First-utrustning ombord. 

Fartyget går i cirkel runt livflottarna för att 

platta ut vattnet. u 

hitta på lösningar, säger han. Vi flyttade 

runt grejerna en del ombord innan vi 

kom fram till var de skulle stå. 

Nu ligger CRRB:n i sin vagga (cradle) 

på babordssidan akter om skorstenen. 

Den ordinarie räddningsbåten ligger på 

skena bredvid, redo att skjutas fram om 

den ska användas. En inlånad kran står 

en bit bort. 

Svend är mycket positiv till hela Firstkonceptet. 

– Allt går så snabbt och lätt. För några 

år sedan fick vi ombord en FRB (Fast 

Rescue Boat) och den är jättebra, men 

det här nya är ännu bättre. Vaggan är 

lättare och man behöver inte kroka loss 

båten. Jag kan inte se något som skulle 

vara enklare än detta, säger han. 

Just enkelhet är ett av målen med First. 

Ta bort så många riskmoment som 

möjligt. 

– Ibland när man ser hur ingenjörer 

har tänkt blir man alldeles förtvivlad, 

säger Jörgen. Varför gör ni inte grejerna 

användarvänliga? Låt sjömännen själva 

vara med och bestämma! 

I systemet som nu testas ombord 

behöver räddningsbåtens förare bara 

provstarta, rapportera över radion och 

köra iväg. Vaggan går att köra rakt

2. En CRRB sjösätts med hjälp av en vagga 

som är öppen i båda ändar. u 

Från kranförarplats har båtsman Svend 

Lindberg god överblick över vad som händer 

både i vattnet och när flottarna kommer upp 

på färjans däck. 

igenom så man slipper backa när man 

kommit ner i vattnet. Motorn går att 

starta även om båten slagit runt och om 

en tamp skulle sugas in i vattenintaget 

3. CRRB:n kopplar krankroken till flottens 

lyftstropp. Flottarna får inte vara för stora, 

max 50 personer, och måste ha en tillräckligt 

stark lyftögla för att kunna lyftas lastade. u 

räcker det att vända sig om, lyfta på ett 

plastlock och plocka bort tampen från 

axeln där den fastnat. 

– Med den här utrustningen kan du 

göra mycket fel utan att det skiter sig. 

Vi ska inte ha grejer ombord som folk 

inte vågar använda. Det får inte vara 

krångligt, säger Jörgen. 

För tillfället är målet att få utrustningen 

godkänd av Transportstyrelsen 

som en del i Stena Jutlandicas ordinarie 

räddningssystem. 

– På sikt vill vi att detta ska bli global 

standard. Men det vi hoppas på nu är 

ett nationellt avsteg för att få godkänt 

att använda den ombord. Då kan vi 

börja öva med besättningen, visa att 

det finns alternativ till den traditionella 

utrustningen, att det här fungerar och är 

enkelt att använda, säger Jörgen som har 

gott hopp om ett godkännande. 

I väntan på det får bara 

Sjöräddningens personal köra CRRB:n 

under övningarna. Och den gamla 

räddningsbåten måste finnas kvar 

ombord. Trots att Jörgen bestämt säger 

att han aldrig skulle skicka ut en sjöman 

i den i skarpt läge och dåligt väder. 

För att hantera First-utrustningen 

ombord på fartyg som Stena Jutlandica 


4. Flotten spelas hem av kranen och lyfts i 

säkerhet ombord. Om en 50-mannaflotte lyfts var 

sjätte minut innebär det 500 räddade i timmen. 

5. CRRB:n lyfts ombord igen med hjälp av 

vaggan (stora bilden ovan). 

krävs förutom räddningsbåtens förare 

tre personer ur fartygets besättning. 

En som kör kranen och två som krokar 

av flotten och tar hand om nödställda. 

– Min vision är att förbättra 

sjösäkerhetsarbetet och öka samarbetet 

mellan Sjöräddningen och handelsfartyg, 

säger Jörgen Lorén. Vid en stor olycka 

orkar vi kanske ett par timmar ombord, 

sedan kan man flyga ut styrkor från 

Sjöräddningen som tar vid. Och First 

funkar inte bara för färjor. Andra typer 

av fartyg kan också ha enheter ombord 

och dra nytta av dem. 

Om och när utrustningen blir godkänd 

planerar Jörgen att hålla en 

ordentlig kurs för alla som vill i 

Stena Jutlandicas däcksbesättning. 

Men några har redan fått prova att 

köra CRRB. I höstas höll Jörgen och 

Sjöräddningssällskapet kurs på Käringön 

för besättningsmedlemmar. Drygt 20 

personer nappade och kursen var enligt 

Svend Lindberg enormt uppskattad. 

– Jag har varit i Stena i 35 år och det 

här var det bästa vi gjort. Alla som var 

med var jättenöjda, säger han. 

Text Klara Magnusson 

Bild Jonas Forslind och First

SJÖSÄKERHET 

"Vi vill inte höra 

lögner och påhopp" 

Costa Concordias besättning om kritiken 

De lyckades evakuera över 4 000 männi skor 

på några få timmar. 

Fyra av dem fick till och med sätta livet till. 

Trots det har besättningen på det förlista 

kryssningsfartyget Costa Concordia i Italien 

bespottats och förhånats. 

Femhundra besättningsmän och -kvin - 

nor från Costas fartyg marscherade tyst 

genom Genua veckan efter förlisningen 

för att visa sin solidaritet med de omkomna 

passagerarna och besättningen. 

Den hade nämligen omedelbart utsatts 

för hård kritik från passagerarna, som 

ansåg att de inte gjort något rätt och 

att de varit totalt inkompetenta under 

evakueringen. 

– Vi vill bara visa att besättningen 

alltid är närvarande, och att vi är solidariska 

med både våra kollegor på Costa 

Concordia och de drabbade passagerarna, 

förklarade Luana Olivieri, en av 

initiativtagarna till marschen. 

Ingen av de närmare 1 200 besättningsmedlemmarna 

på Costa Concordia 

kunde tro att de bara några timmar 

senare skulle tvingas utrymma fartyget, 

när kryssningsjätten gled fram i lugna 

vatten alldeles utanför den toskanska 

kusten på fredagskvällen. De var därför 

inte alls förberedda på allt det som 

hände efter olyckan. 

– Det är skillnad på att göra övningar, 

oavsett hur realistiska de är, och stå där i 

mörkret med hysteriska passagerare som 

ska av ett sjunkande 

skepp, samtidigt 

som du själv är rädd 

för att dö, konstaterade 

en kvinna ur 

besättningen dagarna 

efter förlisningen. 

Deras arbetssituation 

blev inte lättare av att fartyget 

snabbt började kantra och att besättningen 

uppges ha fått bristfällig ledning. 

Costa Concordias besättning tvingades 

alltså själva organisera evakueringen av 

passagerarna, som redan var rejält rädda 

och arga på dem. Enligt de förhör som 

gjorts med befälen som var med kaptenen 

under olyckskvällen fick besättningen 

order att in i det sista försäkra passagerarna 

om att det inte var några problem, 

och därför fick de skulden för att evakueringen 

startade sent. 


– Hur skulle vi ha klarat av att evakuera 

3 000 passagerare på natten om vi 

varit så inkompetenta? Jag tycker att vi 

visat vårt yrkeskunnande och jag vet att 

större delen av oss var beredda att offra 

sitt eget liv för passagerarna. Vi vill inte 

bli tackade, men vi vill heller inte höra 

lögner och påhopp, 

sa Katia Keyvanian, 

som arbetade som 

guest service manager 

på Costa Concordia 

under olyckskvällen, 

dagarna 

efter olyckan. 

Fyra besättningsmedlemmar omkom 

i olyckan (en italienare, en ungrare, en 

indier och en peruansk kvinna). Två 

av dem tillhörde orkestern, och enligt 

vittnesmål hade de gått till sina hytter 

för att hämta instrumenten. De andra 

två var troligen tillsammans med de 

avlidna passagerarna, som väntade på 

att bli evakuerade när fartyget hastigt 

kantrade, men istället drunknade när 

vattnet hastigt steg. 

Kristina Wallin 

Vuxen-Barngrupp för sjömansfamiljer 

Nu startar vi en barngrupp på Sjömanskyrkan för dom som har sina respektive ute till 

sjöss och är hemma med barnen. 

Vi träffas på Sjömanskyrkan varje fredag kl 10–12. Vi fikar och pratar medan barnen 

leker. Vi ordnar fika till en kostnad av 20 kr/familj. Här finns gott om utrymme för lek 

och bus och tillgång till kök. Vi startar den 13 jan 2012 kl 10–12. Har ni frågor kan ni 

ringa Marina (assistent) på telefon 0704 69 52 04 

Varmt välkomna till Sjömanskyrkan! 

sjömanskyrkan Vid stigBergstorget 

Adress: Amerikagatan 2, Göteborg | Telefon: 031 14 03 88 

Facebook: ”Svenska Sjömanskyrkan i Göteborg | Hemsida: www.sjomanskyrkan.se 

»…större delen av oss 

var beredda att offra sitt 

eget liv för passagerarna

100 år sedan Titanic 

I april 2012 är det 100 år sedan Titanic 

kolliderade med ett isberg och sjönk. 

Omkring 1 500 av de drygt 2 200 personerna 

ombord omkom. 

Katastrofen uppmärksammas av IMO, 

som utsett den till tema för Världssjö fartens 

dag. 

Vita Stjärnlinjens atlantångare RMS 

Titanic avseglade från Southampton på 

sin jungfruresa den 10 april 1912. Strax 

före midnatt söndagen den 14 april 1912 

upptäckte utkiken ett mörkt föremål 

föröver. Resten är välkänd historia. En 

undanmanöver påbörjades men misslyckades 

och Titanic kolliderade med 

ett isberg. Fartygets konstruktör som 

befann sig ombord kallades till kommandobryggan, 

fick en lägesrapport och 

sägs ha förstått att Titanic skulle sjunka 

inom två timmar. 

SS Californian som befann sig närmast 

haveristen hade stängt av sin radio för 

natten och hörde inte Titanics nödanrop. 

Andra fartyg, som SS Carpathia, begav 

sig mot platsen för att plocka upp överlevande 

från livbåtarna. 

Idag ligger Titanic på ca 3 800 meters 

djup 600 NM sydost om Newfoundland. 

Titanic uppfyllde dåtidens sjösäkerhetskrav 

med råge. Det fanns till exempel 

1 178 livbåtsplatser ombord, vilket var 

över 200 mer än vad reglementet krävde. 

Men Titanics certifikat gav tillstånd att ta 

ombord 3 547 personer. 

Redan när Titanic byggdes arbetade 

det brittiska handelsdepartementet på 

ett nytt lagförslag kring just reglerna för 

livbåtsplatser, skriver Claes-Göran Wetterholm 

i boken Sagoskeppet. Men i väntan 

på nya regler gällde de gamla – där 

man genom att beräkna kubikfoten på 

fartyget och kubikfoten på en människa 

fick fram ett tal som skulle motsvara antalet 

livbåtsplatser. Formeln var anpassad 

för fartyg på högst 10 000 bruttoton och 

stämde inte med det faktiska antalet personer 

ombord. 

Efter Titanics förlisning tog en internationell 

diskussion om sjösäkerhet fart. 

Två år efter olyckan antogs den första 

SOLAS-konventionen (Safety of Life 

at Sea). Den ersattes senare av SOLAS 

1929 följd av SOLAS 1948, SOLAS och 

1960 och SOLAS 1974. Idag används en 

uppdaterad version av SOLAS 1974. 

FN:s sjöfartsorganisation IMO har 

The New York Heralds förstasida någon dag efter olyckan. Library of Congress arkiv. 

i år valt ”One hundred years after the 

Titanic” som tema för Världssjöfartens 

dag. Valet av tema ger enligt Generalsekreteraren 

Efthimios Mitropoulos 

tillfälle att bl a: 

• Granska vilka förbättringar i sjösäkerheten 

som skett under 100 år 

• Undersöka om lärdomarna till fullo 

har tagits till vara från de, i människoliv 

räknat, största fartygsolyckor som inträffat 


SJÖSÄKERHET 

• Identifiera vilka faktorer som har 

störst betydelse för ökad sjösäkerhet 

• Undersöka vilka sjösäkerhetsområden 

som bör prioriteras framöver 

• Hylla alla som under 100 år har bidragit 

till förbättringar inom sjösäkerhet 

Klara Magnusson

ARBETSMILJÖ 

Viktigt vara påläst 

som skyddsombud 

– Engagemang och vilja är en bra grund, men för att verkligen kunna göra skillnad 

krävs även god kunskap om lagar, regler och avtal. Det säger Christer Sjökvist, 

bartender och huvudskyddsombud på Silja Galaxy. 

Skyddsombud på Silja Galaxy. Från vänster, bakre raden: Cateringassistent Pähr Bruks, steward Veronica Strand, kryssningsvärdinna Marina Chemaleva, 

bartender Christer Sjökvist, lager- och butiksarbetare Eero Haapamäki. Från vänster, främre raden: bartender Lars Nilsson, lager- och butiksarbetare 

Mia Kalliaisenaho, matros Peter Karlsson. 

I Joe’s Place råder lugnet efter stormen. 

1 600 hårt festande Club Galaxyungdomar 

har just klivit iland och 

ersatts av en stillsammare och mer 

blandad publik. För bara ett par år 

sedan kunde klubbkryssningarna vara 

ganska otrevliga resor för besättningen 

med fylla och bråk, men genom 

samarbete med Stockholmspolisen 

har man lyckats skapa betydligt bättre 

stämning. 

– Vi har slutat sälja tax free-sprit på 

utresan och fått utbildning i ansvarsfull 

alkoholpolicy, säger Christer medan 

han fyller på med rena glas bakom 

bardisken. Man kan inte sitta och supa 

sig full i hytten längre och vi har mer 

kontroll på hur mycket folk dricker. Vi 

har också fått tips om hur man hanterar 

stora gäng och förebygger bråk. Så fort 

man får chansen ska man försöka bonda 

med en eller ett par av dem, då har man 

en kanal in om något händer senare på 

kvällen. Jag har prövat det ett par gånger 

och det fungerar faktiskt. 

Christer berättar att förbättringarna 

på ungdomskryssningarna bara är en i 

raden av arbetsmiljöhöjande åtgärder 

som genomförts sedan fartyget fick 

svensk flagg sommaren 2008. Hala 

köksgolv har lagts om, dubbelboende 

har blivit enkelhytter och vissa alltför 

kraftiga kylskåpsmagneter har bytts ut 

mot mer lättöppnade lås. Helt nyligen 

sa rederiet ja till installation av telefoner 

i besättningshytterna och de har också 

gått med på att flytta personalen från de 

bullerstörda hytterna i aktern. 


– De ligger precis ovanför en bar som 

inte stänger förrän halv fyra-fyra på 

morgonen och det är omöjligt att sova 

där, säger Christer. Vi har förhandlat 

och förhandlat och nu äntligen har 

rederiet gett med sig. 

Skyddsarbetet går med andra ord 

framåt, men det sker inte per automatik. 

Christer berättar att han lägger ner 

åtskilliga timmar på att engagera sig i 

olika frågor och läsa in lagtexter och 

regelverk. När han för 15 år sedan 

tackade ja till att bli skyddsombud visste 

han inte riktigt vad det innebar. En 

skeppare sa till honom att ”Du har sunt 

förnuft, det räcker långt”. Med facit i 

hand konstaterar Christer att kaptenen 

delvis hade rätt, men att det krävs mer 

än så för att verkligen kunna påverka.

– Man måste veta vilka rättigheter 

man har, annars kommer man ingen vart 

i förhandlingarna. Jag söker information 

på nätet, läser mycket och försöker 

hänga med när det blir förändringar. 

Att vara skyddsombud är ganska slitigt 

ibland, men ointressant blir det aldrig. 

På däck tio, innanför 

personalmässen, 

har skyddsombuden 

sitt gemensamma 

kontor. Vice 

huvudskyddsombud, 

kryssningsvärdinnan 

Marina Chemaleva, har slagit sig ner 

bakom skrivbordet för att göra det 

sista innan avmönstring. Hon håller 

med Christer om att det är viktigt att 

vara påläst. I fjol gick hon en kurs om 

långtidssjukskrivningar som hon haft 

stor nytta av. 

– Arbetsgivarna vill gärna bli av med 

långtidssjukskrivna, men de är faktiskt 

skyldiga att erbjuda rehabilitering och 

försöka hitta andra lösningar. Innan 

kursen kunde jag ibland känna mig lite 

osäker i förhandlingarna, men nu vet jag 

vad som gäller, säger hon. 

Galaxy har plats för 2 800 passagerare. 

En vanlig kväll är man mellan 150 

och 160 i besättningen, medan man 

på specialkryssningarna kan vara över 

200. Antalet skyddsombud har ökat 

de senaste åren och i dagsläget är man 

18 stycken från olika avdelningar. Att 

dela på ansvaret är nödvändigt, menar 

Christer. 

– Jag har en 100-procentig tjänst i 

baren och skulle aldrig klara av att sköta 

skyddsuppdraget själv. En del kan jag 

göra på arbetstid när det är lite lugnare, 

men det blir mycket fritid som går till 

det här också. 

Som huvudskyddsombud har 

Christer till uppgift att samordna 

de övriga ombudens arbete, agera 

sammankallande och företräda 

övriga i kontakt med rederiet. Han 

försöker också uppmuntra kollegorna 

till specialisering för att fördjupa 

kompetensen. Själv är han särskilt 

intresserad av den psykosociala 

arbetsmiljön och planerar att gå en kurs 

i ämnet under året. 

– Fartyg är som samhällen i miniatyr 

och trakasserier och kränkningar 

förekommer här precis som överallt 

annars. Men det är väldigt svårt att 

hantera. Jag tror jag lärt mig en del 

genom åren men jag vill bli ännu bättre 

på det. Jag skulle säga att 90 procent 

av alla ärenden som vi får bottnar i den 

psykosociala miljön även om det ibland 

tar sig uttryck i fysiska krämpor. 

»Man måste veta vilka 

rättigheter man har 

Skyddsuppdraget kräver tid och energi, 

men det ger också mycket tillbaka, 

menar Christer. Att vilja vara med och 

bidra till en bättre arbetsmiljö för sig 

och sina kollegor är en självklarhet, 

säger han. 

– Från början ville jag bli jurist eller 

advokat, men jag 

blev skoltrött och 

fick tänka om. Men 

känslan för rätt och 

fel har jag alltid burit 

med mig och det finns 

ingenting som gör mig 

så förbannad som när man trycker till 

någon som inte kan försvara sig. Jag var 

själv väldigt blyg som liten och började 

nästan gråta bara någon tilltalade mig så 

jag vet hur det känns. 

Men uppdraget har också baksidor. 

Som att relationen till ledningen ibland 

blir aningen spänd, särskilt under 

perioder av tuffa förhandlingar. 

– Med åren har jag nog blivit ganska 

obekväm för dem som är dåligt pålästa 

om arbetsmiljölagen, men de som är 

insatta har jag ett gott samarbete med. 

Ibland har jag funderat över om man 

kan driva arbetsmiljöfrågor för hårt och 

att det skulle kunna få redarna att flagga 

om fartyget, men hittills har jag inte hört 

någon prata i de termerna. 

Han tror också att uppdraget som 

skyddsombud gett kollegorna en bild av 

honom som inte helt stämmer överens 

med den han är som person. 

– En del ser mig säkert som ganska 

gnällig och tycker att jag bara håller 

på och driver frågor hela tiden. 

Fast egentligen är jag en ganska 

bekymmerslös och easy going person 

som ogillar konflikter. Men tar man 

på sig en uppgift är man skyldig att 

utföra den så grundligt och bra som 

möjligt, och det gäller oavsett om 

det är en anställning eller om man är 

förtroendevald. 

Text och bild Linda Sundgren 

Stora skyddsombudspriset 

2012 

Har du ett skyddsombud på din 

arbetsplats som borde uppmärksam 

mas lite extra för sina stora 

insatser? Nominera personen till 

Stora skyddsombudspriset 2012. 

Tävlingen arrangeras av tidningen 

Du&Jobbet. Läs mer på 

www.duochjobbet.se 


ARBETSMILJÖ 

Karl-Arne om: 

100 år med 

skyddsombud 

De första skyddsombuden på svenska 

arbetsplatser utsågs 1912. Idag finns 

ca 70 000 skyddsombud inom LO:s 

förbund. Under 2012 kommer LO att 

på olika sätt uppmärksamma skyddsombudens 

stora insatser för en bättre 

arbetsmiljö. 

1912 infördes en bestämmelse i den 

dåvarande arbetarskyddslagen som gav 

arbetstagarna rätt att utse ombud. Under 

de första decennierna hade ombuden 

den dubbla uppgiften att företräda 

arbetstagarna och att bevaka statens 

intresse av bättre hälsa i arbetet. Under 

1930- och 1940-talen utvecklades både 

arbetarskyddslagstiftningen och samarbetet 

mellan arbetsmarknadens parter. 

Det var dock – och är fortfarande 

– svårt att få folk att ställa upp som 

skyddsombud, särskilt på små rederier 

och där man har tillfälliga och korta 

anställningar. 

Skyddsombud som utses ombord 

har samma ställning som en facklig 

representant och samma lagstadgade 

rättigheter när det gäller att agera i 

arbetsmiljöfrågor. 

Vi hoppas att det under 2012 blir 

ett lyft för våra skyddsombud i deras 

roller, och att man från arbetsgivarnas 

sida tar chansen att ge skyddsombuden 

ombord i fartygen den status man 

har rätt till. Vi hoppas också att man 

ser till att utbilda sina chefer i arbetsmiljöfrågor, 

vilket skulle underlätta 

arbetet för våra skyddsombud. 

Det är inte bara skyddsombudet 

som ska se till att arbetsgivaren sköter 

sina lagstadgade åligganden när det 

gäller arbetsmiljö. Skyddsombuden 

behöver stöd från sina arbetskamrater. 

I fartygen är det alla utom kapten och 

maskinchef som väljer skyddsombuden, 

och man har därför ett ansvar att 

påpeka brister etc. 

Karl-Arne Johansson 

Arbetsmiljöansvarig SEKO sjöfolk

Nominering av förtroendevalda 

funktionärer inom SEKO sjöfolk 

Inför kommande representantskaps årsmöte i SEKO 

sjöfolk 2012 vill valberedningen informera om att nedanstående 

förtroendevaldas mandattid löper ut vid 

kommande representantskap. 

Valberedningen har beslutat att nominering av ordförande, 

sekreterare, 4 ordinarie ledamöter, 9 styrelseersättare, 

3 revisorer, 3 revisorsersättare, 3 valberedare och 

3 valberedarersättare inom avdelningen kan ske i slutet 

kuvert, vilket skall vara valberedningen tillhanda senast 

24 februari 2012 på nedanstående adress. 

Ett godkännande att den nominerade medlemmen 

accepterar nomineringen bör, om möjligt, medfölja 

nomineringen. Mer information och blanketter för 

nominering finns på SEKO sjöfolks hemsida 

www.sjofolk.se/valberedning 

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus 

Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt 

riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar 

förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, 

främst avseende: 

• ökad sjösäkerhet 

• minskade risker vid arbete och fritid ombord 

• förbättrad drifts- och materialekonomi 

• allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar 

• ökad driftsäkerhet 

• trivselfrämjande åtgärder 


Möjlighet till nominering finns även på representantskapsmötet 

på Bohusgården i Uddevalla den 20 mars 

2012 fram till tidpunkt som representantskapet beslutar. 

För frågor kring nomineringen kontakta någon ur valberedningen. 

Valberedningen: 

Göran Björk 070-588 85 77 

Peter Larsson 073-047 46 29 

Dennis Sirviö 031-42 95 23 

SEKO sjöfolk 

Valberedningen 

Fjärde Långgatan 48 

413 27 Göteborg 

Belöning 2013 – För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan 

Se mer info på www.sjomanshus.se 

Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt 

och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, 

fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om 

förslaget kunnat prövas praktiskt. 

Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2012 och 

kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt 

med e-post. Belöningar delas ut under våren 2013. Ytterligare 

upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. 

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus | Katarinavägen 22 | 116 45 Stockholm | Sweden | 08-642 44 37 | info@sjomanshus.se | www.sjomanhus.se

Hårdkokt 

humor 

i hamn 

Knappt tio år efter fullträffen med Mannen 

utan minne levererar Aki Kaurismäki 

åter en mänskligt skimrande pärla. 

Spelplatsen är Frankrike och hamnmiljöerna 

i Le Havre. Skoputsaren Marcel 

handlar på krita och bor i en avskavd 

lägenhet med en sparsam hustru. Ändå 

gömmer han en flyktingpojke. 

Med perfekt precision skildrar regissören 

åter människor på samhällets 

botten. Inte ett ord för mycket, inte en 

gest i onödan. En futtig materiell standard 

hindrar i Kaurismäkis värld inte en 

överjordisk and lig storhet. Mörka moln 

sopas bort och kvar finns bara ett stort 

leende. För regissören har humor. 

Ann Nordström 

Mannen från 

Le Havre 

Regissör: Aki Kaurismäki 

Genre: Drama/Komedi 

e Swedish Mercantile Marine Foundation 

REWARD 2013 – For contributions benefitting seafarers in the Swedish merchant fleet 

Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic 

work place in the Swedish merchant fleet. We award prizes for improvements 

on deck, engine rooms and catering departments, foremost 

regarding: 

• greater maritime safety 

• reduced risks at work and off duty on board 

• improved operating and material economy 

• general environmental and/or economic improvements 

• greater operating reliability 

• measures promoting comfort and well-being 

Holly- 

wood 

vann 

Den amerikanska filmatiseringen av Stieg 

Larssons Män som hatar kvinnor överträffar 

den svenska förlagan med råge. 

Rollbesättningen är utmärkt. Daniel 

Craig som journalisten Mikael Blomkvist, 

Stellan Skarsgård som Martin 

Vanger och Robin Wright som Erika 

Berger är alla bättre än föregångarna. 

Fin regi och noggrant utvalda scenerier 

skapar närvaro och känsla. 

Såväl Stockholmsskildringen med branta 

kullerstensgator och vyerna vid ännu 

ej rivna Slussen är härliga. Hedestadsbilderna 

(Gnesta) likaså. Det här är Sverige, 

sett med utländska ögon. Regissören 

borde rentav utses till årets svensk. 


The Girl With 

The Dragon Tattoo 

Regissör: David Fincher 

Genre: Thriller 


Artigt 

blir 

elakt 

The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for 

proposals in these areas. 

Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail 

and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When 

proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice. 

The proposals could be written in English and must have arrived at 

the Foundation not later than 31 October, 2012. The rewards will be 

awarded during spring, 2013. Further information can be obtained from 

Christer Nordling at the Foundation. 

The Swedish Mercantile Marine Foundation | Katarinavägen 22 | SE-116 45 Stockholm | Sweden | +46 (0)8-642 44 37 | info@sjomanshus.se | www.sjomanhus.se 

KULTUR 

Två föräldrapar i övre medelklassen 

försöker ha ett civiliserat samtal om sina 

elvaåriga söner, som har bråkat. 

Ethans föräldrar har bjudit hem 

Zacharys till sitt perfekta hem. Alla är 

rörande eniga och generösa när skadeanmälan 

ska skrivas. Tills Zacharys pappa, 

advokaten Alan, anmärker på en detalj. 

Zachary var inte beväpnad med en 

pinne, han höll i en pinne. 

Ethans mamma ändrar välvilligt 

ordvalet, men under ytan jäser anklagelserna. 

Hux flux flyger elakheter fram. 

Jodie Foster och Kate Winslet visar sina 

vassaste taggar. Det är en rå komik. 

Sensmoralen? Göm spriten vid medling. 


Carnage 

Regissör: Roman Polanski 

Genre: Svart drama/Komedi

I VÄNSTERKANT NÄRGÅNGET 

Det har varit populärt att byta partiledare 

den senaste tiden. Miljöpartiet 

har fått nya språkrör, Centern styrs 

av Annie Lööf och Socialdemokraterna 

av Stefan Löfven sedan Håkan 

Juholt fick kasta in handduken som 

S-ordförande efter bara tio månader. 

Senast fick Vänsterpartiet nytt blod 

på partiledarposten genom Jonas 

Sjöstedt. 

Egentligen borde det handla om 

vad partierna driver för politik och 

vara ointressant om en partiledare 

har 1970-talsmustasch eller att en 

partiledare inte har fyllt 30. Men i 

dagens mediastyrda samhälle försvinner 

ibland sakpolitiken någonstans 

på vägen. 

Oavsett vem som leder Centerpartiet 

driver partiet en extrem nyliberal 

politik och vill privatisera så mycket 

som möjligt av samhällsnyttiga verksamheter. 

Oavsett vem som leder Folkpartiet 

är partiet i otakt med det svenska 

folket i kravet på att Sverige ska 

överge kronan till förmån för euron. 

Oavsett vad språkrören i Miljöpartiet 

heter verkar partiet bli mer och 

mer regeringssuget och öppet för ett 

samarbete med Moderaterna. 

Oavsett vem som leder Socialdemokraterna 

gäller det för partiet 

att driva en tydlig oppositionspolitik 

som exempelvis innebär ett nej till 

ytterligare privatiseringar inom 

vården, omsorgen och skolan. 

Mest rätt i tiden verkar Vänsterpartiet 

ha hamnat. Jonas Sjöstedt går 

både hem i TV och har förmågan att 

på ett enkelt sätt förklara sitt partis 

politik. 

Moderaterna ligger lågt och passar 

mest hela tiden. Fredrik Reinfeldt 

försöker vara så statsmannalik att 

hans kommentarer till och med 

känns tristare än Folkpartiets Jan 

Björklunds. 

I Caremaskandalens spår borde 

den politiska vänstern ha slagläge för 

att driva en framgångsrik oppositionspolitik. 

Men för att lyckas krävs 

att man bygger upp ett förtroende 

bortanför de mest trogna S-väljarna. 

Det känns som om det är hög tid för 

S att damma av Augusts Palms gamla 

skrift ”Vad vilja socialdemokratin”. 

Lennart Johnsson 

Magnus Johnson, 

matros i Svitzer Sverige AB och ombud på 

SEKO sjöfolks representantskap i mars 2012 

Vad gör du på jobbet? 

– Som matros på bogserbåten Freja är 

jag ombord i två veckor och hemma i 

två veckor. Eftersom vi bara är tre man 

ombord varierar arbetsuppgifterna och 

den ena dagen är aldrig den andra lik. 

En dag har vi kanske ett bogseringsuppdrag 

och ibland får vi snabbt gå ut för 

en bärgning. Oftast mönstrar vi på i 

Norrköping. Förra årets kalla vinter 

hade vi mycket att göra hela tiden medan 

det blivit lite mindre jobb hittills i år på 

grund av den milda vintern. 

Vad är roligt med ditt jobb? 

– Jobbet är fritt, omväxlande och ansvarsfullt. 

Själv har jag aldrig ångrat att 

jag började på bogserbåtar för många 

år sedan. Idag skulle jag aldrig kunna 

tänka mig ett jobb iland mellan sju och 

fyra. Att vi dessutom har en rätt bra lön 

gör inte det hela sämre. 

Finns det något som är mer negativt? 

– Det är den oro som jag och mina 

arbetskamrater har känt det sista året 

sedan Svitzer bestämde att flagga ut 

båtarna till färöisk flagg. Mycket kring 

utflaggningen är fortfarande osäkert 

och förhandlingarna mellan facket och 

företaget är ju ännu inte avslutade. 


Skulle det värsta hända och vi blir uppsagda 

blir det tufft. Vilken arbetsgivare 

iland skulle vilja anställa en 50-plussare 

som jag? 

Vad brukar du göra de två veckorna 

du är iland? 

– Då handlar det mesta om att fiska och 

jaga. Jag skjuter älg, vildsvin och kronhjort. 

Det är viktigt att hålla efter på 

både vildsvins- och hjortstammen eftersom 

det handlar om djur som ställer till 

stor skada för jordbruket. Fiskar gör jag 

främst i insjöar och en favoritfisk är gös. 

I havet här utanför finns det tyvärr inte 

så mycket fisk kvar. 

Text Lennart Johnsson 

Bild Stefan F Lindberg 

Ålder: 53 år 

Bor: I lägenhet i Nyköping 

Familj: Ensamstående 

Intressen: Fiske och jakt

Innebandyturnering 

på Åland 

Sjömansservice Sverige och Sjömansservicebyrån 

Finland arrangerar med stöd 

av PAF en innebandyturnering den 24 

mars i Baltichallen, Mariehamn, Åland. 

Kontakta Jari Raminen för vidare information, 

jari.raminen@sjofartsverket.se 

Rabatterad revyteater 

för medlemmar 

Nu återupplivas den traditionella revyteatern 

i Göteborg. Nya Revyteatern 

vill genom bra sketcher, kupletter och 

musiknummer få göteborgarna att 

känna igen sig och känna sig hemma i 

sin egen stad. 

Den första uppsättningen, ”Sicken 

tyken tid”, har premiär den 21 februari 

2012 i Stenhammarsalen i 

Göteborgs Konserthus. 

För regi och manus står Ulf Dohlsten 

och Anders Wällhed. I revyensemblen 

ingår utöver revyorkestern även Bengt 

Magnusson, Stefan Ljungqvist, Puck 

Ahlsell, Jill Ung, Eva Lotta Olsson och 

Mattias Bylund. 

Nya Revyteatern erbjuder medlemmar 

i SEKO sjöfolk rabatt på revybiljetterna. 

Ordinarie biljettpris är 350 kronor, priset 

för SEKO sjöfolks medlemmar är 290 

kronor. Vid biljettbeställning räcker det 

att uppge medlemskap i SEKO sjöfolk. 

För biljetter och information, se www. 

gso.se eller www.pusterviksbiljetter.com 

Förlängd tid för 

kortfilmstävling 

Tiden för kortfilmstävlingen Sjö Kort har 

förlängts till den 15 mars 2012. Tävlingen 

arrangeras av Film at Sea och är öppen 

för sjöfolk och sjöstuderande. 

I juryn sitter bland annat en representant 

från Göteborg International Film 

Festival. Bästa kortfilmen belönas med 

10 000 kronor. 

– Det är kul att göra film och man 

behöver inte ha en avancerad utrustning 

för att delta, säger initiativtagaren Ann 

Nordström. 

Läs mer om tävlingsreglerna och få 

inspiration på www.filmatsea.com 

Paul Martinsson 

Måndagen den 28 november 2011 

rycktes vår arbetskamrat Palle bort från 

oss vid en fruktansvärd olycka utanför 

estniska kusten. Palle förolyckades vid 

nattligt däcksarbete då besättningen 

överraskats av hårt väder. Olyckan 

inträffade på bogserbåten Karl Erik 

med tillhörande pråm, en arbetsplats 

som han varit trogen sedan mitten av 

90-talet. Palle var inte bara en duktig 

sjöman utan även skicklig hantverkare 

inom måleribranschen. När han kom 

glidande i sin Cadillac så blev vi 

påminda om hans stora passion för bilar. 

Det ofattbara har hänt och saknaden är 

stor, inte bara bland arbetskamrater och 

inom familjen, utan även i Norrköpings 

motorkretsar. 

Besättningen på bogserbåten Karl Erik 

Motorman 

Roland Gustafsson 

avled hastigt ombord 

på M/S Undine. 

Roland började till 

sjöss 1975, hans första 

törn i Wallenius var 

ombord Atlantic Song 

1980. Roland blev 

rederianställd 1990. 

Roland var en god yrkesman och bra 

kamrat. 

Tack för god vakt 

Fackklubben Wallenius 

födelsedagar 

Båsman Juhani 

Haanpää fyllde 70 år 

hemma i Björneborg, 

Finland, den 18 oktober 

2011. ”Jag hoppas 

på god fortsättning 

åt alla mina gamla 

arbetskamrater”, 

hälsar Juhani. 


UTBILDNINGAR 

Medlemsutbildning 

externat 3 dagar: 

7-9 maj, Stockholm 

Sista ansökningsdag 30 mars 2012 

18-20 september, Göteborg 

Sista ansökningsdag 15 augusti 2012 

16-18 oktober, Stockholm 

Sista ansökningsdag 10 september 2012 

Målgrupp: 

Alla medlemmar som vill lära sig 

grundläggande fackliga rättigheter. 

Innehåll: 

Kollektivavtalet, AT-journaler, 

försäkringar, en liten inblick i aktuella 

lagar, opinionsbildningsarbete med mera. 

Övrigt: 

Medlemsutbildningen är en externatkurs. 

Medlem skall söka den utbildning som 

är nära bostadsorten, då en förutsättning 

för kursen är att man bor hemma och 

går kursen under dagtid. De som inte bor 

nära någon av dessa orter skall kontakta 

studieenheten. 

Fartygsmiljö steg 1, 5 dagar: 

FAM1 

19-23 november, Göteborg 

Sista ansökningsdag 8 oktober 2012 

Målgrupp: 

Deltagarna skall vara förtroendevalda 

skyddsombud eller huvudskyddsombud, 

alternativt ha annat uppdrag i skyddskommitté 

eller klubbstyrelse som rör 

arbetsmiljöfrågor. 

Innehåll: 

Fartygssäkerhetslagen, arbetsmiljölagen, 

arbetsmiljöavtal, kemiska hälsorisker, 

försäkringar m m. 

Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie 

per kursdag vid fullgjord utbildning. 

Anmälan till våra utbildningar 

kan göras via formulär på 

www.sjofolk.se eller via mail till 

petra.fornander@seko.se. 

Namn, adress, personnummer, 

arbetsgivare. 

Information om samtliga kurser på 

www.sjofolk.se/utbildning

FACKET INFORMERAR 

Viktig information om ditt försäkringsskydd 

Medlemsförsäkringar 

I ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande 

försäkringar hos Folksam. Kontakta 

din fackliga företrädare om du behöver 

hjälp eller har frågor om försäkringarna. 

Finns det ingen klubb på arbetsplatsen 

ska du kontakta den ombudsman som har 

hand om det rederi/företag du arbetar på. 

Du kan också kontakta medlemsservice. 

Mer information om de olika försäkringarna 

finns på www.folksam.se/sekosjofolk. 

Kollektiv hemförsäkring – GF 14800 för 

bosatta i Norden 

Efter 12 månaders sammanhängande 

medlemskap, alternativt efter övergång 

till oss från annat LO-förbund där du 

hade kollektiv hemförsäkring. 

Medlemsolycksfall fritid – TFF, GF 10500 

och GF 11800 

Gäller olycksfallsskada under fritiden. GF 

11800 upphör vid 65 års ålder. GF 10500 

gäller i medlemskapet. 

Barngrupplivförsäkring – GF 10500, 18 år 

Begravningshjälp för avlidet barn som 

varit stadigvarande bosatt i Norden på 

medlemmens adress. 

Kompletteringsförsäkring, utförsäkrad 

TGL – GF 14095, 65 år 

Gäller vid dödsfall för medlemmar som 

inte har någon TGL-försäkring genom 

anställningen. 

Inkomstförsäkring för boende i Sverige – 

GF 14750, medlemmar tillhörande både 

SEKO och SEKOs A-kassa 

Vid ofrivillig arbetslöshet. Berättigad till 

ersättning är medlem med inkomstgrundande 

inkomst över 18 700 kr per månad. 

Max 100 ersättningsdagar. Ansökningsblankett 

kan hämtas på www.seko. 

se under fliken ”Medlemsnytta” (välj 

”Inkomstförsäkring” i vänsterkanten). 

Gruppförsäkringar Folksam 

Nedan redovisade gruppförsäkringar 

ingår inte i medlemsavgiften men kan 

köpas förmånligt p g a medlemskapet. 

Om du har frågor om dessa försäkringar, 

kontakta Folksam direkt. 

Allriskförsäkring för boende i Sverige 

Har två personer i hushållet kollektiv 

hemförsäkring ingår allriskförsäkringen. 

Medlemsbarn 

Barnförsäkring – Sjuk- och olycksfallsförsäkring 

för barn och ungdom – tecknas 

av gruppmedlem eller gruppmedlems 

make/registrerad partner/sambo för deras 

barn och barnbarn bosatta inom Norden. 

Sjuk- och efterlevandeförsäkring – GF 

15001, 65 år 

Efter fullgjord karens ger försäkringen 

ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall 

(utan nedtrappning av beloppet p g a 

ålder), ersättning vid vissa diagnoser samt 

ersättning vid långvarig arbetsoförmåga. 

Du kan medförsäkra din make/maka, 

sambo eller registrerad partner. 

Fritidsolycksfallsförsäkring – GF 15001 

Gäller för medförsäkrad make/maka, 

sambo eller registrerad partner. 

Medlemspension – pensionssparande 

Eget sparande inför pensioneringen. 

NR 6 2011 SJÖMANNEN SID 28 

Våra avtalsförsäkringar – AFA 

Kontakta din fackliga företrädare om 

du behöver hjälp eller har frågor om 

försäkringarna. Finns det ingen klubb 

på arbetsplatsen ska du kontakta den 

ombudsman som har hand om det rederi/ 

företag du arbetar på. Du kan också 

kontakta medlemsservice. Mer information 

finns på www.afaforsakring.se under 

”försäkringar”. 

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring 

Ett komplement till sjukpenning dag 

1–360, när eventuell sjuklön från rederiet 

är slut och om Försäkringskassan betalar 

ersättning. Vid arbetslöshet kan man vara 

berättigad genom efterskydd i försäkringen. 

Vid sjukersättning kan månadsersättning 

utgå. 

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada 

För olycksfall i arbetet, färdolycksfall 

(ej med trafikförsäkrat fordon) eller vid 

arbetssjukdom. Om du råkat ut för skada 

ska du anmäla skadan till din arbetsledare 

som ska göra en skadeanmälan till 

Försäkringskassan samt en skadeanmälan 

till TFA (AFA). 

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd 

Gäller vid uppsägning p g a arbetsbrist. 

Premiepensionsförsäkring 

Gäller endast för de som är anställda. Vid 

sjukdom eller vid föräldraledighet betalar 

försäkringen premien till Avtalspensionen 

under en viss tid (annars betalar arbetsgivaren). 

För fler tips – titta på www.skyddsnet.se. 

OBS! Du som fyller 65 år efter den 

1 januari 2011. Håll utkik i brevlådan. 

Folksam skickar ut ett erbjudande om 

pensionärsförsäkring. Försäkringen 

ska tecknas inom 90 dagar.

Bra att veta som medlem 

Ny medlem i SEKO sjöfolk? 

Du som är ny medlem i SEKO sjöfolk 

måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa 

själv skriftligen ansöka om 

inträde. Ansökningsblankett för inträde 

finns på www.sjofolk.se. 

Är du medlem i A-kassan? 

Du som har tillfällig anställning eller som 

i nuläget inte har någon anställning kan 

bli medlem i arbetslöshetskassan. Det gäller 

även för dig som tidigare fått avslag 

på din inträdesansökan. Ansökningsblankett 

finns på www.sjofolk.se. 

Betalar du rätt medlemsavgift? 

Läs under rubriken ”Medlemsavgifter för 

år 2012”. Där framgår även hur du går 

tillväga om du vill söka eller är berättigad 

till ändrad medlemsavgift. 

Du som betalar din medlemsavgift 

med inbetalningskort 

Inbetalningskorten sänds ut i mitten av 

månaden. 

Medlemsavgift 2012 

För aktiv medlem är avgiften till förbund 

och arbetslöshetskassa 501 kr i månaden. 

För pensionerad medlem är avgiften till 

förbundet 112 kronor per månad. 

Reducerad avgift beviljas efter ansökan 

under följande förutsättningar: 

• Vid studier under terminstiden. Sänd 

in en kopia på beslutet du fått från 

CSN eller skolan till SEKO sjöfolk. 

• Vid föräldraledigt (mer än 6 månader). 

• Vid arbetslöshet (mer än 6 månader). 

• Vid sjukdom (mer än 6 månader). 

Glöm ej eventuell AFA-försäkring. 

• Om sjukskrivning övergår i sjukersättning. 

Sänd in en kopia på 

beslutet från Försäkringskassan. 

• Vid avtalspension. Sänd in beslut 

från pensionsutbetalaren. Ansökan kan 

hämtas på www.sjofolk.se eller genom 

att kontakta din klubb/avdelning. 

Betalning av medlemsavgift 

Genom avtal med Sveriges Redareförening 

dras din medlemsavgift från lönen 

varje månad. Medlem som har ersättning 

Arbetslös 

Du ska gå till Arbetsförmedlingen och 

anmäla dig som arbetssökande den första 

arbetslösa dagen, även om du har utlagt 

vederlag. Detta för att du inte ska mista 

din sjukpenningsgrundande inkomst på 

Försäkringskassan. 

Ungdomsmedlemskap 

SEKO sjöfolk har beslutat att införa ett 

ungdomsmedlemskap för medlemmar 

under 25 år. Det innebär en medlemsavgift 

på 100 kronor i månaden i totalt sex 

månader. Kontakta medlemsservice för 

att bli ungdomsmedlem. 

För inbetalning av medlemsavgiften 

från utlandet 

IBAN-nummer 

Bankgiro Nordea 

SE 733000 0000 032051804338 

SWIFT-adress Nordea: NDEASESS 

Plusgiro 

SE 60950000 9960 4208390007 

från A-kassan får automatiskt medlemsavgiften 

dragen på denna ersättning. 

Om medlemsavgift inte blivit dragen från 

lönen en viss månad sänds inbetalningskort 

hem automatiskt. 

Meddela oss om förhållandet ändras och 

ingen ersättning från A-kassan ska utgå, 

exempelvis vid sjukdom eller studier. Då 

ska inbetalningskort sändas hem för egen 

betalning. 

Utlandsadress/tillfällig adressändring 

Meddela medlemsservice om du flyttar 

till adress utanför Sverige eller om du vill 

ha din post från oss till annan adress än 

din folkbokföringsadress. 

Kollektiv hemförsäkring 

Premien för din kollektiva hemförsäkring, 

som du får efter ett års medlemskap, 

ingår i medlemsavgiften. 

Om du inte bor på din folkbokföringsadress 

och vill att försäkringen ska gälla 

för den bostad du bor i, ska du själv meddela 

Folksam detta. 

NR 6 2011 SJÖMANNEN SID 29 


Ansökan 

Viktigt för dig som är ny medlem i 

facket och som även vill bli medlem i 

A-kassan. Inträdesblanketten till Akassan 

måste fyllas i, skrivas under 

och skickas in. 

Blanketten kan du ladda ned på 

www.sjofolk.se 

Du kan också kontakta: 

medlemsservicesjofolk@seko.se 

eller ringa 0770 45 79 50 för att be 

om en blankett. Inträde i A-kassan 

sker först den månad blanketten 

ankomststämplats av facket eller 

A-kassan, detta oavsett om du betalat 

medlemsavgiften till A-kassan.


SEKO sjöfolk i Göteborg 

Fjärde Långgatan 48 

413 27 Göteborg 

Ordförande Kenny Reinhold 

kenny.reinhold@seko.se 

Tel: 031 42 95 30 

Sekreterare Jonas Forslind 

jonas.forslind@seko.se 

Tel: 031 42 95 34 

Kassör Chang Strömberg 

chang.stromberg@seko.se 

Tel: 031 42 95 32 

Karl-Arne Johansson 

karl-arne.johansson@seko.se 

Tel: 031 42 95 37 

Peter Skoglund 

peter.skoglund@seko.se 

Tel: 031 42 95 24 

Lennart Johnsson 

lennart.johnsson@seko.se 

Tel: 031 42 95 43 

Kontakta SEKO sjöfolk 

Växeln: 031 42 94 20 

Fax: 031 42 95 01 

Telefontider: mån-tor 8.00-16.00, fre 8.00-15.00 

(lunchstängt 11.30-12.15) 

E-post: sjofolk@seko.se 

Hemsida: www.sjofolk.se 

Medlemsservice (medlems- och a-kasseärenden) 

Besöksadress: Fjärde Långgatan 48, Göteborg 

Besökstider: mån-fre 9.00-15.00 (stängt 11.30-12.15) 

Telefon: 0770 45 79 50 

Telefontider: mån–tors 9.00-11.00 och 13.00-15.00 

fre 13.00-15.00 

E-post: medlemsservicesjofolk@seko.se 

Talsvar a-kassan 

Telefon: 020 678 00 00 

Övriga fackliga ärenden 

Kontakta i första hand den fackliga 

företrädaren i ditt rederi (se nästa sida) 

www.sjofolk.se 

SEKO sjöfolk i Stockholm 

Barnhusgatan 10 

111 23 Stockholm 

Dennis Sirviö 

dennis.sirvio@seko.se 

Tel: 031 42 95 23 

Chang Strömberg 

chang.stromberg@seko.se 

Tel: 031 42 95 32 

SEKO sjöfolk i Helsingborg 

Karl Johans Gata 12 

252 67 Helsingborg 

Eva Bertlett 

eva.bertlett@seko.se 

Tel: 031 42 95 22 

Boka alltid tid med ombudsmännen! 

Vill du diskutera ett medlemsärende med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne. 

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. Besök förbokas per telefon eller e-post.

Klubbordförande och 

kontaktombud i SEKO sjöfolk 

Allandia 

Klubbordförande Tedde Scott 

070 541 47 46 

tedde.scott@hotmail.com 

AMPM Marine Management 

Kontaktombud Anders Larsson 

073 649 64 04 

anderslarssonkalmar@hotmail.com 

Blidösundsbolaget AB 

Kontaktombud Rikard Mattsson 

070 618 90 72 

grevekartong@gmail.com 

Bolling & Norling Rederi AB 

Kontaktombud Robert Levin 

073 558 88 60 

robban@runmarokanal.se 

Destination Gotland AB 

Klubbordförande Christer Engström 

0498 20 18 00, 070 564 06 04 

sjofolk@gotlandica.se 

Vice klubbordförande Åke Lindström 

Rederi Eckerö Sverige AB 

Klubbordförande Ulf Öhman 

+358 403 54 58 68 

ulf.ohman@pp.inet.fi 

Finnlines Ship Management AB 

Vakant 

Kontakta Eva Bertlett (se motstående sida) 

Gävle Hamn AB 

Kontaktombud Robin Uusirantanen 

070 625 73 08 

robin.uusirantanen@gmail.com 

Göteborg–Styrsö Skärgårdstrafik AB 

Kontaktombud Ralf Lindgren 

031 99 35 94, 070 569 64 71 

goderb@hotmail.com 

Luleå Bogserbåts AB 

Kontaktombud Bengt Westling 

070 300 96 09 

bengt.westling@hotmail.com 

Ornö Sjötrafik AB 

Kontaktombud Tommy Vestlin 

073 053 19 39 

Ressel Rederi AB 

Kontaktombud Kenny Hasselqvist 

073 442 44 73 

kennyhasselqvist@rocketmail.com 

Scandlines 

Klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti 

070 518 62 14 

seko.hbg_trg@scandlines.se 

Vice klubbordförande Mats Lindgren 

Stena Line 

Klubbordförande Jens Ole Hansen 

031 85 51 67 

jensole.hansen@stenaline.com 

Vice klubbordförande Göran Dahlman 

031 85 51 69 

goran.dahlman@stenaline.com 

Vice klubbordförande Thomas Stenberg 

031 85 53 56 

thomas.stenberg@stenaline.com 

Sektion Stockholms Sjötrafik 

Sektionsordförande Kenneth Österlund 

08 542 474 55, 070 239 84 75 

kenneth.osterlund@sjotrafiken.se 

Vice sektionsordförande Stellan Pettersson 

070 822 42 52 

stellan.mail@gmail.com 

Strömma Turism & Sjötrafik AB 

Kontaktombud Lisa Rosberg 

073 984 54 52 

lisa.rosberg@telia.com 

Svitzer Sverige AB 

Klubbordförande Tor Leif Davidsson 

0523 477 40, 076 126 33 47 

torleif.davidsson@telia.com 

Tallink/Silja Line AB 

Klubbordförande Folke Matrosow 

08 666 34 11, 070 623 34 41 

seko@tallinksilja.com 

Vice klubbordförande Karin Barth 

Terntank 

Kontaktombud Sonny Ryberg 

070 957 85 66 

sonny.ryberg@telia.com 



TransAtlantic 

Klubbordförande Christer Lindgren 

070 377 47 06 

christer.lindgren@rabt.se 

1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist 

042 12 49 91 

hans.lindqvist@rabt.se 

2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen 

TT-Line 

Klubbordförande John Thörnlund 

0410 562 46, 070 548 24 08 

sjofolk@ttline.se 

Vice klubbordförande Robert Douhan 

Tynningö Sjötrafik AB 

Kontaktombud Lasse Wennerqvist 

070 747 11 29 

lars.wenner@telia.com 

Utö Rederi AB 

Kontaktombud Pelle Andersson 

070 742 28 11 

pelle2.andersson@gmail.com 

Wallenius Marine AB 

Klubbordförande Björn Jonasson 

08 772 05 00, 070 772 06 99 

bjorn.jonasson@walleniusmarine.com 

Vice klubbordförande Bo Enmark 

bosse@myntet.ac 

Viking Line 

Klubbordförande Ilkka Pekkinen 

+358 405 873 852 

huvudfortroendeman.vr@vikingline.se 

Tf vice klubbordförande Lasse Grenman 

+358 405 465 448 

fortroendeman.xprs@vikingline.fi

Returadress: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg 

Underbar bok för sjöfarare 

Fyrar i akvarell 

möten med fyrar i all världens hörn 

Rolf Allan Håkanson 

295kr 

fyrar i akvarell 

Rolf Allan Håkansson 

Fantastiska fyrar från olika delar av världen är gestaltade i akvarell av 

Galenskaparnas scenkonstnär Rolf Allan Håkansson. Fyrplatserna 

beskrivs med kartor, historia samt spännande händelser i nutid och historia. 

En bok att återkomma till många gånger! 

EN RUNDVANDRING I SJÖFART 

– MEN ETT VARV FÖR MYCKET 

LENNART KIHLBERG 

BERÄTTAR 

Under min yrkesverksamma tid har jag haft både framgångar och 

motgångar och jag har fått erfarenheter som skulle vara värdefulla 

om jag vore aktiv idag. Vid 93 års ålder inser jag dock att dessa lärdomar 

som livet bibringat mig inte kan utnyttjas av mig. Då jag sent 

omsider kommit mig för att försöka skildra mitt yrkesliv har alltför 

mycket försvunnit ur minnet. Men det här är vad jag kommer ihåg, 

och det vill jag delge mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn och 

alla som är intresserade av sjöfartshistoria. /Lennart Kihlberg 

Rikt illustrerad. 200 kr. 

Välkommen med din beställning! 

Våra böcker beställs lättast via adlibris.com. För beställningar via vår 

hemsida, plusgiro 192366-3 eller bankgiro 463-8417 tas en fraktavgift ut 

(50 kr inom Sverige, 125 kr inom Europa). Se hela Breakwaters sortiment 

på www.breakwater.se. Kontakta förlaget för företagsköp och större inköp. 

SverigeS MaritiMa 

index 2012 

I årets utgåva 

av Sveriges 

Maritima Index 

lyfter vi fram 

två av sjöfartens 

mest 

intressanta 

organisationer:Sjöfartsverkets 

Isbrytaravdelning och Svenska 

Sjöräddningssällskapet. 

Isbryteriet har sina alldeles speciella 

förutsättningar när budget 

och planering läggs för kommande 

isbrytarsäsonger. Efter två kalla 

vintrar är beredskapen hög för 

ytterligare kyla samt is framförallt i 

Östersjön. Sjöräddningssällskapet 

är en fantastisk organisation med 

sina ca 1 800 frivilliga varav många 

inskränker både på julfirande och 

annat i sin beredskap att utföra 

räddningsinsatser. 

Förhandsbeställ SMI hos Breakwater, 

sätt in 290 kr + 50 kr frakt på 

vårt plusgiro/bankgiro. 

Breakwater Publishing AB, www.breakwater.se, order@breakwater.se, Banehagsgatan 15, 414 51 Göteborg, 031-722 74 80

NUMMEr 1, 2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?