Thinking Day firas 22.2 - Finlands Scouter ry

Finlands Svenska Scouter r.f. 

Thinking Day 

firas 22.2 

NR 1 

2011

2 

www.fissc.fi • e-post: scoutposten@fissc.fi 

Utgivare 

Finlands Svenska Scouter r.f. 

Tölögatan 55, 00250 Helsingfors 

Tfn (09) 8865 1100 

Fax (09) 886 599 

Chefredaktör 

Ställföreträdande chefredaktör Heidi Öller 

Kärnredaktion 

Mari Pennanen 

Emma Portin 

Erik ”Knutte” Stenberg 

Redaktion 

Patricia Borgman 

Riina Lindroos 

Jannica Savander 

Redaktionssekreterare 

Kate Lönnberg 

tfn (09) 8865 1310 

e-post: kate.lonnberg@scout.fi 

Ombrytning Tuija Lahti 

Adressförändringar 

& prenumerationer 

din regionsekreterare eller 

Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 

e-post: frida.lundberg@scout.fi 

Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2011 

Upplaga 4 800 

Postgiro Sampo 800018-68026 

Pärmbildens foto Salla Virta 

Scoutpostens 

utgivningstidtabell 2011 

Nr Dl Ut 

2 17.2. v. 12 

3 7.4. v. 19 

4 11.8. v. 37 

5 22.9. v. 43 

6 3.11. v. 49 

innehåll 

Ditt som datt .......................................................................................................................... 4 

Annonser ................................................................................................................................ 6 

Jamboree 2011 – vi é mé! .................................................................................................10 

Path + Camp = Roverway ..................................................................................................11 

Såhär placerar roverscouterna märkena på scoutskjortan .........................................11 

ANSÖK OM STIPENDIER ÅR 2011! ..............................................................................12 

Frivilligåret 2011 ...................................................................................................................13 

Karin Ahlbäck invald i WOSM ...........................................................................................13 

Pengar på kontot och flera vuxna 

med i kårens verksamhet ..................................................................................................14 

FiSScNät – Scouternas egen Facebook ..........................................................................16 

Finken funderar .....................................................................................................................17 

Thinking Day hela året ........................................................................................................18 

Att vara eller icke vara ........................................................................................................21 

Vad i omgivningen påverkar din kår? ..............................................................................22 

Scoutidealen ..........................................................................................................................24 

Hurdan är Årets scoutledare? ...........................................................................................25 

Scoutingen en livsstil för Beni Kauppinen .......................................................................26 

Om jag inte var scout… ....................................................................................................27 

TG tresteg: Svenska Scoutförbundet ...............................................................................27 

Tänk om någonting händer... ..............................................................................................28 

Händelsekalender .................................................................................................................30 

Tapto .......................................................................................................................................31 

Kallelse till vårmöte 2011 ...................................................................................................32 

Kontaktuppgifter 

till regionsekreterarna i FiSSc: 

Helsingfors och östra Nyland 

Eva Carlson 

Tölögatan 55 

00250 Helsingfors 

Tfn (09) 8865 1221 

eller 0400 347 641 

e-post eva.carlson@scout.fi 

Åland och sydvästra Finland 

Sara Carlström 

Västerlånggatan 13 

20100 Åbo 

Tfn 050 540 5083 

e-post sara.carlstrom@scout.fi 

Västra Nyland 

Gunilla Edelmann 

Tölögatan 55 

00250 Helsingfors 

Tfn (09) 8865 1305 

eller 050 540 5067 

e-post gunilla.edelmann@scout.fi 

Österbotten 

Maj-Britt ”Mabbe” 

Nyholm-Ehrström 

Fredsgatan 8 

65100 Vasa 

Tfn 050 540 5081 

e-post 

maj-britt.nyholm-ehrstrom@scout.fi

Cogito, ergo sum 

Jag tänker, alltså finns jag 

Tankar flaxar omkring, jag tänker på än det ena, än det andra. En tanke mognar sakta men säkert. Ibland 

riktigt anstränger jag mig för att tänka, tänka igenom något. Ibland kommer tankarna utan ansträngning. 

Någon gång skulle jag bara vilja stänga av alla tankar, går det inte att tömma hjärnan? Vår hjärna eller vårt 

medvetande fylls nästan ständigt av tankar. Stora och små, korta och långa, avgörande och oavgörande, önskade 

och oönskade. 

René Decartes var en fransk matematiker, filosof, vetenskapsman och jurist. Hans mest berömda konstaterande 

är rubriken på denna ledare. Enligt honom är det en alldeles säker kunskap – det går inte att tänka 

utan att finnas till. Därför slutar vi väl aldrig tänka, därför är min hjärna aldrig helt tom, för jag finns. Och 

det är ju egentligen hurja roligt det! 

Varför då detta svammel om tankar? Detta nummer av Scoutposten kommer ut precis vid Thinking Day 

och därför vill vi tillägna detta nummer tankar. Thinking Day har en viktig historia (läs mer på sidan 18) och 

för en del kårer och scouter betyder dagen säkert program och traditioner. Jag tycker det bästa med dagens 

”namn” är friheten i det. Fritt översatt kanske ”Tankens dag”. Har du som jag inga andra traditioner för dagen 

så föreslår jag: släpp tanken fri – låten den irra från gömda vrår till öppna fält, från grottor och skogar till 

fjälltoppar och fria havsvågor, från möten med människor till relationer med vänner. Allt det är scouting, vad 

är egentligen inte scouting? 

Det är mycket man kan tänka på när det gäller scouting och många har säkert tänkt tanken ”Tänk om jag 

inte varit scout”. Då hade du kanske inte träffat en viss vän, inte klarat dig lika bra ur en viss situation eller 

inte varit med om en viss upplevelse. Emellanåt väcks också tanken om varför man är scout. Kanske det 

bottnar någonstans i Baden-Powells (scoutingens grundare) ord; The most worth-while thing is to try to put 

happiness into the lives of others. 

Jag läste alldeles nyligen för första gången Baden-Powells sista ord till scouterna. Det var ett brev som hittades 

bland hans papper efter hans död. Det allra sista stycket väckte många tankar hos mig (se nedan). 

Riktigt så hade jag aldrig tolkat orden ”Alltid redo” 

– var redo att LEVA LYCKLIG och DÖ LYCKLIG. 

Det gör jag genom att sprida glädje, se det positiva 

och försöka lämna en lite bättre värld efter mig. 

Både dåligt humör och bra humör smittar av sig, negativitet 

och positivitet smittar av sig lika effektivt… 

men gissa vilket som gör mera nytta? 

En glad tanke gror i mig. 

LEDAREN 

Utdrag ur Baden-Powells sista brev: 

”Be contented with what you have got and make the 

best of it. Look on the bright side of things instead of 

the gloomy one. But the real way to get happiness is by 

giving out happiness to other people. Try and leave this 

world a little better than you found it and when your 

turn comes to die, you can die happy in feeling that at 

any rate you have not wasted your time but have done 

your best. “Be Prepared” in this way, to live happy and 

to die happy…” 

HEIDI ÖLLER 

3

4 

Stärk tjejerna på Thinking Day 

Den 22 februari firas Thinking Day av Girl Guides och Girls Scouts världen 

över. Temat för 2011 är att vi ska stärka tjejer världen över och på så sätt minska 

orättvisor mellan könen. Världsorganisationen WAGGGS har gjort ett programmaterial 

som knyter an till denna dag, och efter avslutat arbete finns ett 

märke som kan delas ut till scouterna. Programaktiviteterna är uppdelade i 

olika svårighetsgrad och går därför enkelt att anpassa till just din åldersgrupp. 

Materialet hittar du på www.worldthinkingday.org/en/grab/20868/1/ 

WTDActivityPack2011.pdf. ••• 

Visste du att 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

kvinnor utför 66 procent av jordens sammanlagda arbete 

men bara får 5 procent av jordens sammanlagda inkomst. 

en tredjedel av världens barn aldrig går färdigt grundskolan 

– 60 procent av dessa barn är flickor. 

olika former av våld är den främsta orsaken till att flickor 

hoppar av skolan. 

att man i många länder trots officiell lagstiftning, inte 

tillåter kvinnor ärva sina släktingar eller äga jord. 

endast 18 % av världens riksdagsledamöter är kvinnor. 

kvinnor i snitt har 25 procent lägre lön än män. 

Tänk! Här kunde din text ha varit. 

KäLLA: WWW.ACTIONAID.SE 

Vill du sitta med i Scoutpostens redaktion? 

Hör av dig till Heidi Öller, heidi.oller@scout.fi 

BraFiiliskampanjen 

fortsätter hela våren! 

Vah?? Kolla in 

www.scout.fi/ 

bra_fiilis 

PRAO på Scoutstationen 

Elis Karell gjorde sin två veckor långa PRAO på Scoutstationen. 

Såhär berättar Elis om hur det var: 

Första dagen presenterade Frida arbetsplatsen. Sedan började 

förberedningen av årets sista nummer av Kårposten, vi skrev 

ut statistik och andra bilagor till alla kårer i Finland. Kårposten 

blev inte färdig förrän på torsdag . På tisdag var det möte där 

det diskuterades om scouting från ett perspektiv som var nytt 

för mig fast jag har varit scout länge. På onsdag skrev vi ut 

adressetiketter till julkort. Den nya versionen av Word visade 

sig vara svårare att använda än den gamla, men vi lärde oss åtminstone 

något nytt. Hela fredagen var jag ledig, men på lördag 

jobbade jag på Balders julbasar i caféet med Eva. Det blev 

en lugn dag då man kunde ta mycket pauser och njuta av det 

traditionella basarprogrammet. Efterföljande måndag började 

jag med att översätta texter, och under hela veckan fick jag 

också uppdatera webbsidan scout.fi. Jag fick också testa bokföring 

av räkningar, ett annorlunda jobb. På torsdag var det stationsmöte, 

där bjöds man på mat och fick lyssna på presentationer 

angående kommande program. I slutet av veckan 

arbetade jag i lagret på Drumsö med Hageli, vi sorterade och 

hämtade priser till adventskalendersäljarna. 

PRAO på Scoutstationen var en trevlig omväxling från skolan, 

jag fick pröva olika uppgifter och äta gott. Människorna var 

trevliga och stämningen var lugn. 

ELIS KARELL 

*PRAO – praktisk arbetslivsorientering görs i grundskolan 

som en del av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden. 

•••

Woomal 

Woomal har nu pågått i två år. Det betyder att 

man ännu i ett helt år kan delta i projektet. 

I Woomalprojektet ingår program i Finland 

och arbete för miljön i Senegal. Scouterna i 

Finland har nu samlat in två tredjedelar av de 

pengar som Finlands Scouter bidrar med till 

projektet. Största delen betalas av utrikesministeriet. 

Detta betyder ändå att det finns en 

tredjedel kvar att arbeta för under år 2011. 

Mat 

Testa afrikanska recept under nästa evenemang, 

till exempel Mafé: 

Mafé med grönsaker (8-10 personer) 

2½ dl olja 1 kg lammkött 

3 dl tomatkross 1½ dl vatten 

20 g jordnötssmör 2 lökar 

4-5 potatisar 1 liten kål 

4 morötter 1 chili 

salt 

1. Skär lammköttet i bitar och bryn det i 

oljan. 

2. Tillsätt hackad lök och salta. 

3. Späd ut tomatkrosset med litet vatten 

och tillsätt i blandningen. 

4. Låt blandningen koka en stund på svag 

låga och tillsätt sedan 1½ liter kokande, 

saltat vatten. 

5. Tillsätt jordnötssmöret i klickar och 

blanda väl. 

6. Låt småputtra ungefär en halv timme. 

Tillsätt grönsakerna och slutligen potatisen 

ca 20 minuter innan maten är klar. 

7. 

Krydda till slut med chilin och låt ännu 

puttra en liten stund. 

Servera med kokt ris. 

Woomalprojektet 

pågår ännu i 

ett år. 

Foto Salla 

Virta 

Aktiviteter 

Woomalaktiviteter kan utföras under 

möten, utfärder, förläggningar eller läger. 

För förläggningar och läger finns 

ett färdigt dagsprogram utarbetat. Vid 

aktiviteterna står det angivet vilken programaktivitet 

den motsvarar. Woomalaktiviteterna 

är alltså inte något extra, belastande, 

utan ett annorlunda sätt att nå 

samma mål. 

Insamling 

Uppbär kollekt i kårens församling, 

skicka runt en insamlingsbössa på kårens 

traditionella evenemang, ordna en afrikansk 

kväll, köp en etisk gåva. Alla kan 

hitta sitt sätt att hjälpa. 

Scouternas föreningsstöd söks via Finlands Svenska Scouter 

Ansökningstid 1.2-1.3.2011 

Svenska Kulturfondens understöd för scoutkårer 

söks för andra året i rad via Finlands Svenska 

Scouter. Ifall en kår ansökt om understöd via 

Kulturfondens allmänna ansökning (i november 

2010) vidarebefordras ansökan till FiSSc. 

Ansökningsblanketten och -anvisningarna 

finns tillgängliga på www.scout.fi. 

Ansökningarna bedöms i enlighet med Kulturfondens 

kriterier som finns på www.kulturfonden.fi/svenska/ansokningar/ordinarieansokan/ansokningsanvisningar/. 

Ansökningen bör 

vara omsorgsfullt gjord och klart visa vad ända- 

IDA RINGBOM 

Möjligheternas torg 

Ett bra sätt att samtidigt ge synlighet 

åt kåren är att delta i Möjligheternas 

torg. Möjligheternas torg har ordnats 

runt om i Finland sedan 1986. På torgen 

presenterar olika organisationer 

sin verksamhet. I år är temat frivilligverksamhet. 

Under temat vill man 

särskilt lyfta fram olika sätt att påverka 

sin värld. 

Torgen ordnas i Vasa, Helsingfors, 

Esbo, Tammerfors, Mariehamn och i 

Åbo. I Helsingfors heter torget Världen 

i byn. Mera information finns på www. 

mahdollisuuksientori.fi. 

Aktiviteter, tips och material hittas på www. 

partio.fi/woomal och i Snygg Savann-häftet 

••• 

målet för understödet är. Ändamålet ska helst 

inkludera ett flertal scouter och vara aktuell (d. 

v.s. ifall det finns en möjlighet att söka inkommande 

år prioriteras ansökningen inte lika högt). 

Ansökningen kan gälla både projekt och ordinarie 

verksamhet. 

Tilläggsinformation ger verksamhetsledare 

Jonna Sahala, jonna.sahala@scout.fi och förbundsrådets 

ordförande Janina Lindgren, janina. 

lindgren@scout.fi. 

Sätt infon bakom örat och glöm inte att söka 

om understöd för din kår! ••• 

5

Sommarens Navigatorseglatser är här! 

Häng med och segla den häftigaste båten runt Östersjön! 

Redo för nya utmaningar? Då är Navigatorseglatserna för dig! Kom 

med och segla FiSSc:s skolningsfartyg s/y Navigator och få en häftig 

sommarupplevelse. Är du spejarscout eller äldre, kolla in seglatsen för 

dig och anmäl dig. 

På s/y Navigator får du möjligheten att utveckla och förbättra dina 

seglingskunskaper, lära känna nya scouter och få många skratt med 

dem under seglatsen, besöka nya ställen och hamnar runt om Öster- 

6 

Sommarens seglatser 

10-12.6 Seglingskurs för nybörjare Målgrupp: äldre ledare +22 och roverscouter 

Skilt anmälningsförfarande 

29.6-3.7 Skärgård Helsingfors-Åbo Spejarscouter 

4-11.7 Kust 1 Åbo- Vasa Explorerscouter 

12-23.7 Kust 2 Vasa-Visby Explorer och 

roverscouter 

24.7-2.8 Offshore Visby-Helsingfors Roverscouter 

Deadline för anmälningen är 14.4 

Anmälningsblanketterna hittar du enkelt på FiSScNät under evenemang och kurser. På 

FiSScNät finns även mer information om s/y Navigator och seglatserna. Seglatserna 

kostar 16 euro/dygn ••• 

Hoppas vi ses på sjön! 

Sjörådet 

sjön samt få en häftig solbränna och smaka en hel del saltvatten. Du 

får vara med om en massa segling, segel och trossar. Låter det här som 

någonting för dej? Anmäl dig då genast! 

Kom ihåg, bästa stället att sola på ombord på s/y Navigator är på 

storbommen men detta har du endast chans till i hamn − ute på havet 

seglar s/y Navigator!

UTEKURSERNA I FISSC 

I och med nytt program, som väl börjar vara en ganska uttjatad term, ändrade 

mycket inom vår scoutverksamhet – det har säkert de flesta märkt 

på ett eller annat sätt. En sak som inte ändrat så mycket är uteverksamheten, 

men även här har några små ändringar kommit in och därför vill vi 

i Utegruppen nu presentera de kurser vi ordnar så att DU hittar kursen 

som är menad just för DIG. Vi erbjuder kurser för 

åldersgrupperna spejarscouter och uppåt. 

UTE 1 

är kursen där du lär dig 

att klara dig utomhus vintertid 

och ta hand om dig själv och ditt eget 

välmående på bästa sätt. Då du gått kursen 

är du säker på eldslagning och matlagning på 

öppen eld samt verktygshantering. 

Åldersgräns; 13 

Kriterier; kan hantera kniv och yxa, har 

sovit utomhus två nätter under 

vinterhalvåret. 

Ut(e)bildning 

är kursen för dig som vill 

lära dig både bas utekunskaper 

samt hur du kan lära ut dem vidare. 

Kursen dras av både stab och deltagare och 

vi lär oss av varandras kunnande. Denna kurs 

kan du gå flera gånger och på så vis uppdatera 

ditt kunnande kring uteverksamhet. 

Åldersgräns: Roverscouter och äldre ledare, 

Kriterier: vill lära ut utekunskap åt andra, 

i kåren, regionen eller i FiSSc. 

Du som är roverscout eller äldre ledare ta och titta lite extra på 

ut(e)bildningen, en ny kurs som hittills ordnats bara två gånger. Kom med 

nu i april (Observera att datumet ändrat till 1-3.4) och gör den tredje 

kursen till något alldeles extra! Anmälningstiden är förlängd till 9.3. Kursen 

2011 kommer att fokusera på hur man på ett roligt och givande sätt kan 

lära baskunskaper då det gäller uteverksamhet. ••• 

UTE 2 

är en vandringskurs 

där du lär dig att klara dig själv 

ute i skogen och lita på ditt eget 

kunnande. Du lär dig även känna hur din 

kropp reagerar i påfrestande situationer. 

Åldersgräns; 15 (eller UTE 1, dock inte 

samma år), 

Kriterier; jag har deltagit i en tvånättershajk 

och kan tillreda mat 

över öppen eld. 

UTE 3 

är en ren överlevnadskurs 

där du lär dig att testa dina egna 

gränser under stor påfrestning och 

sätter dina kunskaper på prov. 

Åldersgräns; 16 

Kriterier: har gått UTE 2 

UTE 

Tema 

Ute tema kurser finns i olika 

format (bl. a. följande har ordnats; 

veteran, gourmet, fjäll) och finns till för 

dig som vill fördjupa ditt kunnande på något 

område. Vi erbjuder en tema kurs varje 

år, kontakta oss eller ditt regionutskott om 

önskemål om vilken tema kurs du skulle 

vilja gå. 

Åldersgräns: Roverscouter 

äldre ledare 

Foto Lotta Bäck 

7

8 

Med Rätt Paddel – En tävling för DIG! 

Sök o Finn 14-15.5 

Med rätt paddel är en scoutfärdighetstävling för explorerscouter, roversouter och ledare. 

Tävlingen utförs parvis i kanot eller kajak. Vid behov finns det möjlighet att hyra kanot. 

OBS! Du behöver inte vara mästerpaddlare för att delta. 

Tävlingen är gjord för att passa såväl nybörjare som garvade världenrunt paddlare. 

Har du alltid drömt om att få delta? Har du hört alla häftiga storyn? Vill du vara med om 

den roligaste nattorienteringstävlingen genom tiderna? Har du varit med förr? Vill du 

uppleva det på nytt? Vill du gnugga dina geniknölar? 

Nu har du chansen, Sök o Finn är här igen! Tävlingen där du kan glömma vanliga kartor, 

där en tanke sparar tusen steg och du kan njuta av en maj natt i skogen. 

Tävlingen äger rum natten mellan lördag 

och söndag på okänd plats i södra Finland 

och man deltar parvis. 

Det ända du behöver är någon att delta 

med, pannlampa, kompass och klurighet! 

Målgrupp: Roverscouter och ledare 

Anmäl dig och ditt par till din regionsekreterare. 

Mera information följer till de 

anmälda. 

Pris: 15 euro per par 

Arrangör: Munksnäs flickscouter/ HeSS 

Gå in på FiSSc:s facebook sida och Sök o 

Finn evenemanget, så får du mera info och 

kan ställa frågor. På frågor svarar Christine 

”Tinne” Stockmann-Broo, 

tinne.stockmann@scout.fi 

Tid: 27–28.8 2011 

Plats: västra Nyland 

Anmäl dig under våren! 

Foto Alex Björkholm 

HEJ DU DÄR, LEDARE 

I VÄSTRA NYLAND! 

VÄLKOMMEN MED PÅ 

KÅRLEDARTRÄFF 

20.3.2011 i Kyrkslätt 

Vårens kårledarträff kommer att ordnas på kår- 

lokalen Lyran i Kyrkslätt med start kl 15 på sön- 

dagen den 20.3.2011 och hem får ni åka kl 18. 

Denna gång ordnas lite mer givande 

program med olika work-shoppar 

som handlar om t.ex. vargunge- och 

äventyrsscouting (eventuellt också 

äldre åldersgrupper), kårledarstyrelsetips 

och patrullrådd. Om du vill lära dej 

nya saker samtidigt som du kan umgås med andra 

ledare och äta gott så skall du absolut anmäla dej 

till denna kårledarträff. Anmäl dig genom att maila 

gunilla.edelmann@scout.fi eller ringa 050 540 

5067 (Gunzi) senast 10.3.

Tävlingen 

om den 

GYLLENE 

ROVAN 

– Deltävling 1 

Illustration Anna af Hällström 

“Do one 

thing every 

day that 

scares you”. 

-ELEANOR ROOSEVELT- 

OM GYLLENE 

ROVAN: 

UPPGIFT: 

TIDTAbELL: 

MAxPOÄNG: 

bEDÖM- 

NINGS- 

KRITERIER: 

TIPS: 

Tävlingen om den gyllene rovan är FiSScs roverscouttävling som pågår 

under hela år 2011. Tävlingen består av fyra deltävlingar vilka presenteras 

i Scoutposten. En mer ingående presentation av tävlingen hittar 

du på www.scout.fi/gyllenerovan eller i Scoutposten nr.6/2010. 

I den första deltävlingen får tävlingspatrullen pröva var gränserna för 

ert mod går, samtidigt som världens bästa one-liners föds som ur 

tomma intet! Uppgiften lyder som följande: Pröva på en extremsport 

och gör en film av försöket. 

Tid att utföra uppgiften har tävlingspatrullen i februari och mars. Senast 

31.3 ska rapporten (filmen) lämnas in så här: Ladda upp er film på 

YouTube och skicka länken till Gunilla Edelmann (gunilla.edelmann@ 

scout.fi) senast på det angivna datumet! Kom ihåg att lägga till orden 

“Gyllene Rovan” till sökorden för filmen! 

10 

Sporten (kreativitet, gruppanda etc.) (högst 5p) 

Filmen (helhetsintryck) (högst 5p) 

Kom ihåg att extremsport är ett flytande begrepp. Snöfotboll och vaksimning 

kan också vara extremt. Ingen kommer att bli diskvalificerad 

för en ”för tråkig” sport. 

Här kunde din bild ha varit. 

Vill du sitta med i Scoutpostens redaktion? 

Hör av dig till Heidi Öller, heidi.oller@scout.fi 

9

HEDDA HALONEN 

Sommaren 2011 ordnas 

22nd World Scout Jamboree 

i Sverige. Till jamboreen 

som hålls på Rinkabyfältet 

utanför Kristianstad väntas 

runt 30 000 deltagare från 

cirka 150 länder. Från Finland 

deltar ca 1500 scouter. 

Scoutposten ringde upp tre 

FiSScar som kommer att 

delta i Jamboreen i Sverige 

inkommande sommar och 

frågade lite om vad som är 

på gång och hur 

”filisen” är. 

Sussi Björkman, 

49 år, från Åbo 

Vildar har trots 

sin långa scoutbana 

aldrig tidigare 

deltagit i en 

Jamboree. Hon 

säger att lägret i 

Sverige kom som på beställning. 

Hon har alltid 

tänkt att hon ska delta i en Jamboree 

men är inte ”särdeles intresserad av att sitta 

27 timmar i ett flygplan på väg till andra sidan 

jorden inklämd som en sardin”. Därför 

passar Sverige prima. Sussi förväntar sig nya 

10 

Jamboree 2011 

– vi é mé! 

upplevelser och tycker att det ska bli intressant 

med ett fältläger på en äng till skillnad 

från skogsläger som hon är van vid. Det här 

är litet av en once in a life time-grej. 

Under lägret kommer Sussi att höra till 

IST – International Service Team, alltså ha 

ett serviceuppdrag. Vad exakt det blir vet hon 

inte, men det borde klarna inom kort. Alla 

IST:ar från Finland har haft en träff i Tammerfors 

och där var också Sussi. Dessutom 

har hon hunnit börja på den nätkurs som 

alla IST:ar ska gå och tillsammans med de 

övriga Vildarna Lotta Sunde, Cecilia Achrén 

och Rosanna Blomster har de träffats och 

gjort ansökningar. Nu i dagarna kom också 

Jamposti-tidningen hem, så nu börjar det 

kännas mer verkligt. Sussi säger att det kommer 

att bli intressant, hon är ganska härdad 

redan så hon har inte farhågor för det kommande 

lägret fast hon först i Tammerfors på 

träffen insåg hur länge de verkligen kommer 

att vara på läger... Det enda som hon grämer 

sig över är att hon missar sin gudsons 

bröllop som visade sig bli mitt i Jamboreen. 

Nästa intervjuobjekt är Janina 

”Jansko” Taimitarha, 25 år, från 

Munksnäs Flickscouter. Det här blir 

Janskos tredje Jamboree. Över nyåret 

2002-2003 var hon som deltagare på 

Jamboreen i Thailand och år 2007 var 

hon en av fyra ledare för en lägerkår i England. 

Redan tidigare bestämde sig Jansko för 

att en gång fungera som kårchef för en lägerkår 

och det kommer hon att vara nu 

i Sverige. Hon kommer alltså att 

basa för en grupp bestående av 36 

deltagare och fyra övriga ledare. 

Efter den här Jamboreen borde 

jag ännu delta som IST en gång 

för att ha fått uppleva alla roller 

som en Jamboree 

kan erbjuda, säger 

Jansko. 

Jansko tror och 

hoppas att detta läger 

kommer att innebära 

mycket mer traditionell scouting i jämförelse 

med de två andra Jamboreer hon deltagit i. 

Ännu har hon inte hunnit göra så mycket för 

Jamboreen förutom att delta i den ledarträff 

som var i Tammerfors och göra ansökningar. 

Nu väntar hon mest på att få veta vilka som 

deltar i hennes kår. Två kårledare finns redan 

men en manlig ledare efterlyses ännu för att 

det inte ska bli för ”ljusrött”, skrattar Jansko. 

När kårmedlemmarna klarnat blir det dags 

att ordna träffar och börja bygga upp kårandan. 

Till utmaningarna för Jansko hör att 

kunna svara på alla frågor från deltagarnas 

föräldrar. Vissa är utomlands utan föräldrar 

för första gången och hon vet att det är 

många detaljer som ännu måste klarna innan 

alla deltagare är beredda att åka iväg. 

Cecilia Achrén, 20 år, från Åbo Vildar deltar 

liksom Sussi för första gången i en Jamboree. 

Hon kommer att delta som ledare 

för en lägerkår och säger att det var Jansko 

som lockade med henne. Jansko har berättat 

om hur roligt det är och fick snabbt Cecilia 

övertalad. Cecilia har inte hunnit fundera så 

mycket och vet egentligen inte vad hon förväntar 

sig, men väntar på att få träffa många 

utländska scouter. 

Hittills har Jamboreeäventyret 

egentligen bara bestått 

av träffen i Tammerfors, 

penningansökning 

och ”att betala lägeravgiften”, 

skrattar Cecilia. 

Det som står näst 

i tur för hennes del är 

att träffas med de andra 

Vildarna och skriva fler 

ansökningar och senare på 

våren blir det träff för lägerkåren. 

Det känns ännu lite avlägset, 

men Cecilia ser fram emot lägret och 

har egentligen inga farhågor. Allt kommer att 

gå bra! •••

Path + Camp = Roverway 

Missar du världsjamboreen i Sverige nästa 

sommar? Ingen fara! Sommaren 2012 

erbjuder Roverway erfarenheter av internationell 

scouting för var och en. 

Genom att ställa upp som värdkår för en 

grupp med 50 deltagare har ni en unik 

chans att välkomna internationella scoutgäster 

till er egen hemort! 

Arrangera ett fyra dagars äventyr, en så kallad 

stig, och bjud på det bästa som hemorten, 

Finland och kåren har att bjuda! Stigarna kan 

vara lika väl stadsäventyr som programpunkter 

hopbundna med kårens läger. Organisationen 

står för utgifterna för arrangemanget 

av stigarna. Efter stigarna samlas alla deltagare 

till Evois på läger. Vad kommer just era 

gäster att berätta för de andra deltagarna? 

Får jag vara med? 

Vargungar, äventyrsscouter, spejarscouter. Ni 

är än så länge för unga för att själva kunna 

delta. Ni måste övertyga era egna ledare om 

att det här är en grej ni vill vara med om och 

be dem att bli värdar för en grupp deltagare! 

Såhär placerar roverscouterna märkena på scoutskjortan 

Landsbeteckning 

Åldersgruppsmärke 

Tänk att få träffa scouter från hela världen! 

Explorerscouter, roverscouter 

Ni kan anmäla er som deltagare och njuta av 

hela evenemanget! Delta i det första internationella 

storlägret på hemmaplan. Ni kan 

välja mellan att själva delta i en stig på annan 

ort eller att vara med och organisera stigen 

på den egna hemorten. Nu har ni alla tiders 

chans att sparka igång explorer- och roverscoutverksamheten 

i kåren eller närregionen 

och förbereda er för evenemanget! Deltagaravgiften 

är 420 € och således betydligt mindre 

än deltagaravgiften för t.ex. världsjamboreerna. 

Roverscoutsigill 

Åldersgruppsmärkena på höger ärm ska sprättas bort då man flyttas upp till nästa åldersgrupp. 

Åldersgruppssigillen på vänster ficka tas bort först då man blir ledare. Roverscoutsigillet ersätter de fyra tidigare 

sigillen. Roverscoutsigillet kan också användas i andra sammanhang än på scoutskjortan. 

Vuxna ledare 

Ni är nyckelpersonerna som möjliggör den 

unika internationella scoutupplevelsen för 

våra finländska scouter. Knyt livslånga band 

och kom med och förverkliga evenemanget. 

Vi behöver ivriga ledare som ställer upp som 

värdar för deltagarna samt duktiga ledare i 

”vanliga” uppdrag. Mer information om lediga 

uppdrag finns på www.roverway.fi. Ledare 

som är intresserade av att vara värdar 

kan kontakta Annika Rajala, annika.rajala@ 

roverway.fi eller 040-560 6133. 

Fakta 

Vad? Roverway är ett europeiskt roverscoutevenemang 

som ordnas vart tredje år. Senast 

ordnades det år 2009 på Island. Roverway 

består förutom av en lägerdel av så kallade 

stigar. 

Vem? 16–22 -åringar 

När? 20–28.7.2012 

Var? Finland 

Pris? 200-420€ 

Info? www.roverway.fi, Facebook, Twitter: 

Roverway2012 ••• 

Ortsnamn 

Kårmärke 

Förbundsmärke 

Organisationsmärket 

Löftesmärke 

Båda märkena används parallellt, bredvid 

varandra på vänster ärm, WAGGGS märke 

till vänster och WOSMs till höger. 

11

WALDEMAR VON FRENCKELLS 

STIFTELSE 

Suomen Partiolaisen – Finlands Scouter ry 

(SP-FS) utlyser att understöd, för att stöda 

verksamheten i kårerna, kan sökas från Waldemar 

von Frenckells stiftelse. Alla SP-FS 

medlemskårer kan ansöka om understöd 

från stiftelsen. 

Understöd beviljas år 2011 för projekt 

där målsättningen för kåren är att rekrytera 

vuxna personer (alltså 22 år fyllda och äldre) 

med i kårens verksamhet. Projektet kan omfatta 

hela kårens basverksamhet (t.ex. ett evenemang), 

där man vid planeringen och genomförandet 

speciellt beaktar de nya vuxnas 

(22 år fyllda) medverkan i programmet. De 

som kan komma ifråga kan vara kårmedlemmarnas 

föräldrar, f.d. scouter eller övriga 

vuxna. 

Vid fördelningen av understöden prioriteras 

sådana projekt där: 

• det finns klara handlingsplaner för rekryterande 

av vuxna, 

• man på förhand har funderat ut hur man 

jobbar vidare med de personer man lyckats 

rekrytera, 

• målgruppen är genomtänkt (vilka vuxna 

man vill ha med: barnens föräldrar, bakgrundsföreningarnas 

representanter, övriga) 

• projektets åtgärder och marknadsföring är 

i ett lämpligt förhållande till varandra. 

Projektet kan t.ex. vara ett kvällsevenemang 

eller utflykt där man får bekanta sig med 

scoutingen, en utställningsmonter på stadens 

marknad, en broschyr om kåren, en annons 

riktad till vuxna i den lokala tidningen, 

upprättandet av en www-sida eller en flerkvällsutbildning 

i kårlokalen med traktering, 

riktad till vuxna som är intresserade av verksamheten. 

Mera information om hur man ansöker 

understödet och den elektroniska ansökningsblanketten 

finns på webbplatsen www. 

scout.fi/understod. Sista inlämningsdagen är 

28.2.2011. 

Försenade eller bristfälliga ansökningar 

behandlas ej. Kostnader för projekt eller anskaffningar 

som uppstått före ett eventuellt 

understödsbeslut beaktas inte vid beviljandet 

av understöd. Beslutet delges den sökande 

12 

ANSÖK OM STIPENDIER 

ÅR 2011! 

under maj-juni. För mera information info@ 

partio.fi. 

FISSC-STIPENDIER 

FiSSc-stipendier ansöks två gånger per år, dl 

15.4 och 15.10. Ansökningsblanketten får ni 

från kansliet eller via FiSScNät www.scout. 

fi/blanketter. Stipendier kan utdelas för att 

täcka deltagarkostnader i evenemang, för att 

täcka resekostnader till evenemang eller som 

personligt stipendium. Stipendiet kan enbart 

erhållas på ansökan av enskild scout. Ansökan 

bör göras innan det evenemanget som 

stipendieansökan gäller äger rum. 

SVENSKA KULTURFONDEN 

Svenska kulturfondens bidrag söks för år 

2011 via det egna förbundet d.v.s. Finlands 

Svenska Scouter. Sista datum för kårens ansökan 

är 1.3.2011 (poststämpel godkänns) 

och besked om beviljade understöd får kåren 

i början av april. Ansökningsblanketten och 

–anvisningar för år 2011 finns tillgängliga på 

FiSScNät efter årsskiftet. Ansökan görs på 

anvisad blankett och kåren bifogar behövliga 

bilagor. Ansökan sker på papper. Om ni är 

osäkra på hur ni ska fylla i blanketten eller 

behöver tilläggsinformation så kontakta verksamhetsledare 

Jonna Sahala, jonna.sahala@ 

scout.fi. 

FOLKE bERNADOTTES 

MINNESSTIFTELSE 

Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry 

tillkännager att stipendier, som Folke Bernadottes 

minnesstiftelse beviljar för scoutresor 

utomlands år 2011, kan ansökas. Lägerchefen 

för officiella lägerresor (Världsjamboreen 

eller Woomal-lägret) ansöker om reseunderstöd 

för hela truppen, enskilda ansökningar 

från deltagare i dessa utlandsresor beaktas 

inte. 

År 2011 prioriteras särskilt resor som be- 

tonar följande. 

• 

• 

• 

• 

Resor som görs på scoutmässigt 

Scoutkontakter i värdlandet 

FS officiella lägerresor Nepal och Moot 

Resor som riktas till de nordiska länderna 

och till samarbetsländerna kring Östersjön 

(Sverige, Danmark, Norge, Island, 

Färöarna, Estland, Lettland, Litauen, 

Ryssland, Polen, Tyskland och Vit-Ryssland) 

• Resor ämnade för att upprätthålla redan 

etablerade scoutkontakter. 

Stipendier för scoutresor kan ansökas av: 

• grupper, varvid reseledaren ansöker om 

stipendium för hela gruppen 

• enskilda scouter som inte deltar i en 

gruppresa 

• scouter som reser för att frivilligarbeta på 

et scouthem 

Kåren/ansökaren förbinder sig genom att 

underteckna ansökan att använda reseunderstödet 

till det anhållna ändamålet. Som ett 

villkor för att få understödet är en före resan 

ifylld och inlämnad blankett ”Anmälan om 

internationell resa” till Scoutstationen. Efter 

resan bör den som beviljats understöd även 

skicka in en kort reseskildring och minst två 

fotografier. Till reseskildringen bifogas en 

deltagarlista och reseprogrammet. De som 

beviljas understödet får noggrannare anvisningar 

gällande rapporteringen. En del reseskildringar 

och bilder kan publiceras under 

hösten i scouttidningarna. En icke inlämnad 

reseskildring kommer att noteras i framtida 

understödsansökningar. 

Sista inlämningsdagen för reseunderstöd 

är 22.2.2011. Ansökningsblanketten finns på 

webbplatsen (www.partio.fi/apurahat) . den 

ifyllda och undertecknade blanketten skickas 

till Finlands Scouter/Internationella ärenden, 

Tölögatan 55, 00250 Helsingfors 

KATA JOUHKIS FOND 

Scoutstiftelsens styrelse tillkännager att stipendier 

för resor ur Kata Jouhkis fond kan 

ansökas av: 

• scouter som deltar i internationella utbildningsevenemang 

• scouter med ledaruppdrag vid något internationellt 

evenemang 

• scouter som deltar i större internationella 

scoutkonferenser 

Deltagare bör vara 17 år fyllda. Ansökningarna 

riktas till Scoutstiftelsens styrelse. Stipendier 

från Kata Jouhkis fond har inte beviljats 

reseledare för en finländsk grupp. 

Ansökningsblanketten finns på (www. 

partio.fi/apurahat). Sista inlämningsdagen är 

22.2.2011. ansökningarna skickas till Finlands 

Scouter/Internationella ärenden, 

Tölögatan 55, 00250 Helsingfors. 

•••

I EU går varje år under ett specifikt tema. 

Temat för 2011 är “Europeiska frivilligåret” 

(European Year of Voluntary Activities Promoting 

Active Citizenship 2011). Under året 

kommer man i Europa att bland annat att 

lyfta fram vikten av frivilligarbetet inom en 

rad olika samhällssektorer. Frivilligsektorn 

har en stor men underutnyttjad potential för 

den sociala och ekonomiska utvecklingen i 

Europa. Med frivilligåret vill man skapa bättre 

förutsättningar för frivilligsektorn. 

Mål för Europeiska frivilligåret 2011 

• Att verka för en miljö som främjar ideellt 

engagemang 

• Att stärka samordnare av ideellt engagemang 

för att öka kvaliteten av ideella insatser 

World Organization of the Scout 

Movement (WOSM), valde 12.1 in 

Karin Ahlbäck från Suomen Partiolaiset 

- Finlands Scouter ry i världskommittén 

för perioden 2011–13. 

Under de tre senaste åren har Karin 

fungerat som världskommitténs ungdomsrepresentant. 

Hon är den yngsta personen som 

någonsin valts in i världskommittén. Finland har aldrig 

tidigare haft en representant i världskommittén. 

Karin kommer från scoutkåren Kyrkslätt Scouter och 

har arbetat med scoutprogrammet inom Finlands Svenska 

Scouter r.f och med internationella frågor inom Suomen 

Partiolaiset-Finlands Scouter ry. I världskommittén 

kommer Karin främst att jobba med frågor gällande 

scoutprogrammet. ”Scoutingen bör vara à jour också i 

framtiden – det är viktigt att det fostringsarbete vi gör 

känns lockande och viktigt för alla unga”, säger Karin. 

WOSM:s världskommitté med dess 12 medlemsländer 

från olika länder i världen är det organ som leder 

scoutorganisationen mellan världskonferenserna. Världskommittén 

väljs av världskonferensen som samlas vart 

tredje år och för tillfället sammanträder i Curitiba, Brasilien. 

Till världsförbundet WOSM hör över 28 miljoner 

medlemmar, både flickor och pojkar från 160 olika länder. 

••• 

Frivilligåret 2011 

• 

• 

Att erkänna ideella aktiviteter och de 

kunskaper som det skapar och bidrar med 

i vårt samhälle 

Att öka medvetenheten om värdet och betydelsen 

av ideellt engagemang för individen 

och samhället 

Sloganen för temat är ”Volunteer! Make a 

difference”. För genomförandet 

av temaåret står Kansalaisyhteiskuntapolitiikan 

neuvottelukunta KANE 

(En delegation för medborgarsamhällspolitik) 

och 

Finlands Ungdomssamarbete 

Allians r.f.. Beskyddare 

för temaåret i Finland är 

K ARIN AHLBäCK 

INVALD I WOSM 

president Tarja Halonen. 

Vill du veta mer om frivilligåret? Anmäl 

dig då till e-postlistan vapaaehtoistoiminta2011. 

Anmälan sker på adressen sympa@ 

list.alli.fi: skriv in på adressfältet vapaaehtoistoiminta2011@list.alli.fi 

Fornamn Efternamn. 

(Skriv inget på meddelandefältet). 

••• 

Karin Ahlbäck sitter 

med i WOSM. 

Foto Suomen Partiolaiset- 

Finlands Scouter r.f. 

13

Pengar på kontot och flera 

vuxna med i kårens verksamhet 

- kan det bli bättre? 

Suomen Partiolaiset 

– Finlands Scouter har 

utlyst att understöd för att 

stöda verksamheten i kåren 

kan sökas från Waldemar 

von Frenckells stiftelse. 

Understöd beviljas för projekt 

där målsättningen är att 

rekrytera vuxna personer 

med i kårens verksamhet. 

behöver ni flera vuxna i 

kåren? behöver ni pengar för 

att förverkliga rekryteringen? 

behöver ni tips och idéer på 

hur ni ska göra rekryteringen? 

Här, var så goda! 

Föräldramöten och bjuda-med-till-evenemang-idén 

känns lite 2010. Nu är det dags 

att tänka i nya banor! Här kommer lite obeprövade 

tips för att åtgärda den aldrig sinande 

ledarbristen! 

14 

Försök 

tillsammans komma på vem som 

skulle kunna tänkas vara intresserad av att komma 

med, åtminstone då och då. Foto Emilia Nyberg 

Skvallermöte 

Vad har ni för gamla godingar i 

medlemslistan? Hon som flyttade 

bort för att studera har 

kanske flyttat tillbaka, han 

som jobbade 18h i dygnet har 

kanske börjat jobba deltid. 

Samla ihop kårens alla roverscouter 

och ledare, poppa 

popcorn, kura ihop er i någons 

soffa och låt munlädren fladdra. 

Titta igenom nya och gamla medlemslistor 

och försök hitta åtminstone två gamla medlemmar 

som ni kontaktar och erbjuder uppdrag 

i kåren! När ni en gång är i farten kan 

ni ju också avhandla nuvarande medlemmars 

föräldrar och fundera om någon av dem kunde 

tänkas ha intresse av att vara med. 

Tälta urbant 

Att tälta är kanske inte det vanligaste tricket 

för att rekrytera vuxna men säkert ett effektivt 

trick för den som mäktar ta sig an det! 

Om ni är ute efter att rekrytera t.ex. studeranden 

är det en rolig idé att tälta utanför 

deras skola (förutsatt att ni har tillstånd att 

göra det) och bjuda dem på kaffe och havregrynsgröt 

då de kommer hasandes till skolan 

på morgonen. Det är svårt att säga hur effektiv 

den här metoden är men åtminstone får 

ni uppmärksamhet, några leenden 

och tar kål på myten om att 

scouter bara tomtar på i skogen! 

Föräldrakaffe 

Medans barnen är på gruppens 

möte kan ni samla föräldrarna 

runt ett stormkök på gården 

och med hjälp av koffeinets 

effekt försöka vira dem runt 

era lillfinger. Var från början 

ärliga och tydliga med att ni 

gärna vill ha hjälp av dem och 

vilken typ av uppgifter och 

uppdrag det gäller – att vara 

lägerkock, materialförvaltare 

eller verksamhetsgranskare 

kräver ju olika kunskaper 

och insats. 

Rekrytera genom att tälta! 

Foto Emilia Nyberg 

Nyhetsmejl och/eller 

en fanpage på Facebook 

Kompisar och föräldrar vill kanske inte vara 

med till 100 % utan bara lite ibland. Samla 

alla dessa nyfikna och hjälpsamma själar på 

en e-postlista och se till att upplysa dem om 

alla utfärder, förläggningar, hajker och läger 

ni företar er. Facebook är inte längre något 

nytt påhitt utan någonting som mer eller 

mindre alla använder sig av – utnyttja det! 

Skapa en fanpage för kåren och bjud in alla 

kårens medlemmar och deras föräldrar och 

uppdatera regelbundet med information om 

vad som är på gång. Ju fler som vet om och 

pratar om era evenemang – desto mera sannolikt 

att ni får hjälp! 

Stjäl idéer! 

Jag har stulit flera av idéerna från www.scout. 

se. Stjäl du också! Det finns ingen orsak att 

låta bli att stjäla en god rekryteringsidé. Om 

du inom någon annan organisation genomfört 

ett framgångsrikt rekryteringsprojekt går 

det sannolikt att använda delvis samma metoder 

inom kåren. 

Planera ert rekryteringsprojekt 

nu! Skriv ihop er ansökan och 

skicka in den senast 28.2. 

Mer info om understöd och 

Waldemar von Frenckells 

stiftelse hittar du på sid. 12.

Släpa med en kompis 

De svenska scouterna, i Sverige alltså, 

har redan en tid sysslat med någonting 

de kallar för kompisrekrytering. Det hela 

är mycket enkelt och går till så att alla i 

gruppen får bjuda med en kompis till ett 

av gruppens möten och så får de inbjudna 

kompisarna prova på scouting tillsammans 

med någon som är bekant sedan 

tidigare. De inbjudna kompisarna som 

sedan vill börja i scouterna får börja i den 

gruppen. På samma sätt kan kårens roverscouter 

och ledare ta med sig en kompis 

i verksamheten! Och kompisen kan 

ju vara allt från en kompis till en yngre 

kusin, en moster, grannen eller svärmor. 

Foto Emilia Nyberg 

Dela med dig av kårens bästa 

rekryteringstips! 

Hur har din kår lyckats rekrytera med flera 

vuxna i verksamheten? Skicka ditt bästa tips 

till regionsekreterare Sara Carlström (sara. 

carlstrom@scout.fi) så får också andra kårer i 

FiSSc ta del av det. 

Det är billigt att rekrytera! 

Många rekryteringskampanjer kan genomföras 

utan några större utgifter men eftersom tillfälle 

erbjuds lönar det sig att passa på och förverkliga 

en rekryteringskampanj som får kosta lite. 

Effektiva rekryteringsknep som kostar en slant 

kan vara t.ex. 

• Lapp i lådan! Gör snygga flygblad och dela 

ut dem till möjligast många hushåll på orten. 

• Affischera och annonsera! Tryck upp affischer 

och sprid dem över högt och lågt. Sätt 

SARA CARLSTRÖM 

in annonser i den lokala tidningen. 

• Dela ut reklammaterial! Låt göra 

mössor, pennor, plojknappar, reflexer 

eller strumpor med kårens namn och 

logo på. Att få en liten present känns 

alltid trevligt. 

• Bjud på kaffe och bulle! Den värkande 

kaffetandens effekt ska icke förringas, 

får man en kopp kaffe och någonting 

att knapra på är det betydligt trevligare 

att stanna och prata en stund. 

I producerandet av tryckt material lönar 

det sig att ta hjälp av scoutingens grafiska 

manual. Tänk på att ha ett tydligt budskap 

– ”Vuxna ledare behövs!” låter bättre än 

”Det skulle vara roligt om vi hade flera ledare!”. 

Kom också ihåg att förse era tryckta 

alster med information om vem ni vill ha 

med, hur man kan komma med och vem 

man ska kontakta om man är intresserad. 

••• 

15

16 

FiSScNät 

– Scouternas egen Facebook 

FiSScNät är Finlands Svens- 

ka Scouters egen webbplats. 

På FisscNät hittar du allt 

nyttigt du behöver veta. En 

del av innehållet är synligt 

endast för medlemmar, så 

tänk om du redan idag skulle 

skapa ett eget konto och 

logga in på FiSScNät så att 

du inte missar något. 

Gå in på FiSScNät nu på en gång, uppmanar 

Titti Edelmann, vice ordförande för 

Kommunikationsgruppen. Foto Nina Wester 

− Läget just nu är väl att det ibland flammar 

upp någon diskussion på FisscNät, 

speciellt i samband med höst- och vårmöten, 

men ganska lugnt är det nog, säger 

Titti Edelmann, vice ordförande i Kommunikationsgruppen 

och den som ansvarar 

för FisscNät. 

Hon berättar att Kommunikationsgruppen 

kontinuerligt funderar på hur FisscNät 

ska utvecklas. Förra våren gjorde lite större 

strukturförändringar på sidorna. 

− Vi jobbar på att människor lättare ska 

hitta det de söker och att sidorna är logiskt 

uppbyggda. Ett problem är ju att vi som 

arbetar med sidorna har vant oss och tycker 

det är logiskt. Men man får gärna ta kontakt 

och komma med förslag, hälsar Titti. 

Själv brukar Titti använda FisscNät för att 

kolla olika detaljer: telefonnummer, vad olika 

kårer heter officiellt, vad det stod i kårposten 

och kontaktuppgifter till personer som är 

medlemmar i olika grupper. 

− FisscNät är också ett bra ställe när man 

har behov att uttrycka sig eller berätta om 

något scoutigt, något man har upplever eller 

har läst och vill tipsa om, säger Titti som rekommenderar 

att alla scouter kollar in vad 

FisscNät har att erbjuda. 

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

• 

• 

• 

MARI PENNANEN 

Inte medlem på FiSScNät ännu? 

Gör då så här för att skapa din 

egen profil: 

Gå in på www.scout.fi 

Ta fram ditt medlemskort (hittar du det 

inte, ring din regionsekreterare) 

Klicka på ”Skapa nytt konto” som finns på 

första sidan i vänster kant, ganska långt ner, 

under rubriken FiSScNät 

Fyll i formuläret (du behöver 

medlemskortet för att kunna registrera dig) 

Och vips så är du nu medlem! 

Vad kan jag som har ett 

användarkonto på FiSScNät göra? 

skriva blogginlägg 

ställa frågor och diskutera med andra 

scouter 

ladda upp bilder från evenemang 

är det något du saknar på FiSScNät? Kontakta 

då Kommunikationsgruppen eller kansliet. Vill 

du vara med och göra FiSScNät? Kommunikationsgruppen 

tar mer än gärna emot nya datornissar 

som vill uppdatera och fixa på FiSScNät! 

Hör av dig till Heidi Öller (heidi.oller@gmail. 

com) för mer info. 

HANNA ELIASSON 

Tips: Håll ett FiSScNätpatrullmöte 

Du och din patrullbehöver: 

• 

• 

• 

en dator (eller flera om ni är många) 

medlemskorten 

eventuellt en videokanon om ni är många. 

FiSScNät bjuder på mycket nyttig info. Gå in och 

surfa omkring på FiSScNät med din patrull på ett 

patrullmöte. Om alla patrullmedlemmar inte är 

medlemmar, be dem ta med sina medlemskort 

så kan ni tillsammans registrera er på FiSScNät. 

Om ni är många i er patrull är det bra att ha en 

videokanon så att inte alla måste trängas vid en 

liten datorskärm för att kunna följa med. 

Ha som vana att gå in på FiSScNät på ett patrullmöte 

i början och slutet av terminen för att se 

vad som är aktuellt under de kommande månaderna. 

Observera att anmälningsdeadline till 

FiSSc:s evenemang och kurser är 9 januari och 9 

september så att alla scouter hinner anmäla sig 

till allt roligt de hittar på FiSScNät. 

Kom ihåg att leka eller sjunga något som omväxling 

så det inte blir allt för mycket stillasittande. 

HANNA ELIASSON 

På FiSScNät hittar du bland 

annat följande (en del av informationen 

behöver du inte vara inloggad för att se): 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

TipsNät, där det finns tips på lekar, 

program m.m 

bilder från evenemang 

information om kommande evenemang 

allt du behöver veta om hur du skall 

anmäla dig till kurser 

Tips för hur du kan göra en 

marknadsföringskampanj i skolan 

Kontaktuppgifter till alla på kansliet 

Stigen, medlemsregistret där du kan gå 

in och ändra på dina uppgifter 

Åldersgruppsinformation, dvs. de olika 

åldergruppsprogrammen 

Information om Kåtan, hur du bokar 

den etc. 

Sjöinfo, om bl.a. s/y Navigator, 

skepparcertifikat m.m. 

Scoutposten och Kårposten 

Info om utmärkelsetecknen, hur och när 

du skall söka m.m. 

Info om utbildningssystemet 

och mycket mycket mer!

Hitta lättare på FiSScNät 

Scoutfakta 

Här hittar du det du behöver när du vill hålla ett föredrag om scouting 

i skolan. Här finns scoutingens historia, vad scouting är i Finland idag, 

scoutidealen, målen för fostran och terminologi. Här finns också information 

både för den som vill bli scout och för den som vill grunda en 

ny kår. 

FiSSc:s organisation 

Här hittar du FiSSc:s styrelse. Här kan du också kolla vad det finns för 

grupper i FiSSc, vad de sysslar med och vem som sitter med i vilken 

grupp. Om du vill ta en titt på FiSSc:s stadgar hittar du också dem här. 

Evenemang och kurser 

Det här är stället för kårens utbildningsansvariga. Också du som annars 

bara undrar över vad det finns för kurser, evenemang och tävlingar i 

förbundet hittar svaret här. Här hittar du material som tagits fram för 

de olika skolkampanjer som ordnats under åren. Något att ha i bakhuvudet 

när ni planerar nästa skolbesök? 

bra att veta 

Här finns allt du behöver i pappersväg: kårposten, Scoutposten, blanketter 

och publikationer. Här kan du läsa om understöd och stipendier, och 

om hur du ansöker om utmärkelsetecken åt någon. Det är också här du 

hittar information om s/y Navigator och fjällstugan Kåtan. 

Kontaktuppgifter 

Under kontaktuppgifter hittar du kontakter till när och fjärran. Här 

finns regionerna och länkar till kårernas webbsidor, samt Världsförbunden, 

Finlands Scouter och de finska distrikten. 

Under kontaktuppgifter hittar du kontaktuppgifterna till alla anställda, 

men det du inte hittar här är kontaktuppgifter till enskilda förtroendevalda. 

Om du vill ha tag i en person som sitter med i en specifik 

grupp hittar du denna persons profilsida via gruppen. Alla väljer själv 

vilka kontaktuppgifter som visas på profilsidan, men via kontakta-länken 

kan du i allmänhet skicka e-post också om du inte hittar några andra 

kontaktuppgifter. 

Åldersgrupper 

är det något du undrar över gällande en åldersgrupp skall du titta efter 

här. Så småningom kommer aktivitetsbeskrivningarna att bli allt utförligare 

och också innehålla tips på hur man kan utföra aktiviteten. 

TITTI EDELMANN 

Tänk om… –träsket 

Finken, eller Lisa som jag visst 

heter på riktigt, är stolt och yr 

Vikingaflicka. När jag finns hemma 

i Finland yrar jag omkring kårens 

båt men från februari till mitten av 

april 2011 yrar jag i Sydafrika för 

att göra dokumentärfilm. Allt jag 

gör är inte alltid helt genomtänkt. 

Ofta blir de just skoj! 

Du kan också läsa min blogg på 

http://livetmedlisa.ratata.fi/ 

Finken funderar 

Ibland tänker man så konstigt. Man kan fastna i 

”tänk om…”-träsket för evigt. bara fundera hur allt 

skulle se annorlunda ut om man valt något annat. 

Tänk om jag inte skulle ha blivit scout? Tänk om jag skulle ha 

studerat något annat? Tänk om jag inte skulle ha satt mej just där 

på min picnic? Allt leder till något, kanske vissa kallar det ödet. 

Ibland tror jag på ödet, det är trevligt tycker jag. Och gör man det 

fastnar man lätt i ”tänk om…”-träsket. Tänk om jag hade tagit 

med mig picnic-maten och inte satt mej ner… 

Men ibland blir det mycket mer konkret och bisarrt. 

En morgon före klockan nio åkte jag spårvagn. Jag var trött efter 

att ha stigit upp klockan fyra för att åka på jobb. Jag stod och 

halvsov i den morgonfulla spårvagnen när jag plötsligt vaknade till. 

Spårvagnen var så full så att de sittande tyska affärsmännens knän 

tog i baksidan av mina ben där jag stod. 

Tänk om jag skulle sätta mej? Va´?! 

Sånt gör man ju inte. Men det var en lustig tanke, den underhöll 

mej ett par hållplatser. Flinade för mig själv. Jag blev väldigt 

medveten om hur jag stod i förhållande till hur de satt. Tankarna 

irrade… 

”Lisa- tänk inte, det kan skada dej själv och personer i din omgivning. 

” Kanske orden som min kompis sa, som ett skämt en gång, 

har en djupare sanning. Tänker man för mycket trasslar man lätt in 

sej i sina tankar och till slut har man ingen aning om var man började 

och allt blir bara fel. 

Eftersom det här är Scoutposten började jag tänka på om jag 

inte skulle ha blivit scout. Funderingar och genomgång av minnen. 

Det blir ju lätt en trevlig bild man målar upp, men såklart det kan 

vara pissigt också. Läger är ju alltid en höjdpunkt men visst är det 

pissigt på läger också ibland. Men då vet man att man lever i alla 

fall. Kanske blir man också en mer tänkande individ när man släpas 

bort från stadens betong och trådlösa internet. Bort från mamma 

som stryker medhårs med sina beskyddande silkesvantar. 

Tänk om jag sku prutta... 

”Lisa tänk inte, det kan skada dej själv och personer i din omgivning.” 

Tyskarna skulle väl ha fått Finland-trauma för livet. ••• 

17

EVA CARLSON 

FOTO ANNUKKA HELANDER 

18 

Thinking Day 

hela året

Min scoutkompis Annukka 

Helander från scoutkåren 

Euran Peurat ry firar för 

tillfället Thinking Day med 

besked. Förra året bestämde 

hon sig för att ta ett mellanår 

från ekorrhjulet som de flesta 

människor lever i. 

Hon ville sätta ett spår i världen, göra något 

som känns mera meningsfullt än den normala 

vardagslunken. Att åka till Nepal och 

arbeta som volontär var ett naturligt val och 

nu har Annukka bott i Kathmandu i fem 

månader. 

Hon har halva tiden kvar och har redan 

upplevt explosivt mycket. Att åka säger hon 

att var fullständigt rätt val. Fast livet i Nepal 

är inte lätt om man är van vid livet i Finland! 

De bekvämligheter vi är vana vid blir lyx därborta 

och det är en av orsakerna till att Annukka 

kanske inte kommer att vara samma 

människa som åkte iväg. Eftersom hon är en 

av mina bästa väninnor är jag lite orolig. Hon 

åkte för att rädda en bit av världen. Men hur 

kommer det att påverka henne? Är det en extremistisk 

vegan-hippi som kommer tillbaka, 

iklädd bara färggranna skynken? Kommer 

hon att vägra tvätta sig med tvål, inte använda 

toapapper och sluta konsumera när hon i 

juni flyttar in till mig som underhyresgäst? 

Jag MÅSTE få tag på henne, måste helt enkelt 

höra hur det verkar. Så vad gör man då? 

Jo: Facebook! 

När jag ser att hon är online på Facebook 

kastar jag iväg en fråga på chatten: 

Eva Carlson 

Annukka Helander 

Vitsi jag saknar dig! är allt bra där? 

och jag dig! Aj kommer ALLT jag säger 

i Scoutposten? 

Nä, int nödvändigtvis. Berätta fast 

först hur det är på riktigt, sen tar vi 

ScP-versionen. 

Nä, jag är bara trött. Och skriver fel 

hela tiden för att näppisen är dålig. 

Seli, seli, du skriver alltid dåligt ;) 

Men ingen flunssa mera? 

Nä. Men det sku vara skönt att vara 

hemma en natt i en varm, riktig säng 

med riktiga lakan. 

Påminn mig igen: Varför for du dit? 

För jag lever min dröm! Jag är lycklig 

PÅ RIKTIGT här! Men nu vet jag 

varför vinterlägren är bara högst en 

vecka. Här är ingen uppvärmning 

och ingen isolering i husen. Det är 

dragigt och lika kallt ute som inne, 

0 grader på nätterna. Så man sover 

dåligt. Det är ganska tungt fysiskt 

att frysa. Och psykiskt. 

Men nu har jag lärt mig hur jag mäter 

min egen sisu! 

?? 

Jag tvättar mina kläder för hand i iskallt 

brunnsvatten. Och inbillar mig 

att jag är på scoutfärdighetstävling 

och gör nattuppgiften :-). 

Karaktärsdanande! 

Annukka valde att 

ta timeout och åka 

till Nepal. I famnen 

sitter Puja som bor 

på barnhemmet där 

Annukka jobbar. 

Jag är stolt över dig. Alla har int den 

attityden. 

Tack. Men nog måst jag ibland påminna 

mig varför det var jag for, fast 

det nästan alltid är härligt här. 

Ja, alltså varför for du? 

Nå det här kommer int i ordning 

men 

1. Jag ville loss från jobb och liv i 

Finland för ett år. 

2. Jag ville pröva mina egna gränser 

i svårare förhållanden än vi har 

hemma. 

3. Jag ville höra till ett annat samhälle, 

lära mig leva i ett annat land 

och jobba med helt annorlunda 

människor. 

Blev det som du trodde där? 

Nepal har blivit mitt hem snabbare 

än jag hade trott. Det känns helt naturligt 

att vara här och ha en vardag 

på det här barnhemmet, med den 

här enorma familjen som jag nu 

lever i. Hela barnhemmets gäng är 

otroligt viktigt för mig. Och de andra 

volontärerna. 

Språket var svårare att lära sig än 

jag hade tänkt mig. Alla talar engelska 

här. Och små saker kan vara 

svåra att genomföra här. Ett Skypesamtal 

till Finland tar länge att ordna 

för först måste man söka sig till en 

del av staden som har elektricitet 

kopplat just då (det finns en Excel 

så man vet vilka stadsdelar som har 

el när) och sen ska man ännu få en 

vettig förbindelse på ett nätcafé. 

19

20 

Så vem som helst ska inte fara på 

sabbatsår till Nepal? 

Alla är int skapta för socialarbete. 

Men du är! Din blogg är fin! Det är 

kiva att läsa hur du hjälper folk där! 

Det känns bra när barnen på barnhemmet 

har börjat lita på mig och 

när jag kan göra nytta. Jag har redan 

haft några insamlingsprojekt. Några 

av barnen har fått gå till tandläkaren 

och via mig har flera finländare 

skickat pengar för kläder, mat, skolavgifter, 

sjukhusavgifter... Men sanningen 

är ju den att barnen stannar 

här och jag är en liten fläkt i deras 

liv. Hoppas det kommer andra volontärer 

som bryr sig om barnen 

också efter mig. 

Har ni något projekt just nu? Kan 

min kår hjälpa genom att samla ihop 

en summa? 

Här finns hela tiden möjlighet och 

behov. Det är bara att ta kontakt! 

En grupp donerade en liten summa 

pengar för en vecka sen och nu har 

barnen bord och stolar i klassrummet. 

Före det satt de hela dagen på 

golvet. Nu måste jag springa, jag har 

hittat ett gym med bastu här i Kathmandu! 

Hali, hali, jag tar kontakt när jag har 

skramlat ihop fyrk till något barns 

tandläkare 

Hälsa alla! 

Annukka is offline 

Eva is offline 

Funderar din kår på ett 

Thinking Day projekt? 

Det är fullt möjligt att genomföra nå- 

got konkret, t.ex. förse en hel skolklass i 

Nepal med kläder. Redan en liten summa 

hjälper! Ta kontakt med Eva Carlson på 

kansliet, eva.carlson@hess.fi. Kom också 

ihåg Woomal och Thinking Day-fonden! 

Thinking Day: 

vad är det? 

För många månvarv 

sedan kom WAGGGS 

(World Association of Girl 

Guides and Girl Scouts) 

fram till att scoutingens 

grundare, Lord 

Robert Baden-Powell 

och hans fru Olave har samma 

födelsedag. De hurttiga 

flickscouterna bestämde sig 

för att fira denna enastående 

händelse: alla skulle fundera 

på scoutingens betydelse, både i hemtrakten 

och i världen. Men varför det, 

då? 

Lite historia: 

Thinking Day firades för första gången 1926 

i samband med den fjärde konferensen för 

flickscouter som hölls i USA. Konferensdeltagarna 

ansåg att det fanns behov för en dag 

då flickscouter runtom i världen ”tänker” 

på varandra och då scoutrörelsens grundare, 

Lord Robert Baden-Powell och hans 

fru, flickscoutingens grundare, Olave, hade 

samma födelsedag blev det ett naturligt val. 

1932, under den sjunde världskonferensen 

som hölls i Polen, föreslog en belgisk delegat 

att då födelsedagar brukar involvera presenter 

(och Thinking day ju firades på en dubbel 

födelsedag), så skulle flickscouterna kunna 

visa uppskattning och vänskap på Thinking 

Day genom att göra frivilliga donationer till 

världsförbundet: detta var början till Världsförbundets 

Thinking Day-fond, en fond som 

i dagens läge gör flickscouting möjligt runtom 

i världen. 

Thinking Day är baserat på Förenta Nationernas 

tusenårsplan för att förbättra förhållandena 

för världens underprivilegierade 

(fattiga). 

Men jag då? 

Thinking Day är alltså ett internationellt evenemang, 

och speciellt i engelskspråkiga länder 

brukar scouterna fira dagen enligt vissa 

teman: de senaste årena har haft såpass olika 

teman som ”Tänk på mat” (2005), ”Upptäck 

dina möjligheter” (2007), ”Tänk på vatten” 

(2008) och”Tillsammans kan vi göra slut på 

fattigdom och svält” (2009). I år är temat 

”Empowering girls”. Många scoutkårer använder 

även dagen till att lära sig om and- 

Ill. Anna af 

Hällström 

ra länder och kulturer, då WAGGGS brukar 

utse ett par länder som man kan fokusera sitt 

Thinking Day-program runt. I år är länderna 

Bolivien, Nepal, Jemen, Cypern och Demokartiska 

Republiken Kongo. 

Fundera på hur ni 

brukar göra i din kår 

Åka pulka? Ordna en scoutbasar? Ha ett 

möte där ni lär er om andra länder? På Thinking 

Day är allt möjligt, kom bara ihåg att 

ha det roligt och minnas alla scoutvänner, 

både sådana du känner och sådana du inte 

ännu har träffat runtom i världen. Och om 

du ännu funderar över Thinking Day och 

varför man firar den dagen: åk på Jamboree, 

antingen 2011 i Sverige eller 2015 i Japan, så 

får du träffa ett par scouter och hoppeligen 

förstå varför den 22 februari är en viktig dag 

för scouter runt om i världen! 

Mera info om Thinking Day hittar du på 

http://www.girlscouts.org/who_we_are/global/ 

world_thinking_day/ 

och http://www.worldthinkingday.org/en/home 

ANNA AF HäLLSTRÖM

Att vara eller icke vara 

Andlighet är ett av de mer 

svårhanterliga ämnena 

inom scoutingen och som 

scoutledare blir man förr eller 

senare tvungen att behandla 

detta ämne på ett eller annat 

sätt. Frågan är vad man gör 

då man faller utanför de 

allmänna ramarna? 

Ett genomgående tema i scoutingen är andlighet, 

vilket inte alltid gör det lätt om man 

är ateist och scout. Om man frågar vissa mera 

kontroversiella scouter så skulle inte ens en 

ateist kunna vara scout, eftersom han eller 

hon inte tror på någon högre makt. Problemet 

är att man inom scoutingen kan tillhöra 

vilken religion eller ha vilken gud/vilka gudar 

som helst, så länge som man har en. Men då 

man inte har en gud faller man utanför fältet 

och hamnar i en sorts limbo. 

Problematiken kommer framför allt in i 

scoutlöftet där man ”vill älska sin Gud”, vilket 

är lite svårt att göra då man inte har någon 

Gud. Bara att ta upp en diskussion om huruvida 

det skall vara Gud eller gud kan väcka en 

relativt het debatt som man skall vara välför- 

Medlemsorganisationer på nationell nivå i 

Belgien, Frankrike, Israel, Kanada, Nederländerna, 

Sverige och Tjeckien har scoutlöften 

och -ideal som inte innehåller andliga dimensioner 

eller där man kan utelämna den andliga 

dimensionen. 

Baden-Powell gav på 1920-talet rätt till Belgien, 

Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederlängerna 

och Tjeckoslovakien att använda 

alternativa löften utan en referens till gud. 

Kanadas flickscouter (Girl Guides 

of Canada) har sedan 2010 följande 

scoutlöfte: 

I promise to do my best, 

To be true to myself, my beliefs and Canada. 

I will take action for a better world 

And respect the Guiding Law 

beredd att gå in på, men det är en debatt som 

man gott kan gå in i med sin patrull. 

När det kommer till scoutlöftet är ett av 

argumenten man kan få emot sig, av de mer 

neutrala i frågan, att man kan se gud som 

nästan vad som helst eller till och med konstatera 

att man inte behöver nämna ordet 

gud, eftersom man inte har en gud. Problemet 

med denna motivering är att hela löftet 

gör tre och en halv somersault för att sedan 

göra ett rejält magplask. Därmed kan stunden 

då man måste avlägga sitt scoutlöfte vara 

ett av de mest problematiska momenten under 

ens scoutbana då man i princip måste 

lämna bort en del av löftet för att med gott 

samvete kunna efterfölja scoutidealen och 

samtidigt vara trogen sin egen sanning. 

Motsvarande problematik finns även i 

målen för fostran där man skall ha ett förhållande 

till gud, men här duger motiveringen 

att man inte har en gud och därmed har ett 

väldigt enkelt förhållande till gud. Frågan 

som man kan ställa sig här är varför man behöver 

nämna just gud. 

Men varför är det såhär invecklat, trots att 

vi lever på 2000-talet, i ett sekulariserat samhälle 

som är tämligen agnostiskt? En orsak är 

för att många i scoutfältet anser att Baden- 

Powells vikt vid den andliga dimensionen av 

scoutingen är en av de grundläggande aspekterna 

och en mycket viktig del av scoutingen. 

Frågan här är hur starkt man skall hålla kvar 

de riktigt ursprungliga värderingarna ännu 

ALEx BJÖRKHOLM 

efter 100 år av scouting, eller om man skall 

ta steget och våga modernisera scoutingen till 

en bredare organisation då det kommer till 

livsåskådningar, vilket man redan gjort i en 

del nationella scoutorganisationer. 

I Finland lyfter man ofta fram argumentet 

att 70 % av de finländska kårerna är bundna, 

på ett eller annat sätt, till församlingar och 

att man inte vill skada det bandet genom att 

ta bort den andliga dimensionen ut löftet. 

Men kan detta ses som ett rimligt argument 

då scoutingen bör vara en verksamhet som är 

öppen för alla, vilket borde innebära att man 

inte ber sina medlemmar att ge avkall på sin 

sanning då man avger sitt löfte? Därtill borde 

en öppen verksamhet innebära en förståelse 

för andras åsikter och insikten att man kan 

lyfta på begränsande restriktioner. 

Det intressanta i hela denna diskussion är 

att 2005 års Eurobarometer-undersökning 

anger 17 % av finländarna som ateister, vilket 

sist och slutligen är en tämligen stor del 

av landets befolkning och säkerligen skulle 

återspeglas med en motsvarande statistik hos 

de finländska scouterna om en dylik undersökning 

skulle genomföras. Frågan är bara 

om procenttalet skulle vara lägre med tanke 

på just scoutlöftet och den emellanåt väldigt 

religöst genomsyrade verksamheten. En sak 

står i alla fall klart och det är att kårerna och 

de enskilda medlemmarna är de som sist och 

slutligen får tampas med dessa dilemman. 

••• 

Foto Eva Carlson 

21

Våra intressen utanför den trygga scoutbubblan 

– allt från att nå FN:s milleniemål till deltagande i segelföreningens talkon. 

Vad i omgivningen påverkar din kår? 

Tänk om ni inte har något att säga till om... 

Några tankar om att 

påverka beslutsfattande 

Visste ni att ordet lobby/lobbande kommer 

från namnet på entréhallen i byggnader där 

höga beslutsfattare befinner sig. Enligt legenden 

döptes de människor till lobbyister som 

samlades i entrén på hotellet för att träffa 

USA:s president Ulysses S. Grant. 

I dagens språkbruk kan ordet lobby snävt 

associeras till att hårdhänt föra fram åsikter 

som representerar en liten och förmögen 

grupp. Karikatyren på en lobbare är en framfusig 

person från ett storföretag som stämmer 

möten med europaparlamentariker i Bryssels 

trånga korridorer. I praktiken är lobbyverksamhet 

en form av påverkan som utövas av 

alla sorters intressegrupperingar. För att vara 

korrekt så beskriver termen intressebevakning 

bättre vad det egentligen handlar om. 

Förstås bedrivs lobbande på det formella 

politiska planet, men samtidigt sker det i 

mycket mer vardagliga sammanhang mellan 

människor i olika uppgifter och grupperingar. 

Det är nämligen så att alla beslutsfattare 

påverkas av andra människor i sina förehavanden. 

Det spelar ingen roll om de kallar de 

Diskussion om europeiska året för 

frivilligarbete. Axel från Sverige och Marie 

från Danmark. Foto Klas Schreiner 

22 

sig för senatorer, stadsdirektörer eller scoutledare. 

Lobbandet/intressebevakningen är 

egentligen en form av vettig självbevarelsedrift: 

Jag vill ha min åsikt hörd innan beslutet 

som berör mig klubbas igenom! 

Och vad har det 

att göra med scouting? 

Hur bevakar vi scouter våra intressen utanför 

kårlokalens väggar? Får vi fram vår åsikt innan 

beslut som berör oss är fattande? Ibland 

kan man få för sig att vi scouter lever i vår 

egen värld och tror att vi inte behöver engagera 

oss i andras saker. Låter dialogen nedan 

bekant från ett scoutmöte, då ledarna diskuterar 

kontakten till kommunen, kyrkan eller 

en annan förening? 

– Vi har det ju så bra som det är nu, varför 

blanda oss i den är frågan? 

– Men vet dom andra hur vi vill ha det, borde 

vi göra något åt saken? 

– Men vi kan ju kontakta dem sen om/när 

det behövs? 

– Låter bra, inget tvingar oss ännu att ta kontakt. 

– Stämmer, inte påverkar det oss ännu. 

I sig en naturlig reaktion att inte ha alltför 

mycket huvudbry om andras förehavanden 

och sätta mer fokus på de ”riktiga” scoutärendena. 

För scoutingen är ju vår egen sak, 

vi formar vår verksamhet själva, vi gör saker 

och ting själva och för oss själva. Punkt slut. 

Eller vänta lite... Lever vi faktiskt i en bubbla? 

Nej, det gör vi ju inte. Utanför bubblan 

finns mycket som påverkar oss. Vissa ärenden 

påverkar scouter mer handgripligen och 

vissa ärenden mer indirekt. 

Vad finns det för gemensamma beröringspunkter 

med att FN:s millenniemål 

kan uppfyllas och att den lokala segelföreningens 

talkon blir av? Svaret är att bägge 

inverkar på scoutingens verksamhetsförutsättningar. 

För att exemplifiera så kan man 

Lobbandet/intressebevakningen 

är 

egentligen en 

form av vettig 

självbevarelsedrift: 

Jag vill ha min åsikt 

hörd innan beslutet 

som berör mig 

klubbas igenom!” 

säga att millenniemålet tre − öka jämställdheten 

och förbättra kvinnornas ställning − är en 

central fråga för hela WAGGGS, som strävar 

efter att förbättra kvinnors möjligheter att ta 

en stark roll i utvecklingen. Både FN och 

WAGGGS har likriktade intressen i att verka 

för att målen uppnås. FN:s millenniemål ger 

därmed WAGGGS en bra bas att stöda sina 

åtgärder på. 

Segelföreningens talkon är däremot ett 

exempel på något som en lokal sjöscoutkår är 

beroende av för att kunna ha en förmånlig 

hemmahamn för sin segelbåt. Både segelföreningen 

och scoutkåren drar ekonomisk 

nytta av att jobb kan göras på talko istället 

för köptjänst. 

En annan infallsvinkel till varför samhällspåverkan 

är centralt för oss scouter ligger i 

våra målsättningar som en fostrande rörelse.

Scouternas mål för fostran utgår från att den 

enskilda scouten utvecklar ett förhållande till 

sig själv, andra, samhället och omgivningen. 

Element i scoutprogrammet där scouten lär 

sig om växelverkan mellan scoutingen och 

resten av samhället finns det massor av. 

Sammanfattat kan man säga att samhällspåverkan 

och intressebevakning tjänar två 

intressen. För det första kårens/scoutingens 

egna verksamhetsförutsättningar. För det 

andra är det en integrerad del i vårt scoutprogram 

i och med att ett aktivt tag till frågor 

som påverkar scouten, stöder uppfyllandet 

av våra mål för fostran. 

Hur påverkar scoutkåren 

sin omgivning och vad ligger 

i kårens intressen? 

Men, hur skall scoutkåren som enhet förhålla 

sig till världen utanför? Nya saker som påverkar 

scoutingen finns det massvis av. Kan vi 

mitt i allt börja ta ställning och ha intresse i 

frågor som vi inte gjort förut? Och hur skapas 

kontakten med rätt så obekanta beslutsfattare 

och grupperingar? 

Jag tror att den bästa utgångspunkten är 

att kårens medlemmar gemensamt för en diskussion 

om vad som för tillfället är viktigt att 

ta ställning till och verka för. Med andra ord, 

sitta ner och diskutera vilka frågor som känns 

mest centrala för scouterna och vad scouterna 

redan är aktiva i. Då utkristalliseras vilka 

kontakter som är värda att arbeta med och 

med vilka metoder man kan gå till väga. 

Många existerande kontakter kan noteras 

som självklara, men det är bra att nämna 

dem högt någon gång. Det är samtidigt ett 

sätt att medge: dessa kontakter är ytterst viktiga 

för kåren. 

För att ge ett exempel: Det kan bra hända 

att någon yngre medlem inte är så medveten 

om att varför det är viktigt att t.ex. ha en 

scoutrepresentant i den lokala segelföreningens 

styrelse, eller varför det är positivt med 

scouter i kommunens ungdomsfullmäktige. 

Samtidigt kan man också komma fram till 

ändringar som skulle gynna kåren och behövliga 

ändringar som borde göras i kårens 

arbete på externa fora. 

Varje scoutkår och organisationsnivå måste 

förstås självständigt prioritera vad som påverkar 

den egna verksamheten och hur 

mycket tid man är beredd att satsa på extern 

intressebevakning. I denna fråga spelar kårens 

bakgrund, fokus och traditioner en viktig 

roll. Intressebevakningsarbetet sker oftast 

i form av deltagande i informella nätverk 

som bygger på personliga kontakter. På ren 

svenska betyder det deltagande på möten, 

talkon och besök till skolor. Med andra ord 

rätt så konkreta saker. 

Scoutledare från olika länder samlas 

för att dela erfarenheter om scouternas intressebevakning. 

Foto Klas Schreiner 

Scouter behöver kontakter 

till andra organisationer 

För en scoutkår handlar intressebevakningen 

utåt om relationerna till bl.a. kommunen, 

segelföreningen, väglaget vid utfärdsstugan, 

församlingen, Röda Korsets lokalavdelning 

och fastighetsägaren för kårlokalen. Men, 

förstås kan också nya parter bli aktuella och 

ett år sätter man mera fokus på att arbeta 

med andra föreningar, och andra år att påverka 

kommunens beslutsfattare. 

Lever scoutingen 

faktiskt i en bubbla? 

Nej, det gör vi 

ju inte. Utanför 

bubblan finns 

mycket som påverkar 

oss.” 

Att se alla externa kontakter som en form 

av lobbyverksamhet från scouternas sida kan 

te sig konstigt, för det finns många skäl till 

samarbete och kontakter utåt. Men när man 

skrapar på ytan, så kommer man fram till att 

de goda kontakterna mellan två olika föreningar 

handlar om win-win situationer där 

bägge organisationer drar nytta av kontakterna 

och samarbetet. Att den konkreta kontakten 

där man möter folk sker med murbrukshinken 

i handen, eller kaffekoppen i 

handen, spelar inte så stor roll. Det konkreta 

samarbetet leder ofta till ett diskussionskli- 

mat där motparten kan förstå vilka intressen 

scouterna har. Att direkt slå knytnäven i bordet 

eller stå och vänta i stadshusets korridorer 

på en jäktad tjänsteman, brukar sällan vara 

det mest resultatbringande medlet på lång 

sikt. 

Att påverka scouternas lokala intressen 

kan också väcka en tanke om varför det är 

viktigt med att påverka andra scouters verksamhetsförutsättningar. 

Båda frågorna är 

starkt sammanlänkade med varandra. Att 

utöva inflytande på lokalt plan för scouternas 

intressen ger färdigheter att fungera i många 

andra frågor i samhället. Exempel på att man 

kan påverka scoutverksamheten i positiv riktning 

genom att aktivt hålla kontakt med lokala 

aktörer, uppmuntra till att se scouternas 

roll i större sammanhang. Aktivitet utåt ger 

samtidigt konkreta färdigheter i hur man för 

fram sin åsikt och vilka kanaler för påverkan 

som finns. Att se scouternas yttre förbindelser 

som en del av vårt gemensamma intresse 

borde vara en självklarhet. Ett proaktivt sätt 

brukar ge den fördelen att man själv får lägga 

fram agendan, istället för att foga sig i andras 

planer. Aktivitet är dessutom en mycket positivare 

syn på saken än inställningen att engagera 

sig utåt endast av nöd och tvång. 

År 2011 är det europeiska året för frivilligarbete. 

EU:s tema-år lyfter fram den enorma 

verkan som frivilliginsatser har i vårt 

samhälle. Bland dem som varit med och påverkat 

att EU-kommissionen utser år 2011 

till tema-år för frivilligarbete är världsorganisationerna 

WAGGGS och WOSM. ••• 

I VäNTAN PÅ ETT AKTIVT SCOUTÅR 2011 

EMIL OLJEMARK 

23

Scoutidealen 

Respektera andra 

En scout lyssnar på andra och förstår att alla 

kan ha olika åsikter. 

Då en ledare berättar något är det viktigt 

att lyssna men det är också viktigt att lyssna 

på andra vargungar. Någon annan kan tycka 

litet annorlunda än du själv men respektera 

alltid varandras åsikter. 

I scouterna får man vara sig själv 

Det är viktigt att komma ihåg att alla är olika. 

I scouterna kan väldigt olika människor 

vara med, det finns något för alla och alla 

kan hjälpa till. Tänk så roligt att du får kompisar 

i scouterna som är äldre eller yngre än 

du eller kanske går i en annan skola! 

En scout visar 

medkänsla och är ärlig 

Om någon stöter sig eller är ledsen är en 

scout alltid redo att hjälpa till. Det är viktigt 

att vi i scouterna kan lita på varandra. 

En scout ljuger inte och en scout är inte elak 

mot någon. Försök vara kompis med alla. 

I scouterna umgås alla med varandra, alla 

får vara med, ingen lämnas utanför och alla 

får komma med förslag och idéer. 

Älska och 

skydda naturen 

24 

CRISTA ÅBERG 

Om du går i skogen, slänger du ditt skräp i 

närmaste buske eller tar du med det till en 

soptunna? 

Det här är grundfrågan i att älska och 

skydda naturen. Man bryr sig så mycket att 

man vill lämna naturen lite bättre än den var 

när man kom dit. Man plockar upp sitt skräp 

istället för att slänga det i mossen, man håller 

sig till existerande stigar och vägar och röjer 

inte egna, man river inte grenar av träd för 

lägerelden utan letar efter torra grenar på 

marken. Den som älskar och skyddar naturen 

tar hand om naturen, plockar upp sitt 

skräp, använder inte material i onödan och 

tänker på hur hon eller han beter sig, i naturen 

och hemma. 

Vår omgivning och natur är det viktigaste 

människan har. I naturen mår människan 

I varje nummer av Scoutposten 2011 presenterar vi en till två av 

scouternas ideal. Här kommer de första två; att respektera andra 

och att älska och skydda naturen. De är vargungarnas ideal och 

gäller också för de andra åldersgrupperna. Dessa texter är riktade 

till vargungarna men innehåller tänkvärda tankar för alla. 

En scout ljuger 

inte och en scout 

är inte elak mot 

någon. Försök 

vara kompis 

med alla.” 

Anna af Hällström 

bra, och man lär sig en massa där. Utan skogar 

skulle scouter t.ex. inte kunna öva sig i 

orientering och gå på vandringar. Om det 

inte fanns ängar och blommor skulle inte kor 

kunna beta där, de skulle inte ha någon mat. 

Och om det inte fanns rena hav så skulle 

man inte kunna bada i dem på sommaren. 

Allt människan gör påverkar naturen. De julklappar 

du får är gjorda av material från naturen 

(genom vissa mellansteg: tennsoldatens 

tenn kommer från naturen). De kläder du 

har på dig är gjorda av fibrer från naturen 

(om de är gjorda av bomull eller något annat 

naturmaterial och inte något konstgjort, som 

polyester – vilka i och för sig också – genom 

olika mellansteg – kommer från naturen). 

Om du älskar och skyddar naturen frågar 

du dig också om du verkligen behöver allt 

som du vill ha: måste du ha tretton t-skjortor 

eller räcker det med fem? Är det nödvändigt 

att få en barbie-docka till, du har ju redan 

fyra andra? Och om du får den där transformers-bilen, 

kommer du faktiskt att leka med 

Om du älskar och 

skyddar naturen frågar 

du dig också om du 

verkligen behöver allt 

som du vill ha.” 

den, eller går det som med disney-bilen som 

du inte använt sedan förra julen då du öppnade 

paketet den låg i? 

Att älska och skydda naturen betyder att 

man bryr sig om allt det här och lite mera. 

Du bryr dig om att det finns en natur som 

mår bra och frodas. Du vill ha många djurarter 

som kan leva i ett kretslopp; inte bara en 

ko, en fluga, en lax och en hund, utan kossor, 

hundar, katter, grodor, måsar, rödhakar, flugor, 

myggor, spindlar, laxar, mörtar, sillar, 

larver... 

Och om du tar med dit eget skräp från 

vandringen: plockar du också upp det godispapper 

som din kompis slänger efter sig? 

Varför inte? 

En scouts ideal är att 

••••• respektera andra 

••••• 

•••• vara ärlig och pålitlig 

••• 

•• 

• söka sanningen i tillvaron 

• = vargungar, • = äventyrsscouter, • 

scouter, • = explorerscouter, • 

ANNA AF HäLLSTRÖM 

älska och skydda naturen 

främja vänskap över gränser 

känna sitt ansvar och göra sitt bästa 

utveckla sig själv som människa 

= spejar- 

= roverscouter

”Alla är inte lika stöpta, så alla kan inte göra samma sak.” 

HURDAN äR ÅRETS 

SCOUTLEDARE? 

Tänk om inte var och en av våra ledare fanns... 

Skriv en artikel till 

Scoutpostens första nummer. 

Vad skall jag skriva om? Jag 

skriver inte artiklar. Inte 

för att jag inte skulle få, 

alla kan och får skriva till 

Scoutposten, när man har 

något man vill berätta. Jag 

tvingas komma på något att 

säga. Vem kan hjälpa? Jo, vem 

är det man skall fråga när 

man inte vet? Google så klart. 

Jag skriver scouting i fältet men sökresultaten 

intresserar inte mig. Skriver scoutledare, något 

jag själv är. Bland de första sökresultaten 

hittar jag en sida med ”årets scoutledare får 

pris”, som titel. Det visar sig enbart vara en 

bild, men mitt intresse är väckt. Vad är grunderna 

till att man delar ut priset? Vilka kvalifikationer 

skall man ha för att bli utnämnd 

till ”årets scoutledare”? 

Allas insatser är viktiga 

Hur känner man igen en bra scoutledare? Är 

det hon/han som alltid ställer upp när kåren, 

regionen eller förbundet behöver en hjälpande 

hand? Scoutledaren som leder veckoverksamhet, 

ordnar förläggningar och läger samt 

sitter med i kårens styrelse? Scoutledaren som 

sitter med i flera förtroende grupper, är med i 

minst ett projekt/år och gärna skriver om det 

till Scoutposten? Scoutledaren som aldrig 

säger nej? Deltar i alla möten och alltid ger 

110 % av sig själv.? Scoutledaren som både 

syns och hörs? 

Hur blir det då med de andra? Var och 

hur rangordnar man ledarna som enbart har 

tid och ork att ställa upp för en händelse/år 

eller enbart leder veckoverksamhet? De som 

är med på egna villkor. De som jobbar i bakgrunden 

och inte står längst fram mitt på 

scenen? Vem har makten och säga att deras 

insats är mindre värd? Har scoutingen blivit 

en tävlan om vem som gör mest och bäst? 

Vad betyder då detta för mig? Vad krävs 

de av mig som scoutledare idag? Jag skall ge 

mer eller mindre delar av min fritid, sitta på 

möten, ibland flera möten i veckan, planera, 

samarbeta både med nya och gamla vänner, 

förbereda möten och händelser, projekt, behärska 

dagens teknik och leda grupper av 

olika storlekar och åldrar. När telefonen ringer 

skall jag alltid vara redo och svara att visst 

ställer jag upp. Varför gör man det? Hur orkar 

man? Vad får man ut av det? Jo, varje 

nytt uppdrag ger en ny chans att utforska sig 

själv och utvecklas. Hålla på med saker man 

aldrig annars skulle göra. Ja DU vet själv. 

Man får säga nej 

I FISSc delar vi ut Klyset som ”är ett båtbeslag, 

som oftast är fäst vid relingen både i fören 

och aktern på båtar och skepp av alla format. 

Dess uppgift är att hålla förtöjningstrossar och 

ankarkättingar på plats, hindra att relingen tar 

skada av skavande trossar och kättingar. 

Den är stark och väl fästad vid relingen. 

Den skall vara väl avrundad för att inte 

Alla behöver vila ibland! 

Foto Petra Bäcklund 

PETRA BäCKLUND 

heller trossarna och kättingen skall ta skada. 

Den skall tåla stora påfrestningar och vara rätt 

dimensionerad för sin uppgift. Samma egenskaper 

skall scoutledaren som får vandringspriset 

KLYSET besitta.” 

Klyset är alltså FiSSc pris för ”årets scoutledare”, 

så kunde man kanske se saken. Personligen 

fastnar jag vid meningen ”Den skall 

tåla stora påfrestningar och vara rätt dimensionerad 

för sin uppgift.” Med andra ord skall 

uppgiften och personen passa ihop. Ta inte 

vatten över huvudet, utan var stark nog och 

säg nej, när det känns rätt. Alla är inte lika 

stöpta, så alla kan inte göra samma sak. Vi 

passar för olika uppgifter men alla behövs. 

Allas insats oberoende storlek är lika värdefulla 

för kåren, regionen och förbundet. Det 

enda du kan och bör göra är ditt bästa! Mer 

behövs inte! 

Härmed riktar jag ett stort TACK till varje 

scoutledare som läser detta. Tack för din 

insats i FiSSc, om det sedan varit på förbundsnivå, 

region eller hemma i den egna 

kåren. Hoppas ditt kommande scoutår bli 

lika, om inte mer givande än de tidigare! 

••• 

25

MARI PENNANEN 

Scoutingen har ingen 

åldersgräns utan man kan 

alltid göra något nytt. Om 

man inte har sin plats i kåren 

längre kan man grunda ett 

scoutgille och sen kan man 

också ta itu med Treklöver- 

Gilwell-utbildningen. 

Åtminstone om man heter 

benita ”beni” Kauppinen och 

nyligen fyllt 60 år. 

26 

Scoutingen en livsstil för 

Beni Kauppinen 

En gång 

scout 

– alltid 

scout är 

mottot 

för Beni 

Kauppinen. 

Beni började i Kyrkslätts Flickscouter när 

hon var ungefär 9 år. Hon var med i en patrull 

och blev småningom patrulledare och 

sedan tomteledare – på den tiden fanns det 

inga vargungar utan det var tomtar och blåvingar. 

För att ta sig till mötena åkte Beni tåg och 

småningom blev det för mycket med långa 

resor, studier och familj, så Beni tog en paus 

från scoutingen efter drygt fem aktiva år. 

Hon fick egna barn och då de växte upp 

märkte hon att det inte fanns scouter i Ingå, 

där familjen bodde. 

− Det fanns nog barnkörer och andra 

hobbyer, men det fanns inga scouter. Sen såg 

jag i tidningen ett register över föreningar 

som höll på att falla ur registret och där fanns 

Ingåbygdens Flickscouter med, berättar 

Beni. 

Hon ringde till några kompisar och tillsammans 

beslöt man sig sedan för att väcka 

upp föreningen. Man ville också ha med pojkarna 

och resultatet blev Ingå Scouter. 

− Det blev en folkvandring då vi började 

och sen har det varit ”ups and downs” som i 

alla andra kårer. 

Beni berättar att hon speciellt tyckte om 

att åka på kurser och att vara tillsammans 

med andra och göra roliga grejer. 

− Småningom kom det en period då de 

yngre krafterna i kåren tyckte att vi gamyler 

inte behövdes så vi äldre tog lite paus. Vi 

hängde med så där bredvid och hjälpte till 

vid behov men lät de unga fungera själva. 

Men det var inte så kiva att inte vara med, så 

vi grundade gillet! 

År 2002 grundades så scoutgillet St. Nicholaus. 

Och där har Beni sedan varit aktiv 

gillescout. Hon deltog i Kilke där hon stod i 

Mummolan kahvila och stekte våfflor. Nästa 

sommar ska Beni delta i jamboreen i Sverige. 

Ett scoutgille utformar sin verksamhet själv 

och Beni beskriver St. Nicholaus-gillet som 

ett litet gille med intensiv kontakt och ett 

sammanhållande gäng. Gillet brukar delta i 

landsgillets resor, så ordnar man teaterbesök 

och liknande. 

− Vi brukar gå och plocka granskott på 

våren och så kokar vi marmelad på granskotten 

och säljer, säger Beni. 

Samarbetet mellan kåren och gillet fungerar 

också bra. Gillescouterna brukar bland 

annat ställa upp som kontrollanter på spårningar, 

och när gillet stod värd för en större 

gilleträff ställde kåren upp och hjälpte till. 

− Är du scout så ska det inte vara skillnad 

på hur gammal du är, du är scout, säger 

Beni. 

− Och sedan var det på något sätt så att 

Ko-Gi skulle vara den sista fjädern i hatten, 

de knapparna ska jag ha, berättar Beni. Hon 

har redan påbörjat sin Treklöver-Gilwell-utbildning 

och deltagit i läger och seminarium. 

Nu återstår den personliga uppgiften som 

Beni funderar på och har tagit itu med. 

Benis fyra barn har alla prövat på scouting 

och av hennes åtta barnbarn har också några 

hunnit pröva på scoutverksamheten. •••

Om jag inte var 

scout… 

Hade jag kanske aldrig kommit 

iväg på äventyr till Karibien! 

Eller ens hittat fram... 

Ur Janina Lindgrens 

loggbok… 23.12.2010 

Flygresan till Karibien, mitt i Europas 

snöstormar gick inte så smidigt… Så i 

skrivande stund sitter jag i ett hotellrum 

i Guadeloupe, Courtesy of Air Canaries. 

Min väska (tror jag) fortsatte sin färd till 

Port au Prince men jag vet inte med säkerhet… 

Färden började i snöiga, vackra Finland 

för ett par dagar sedan. Efter det 

spenderades en natt i regniga Paris förort 

och efter några extra timmars (läs sju) 

väntande fortsatte färden över Atlanten. 

Kan nog nämnas att jag mycket hellre 

seglar, än flyger över Atlanten… Scoutfärdigheterna 

kom till hands redan i Paris då 

jag orienterade mig genom ”tåg-djungeln” 

och sedan idkade nattorientering för 

att hitta hotellet i en liten by i södra förorterna… 

Men bra gick det! Under flygresan 

kan man kanske konstatera att det 

är bäst att inte vara så kräsen, varken med 

den föda man stoppar i sig eller det minimala 

utrymme man har tillhanda. Kanske 

scoutingen hjälpt till här också? 

Imorgon är det julafton och jag hoppas 

att jag vid det laget är ombord på s/y 

Geronimo. Ja, jag ska alltså jobba ombord 

på s/y Geronimo, en Swan 651:a, i några 

veckor över jul och nyår, därav flygresan 

söderut. Geronimo är bekant sedan förr 

och skepparen ombord är en gammal 

scout. Det var faktiskt via en annan gammal 

scout jag fick kontakt med skepparen. 

Den här scoutbekantskapen har sedan 

lett till en hel del skoj segling på 

exotiska ställen och fler hoppas jag på! 

Utan att köra ett grymt försäljningstal 

här så kan det konstateras att färdigheter 

man lär sig (medvetet eller omedvetet) i 

scouterna faktiskt hjälper en i livet. Scouting 

e´ jees och kontakterna man skapar 

genom sitt scoutnätverk kommer helt 

klart att vara guld värda livet igenom. Jag 

vet att de flesta av er som läser det här vet 

att scouting e´ jees, men gör mig en 

tjänst och kom ihåg att berätta det för 

andra också! 

JANINA LINDGREN 

TG tresteg 

Svenska Scoutförbundet 

Känns det som du väntar 

och väntar på att få gå en 

Treklöver Gilwell kurs men 

läget och tidpunkten inte 

stämmer överens med ditt 

övriga liv och scoutuppdrag? 

Kanske det är dags att höja 

blicken och se ut över havet. 

Det finns andra sätt än Finlands Scouters 

kurser. Vi gick TG i Sverige (Arrangör Svenska 

Scoutrådet) och för oss var det perfekt. 

Det finns två olika upplägg av TG-kurser 

i Sverige för tillfället, TG fjäll och TG tresteg. 

För oss funkade tresteg bäst eftersom det är 

kursen för ”halta och lytta” (kursteamet fick 

verkligen utmaning på den fronten) men 

också för att 3 steg betyder tre veckoslut á 3 

dagar (9 dygn inalles, precis som en läger 

vecka). Det betydde också att vi fick diskutera 

scouting på svenska. Kursen TG-3-steg 

2010 som vi gick hade första tillfället i februari, 

andra tillfället i april och tredje tillfället 

i oktober. 

Perfekt upplägg 

Lite pirrigt var det att ta kontakt med Annette 

Björnson som var ansvarig för vår kurs. 

Vi hade fått fram informationen på nätet och 

tog tjuren vid hornen och frågade om det tog 

emot konstiga utlänningar. Deras reaktion 

på frågan har vi i efterhand fått veta var: ”De 

är välkomna, de pratar ju svenska i alla fall” 

(de har haft kurser på engelska också). 

Sagt och gjort, anmälan for iväg och på 

den resan var vi. Lite dyrt kanske (kostnaden 

för kursen var strax över 5000 kr och på 

det kom resekostnader) men stipendieansökanspennan 

fick användas flitigt. 

Mycket information kom via e-mail 

samt via nätet. När vi väl fått bekräftningen 

på att vi fick delta löpte allting 

smidigt. 

Så här i efterhand måste medges 

att tresteg var den perfekta kursen för 

oss. Det mest positiva är själva trestegs 

Jana och Inge är supernöjda med den 

svenska trestegsmodellen – Det var värt att 

våga åka! Foto Jan-Erik ”Hageli” Hagelberg 

delen. Detta har gjort att vi kunnat landa 

mellan de olika delarna och kunnat arbeta 

med TG-uppgiften mellan de olika helgerna. 

Också vår personliga ledarutveckling har 

sakta mognat till en annan nivå under kursens 

gång samtidigt som man kunnat följa 

sina patrullkompisars utveckling. Det har varit 

som att suga på en karamell som varar 

mellan de olika delmomenten. 

Unikt för denna kurs var också att de 

hade inte bara utländska deltagare utan också 

deltagare från de olika svenska scoutförbunden. 

Redan förbunden emellan fanns det 

olika åsikter om hur saker skulle göras. Gissa 

hur det sedan gick när vi sedan som utlänningar 

lade till vår syn… 

Tänk på: 

• Kom ihåg riktnumret när du uppger ditt 

telefonnummer. 

• Trots samma uppbyggnad av scoutprogrammet 

finns det kulturella skillnader 

du behöver förbereda din hjärna på. 

• Scouting är kul oberoende var du är. 

• Ta med finskt kaffe om du är stor kaffe 

drickare – FIKA! 

• En hink kan ha många namn: hink, ämbar, 

spann… 

• En stormlykta är kanske inte en stormis 

utan kanske snarare en fotogenlykta. 

• En Trangia är ett stormkök, för att inte tala 

om vad dendär lilla grejen heter… 

• Du kommer aldrig att äta en kanelbulle på 

samma vis längre. 

• Hajkbricka? 

Lägerbål kan firas på många vis. 

• 

JANA SUNDBERG 

INGE GUSTAFSSON 

27

CHRISTINE ”TINNE” 

STOCKMANN-BROO 

När man är ute på äventyr 

med scouterna, det må vara 

en hajk, förläggning, seglats 

eller fast ett läger, så finns 

det alltid en risk att någon 

stöter sig. Mer sällan händer 

det något riktigt allvarligt, 

men små skrubbsår, skärsår, 

vrickade fötter eller mindre 

brännskador händer rätt ofta. 

Då är det bara att ha med sig 

första hjälpen utrustning. 

Med på evenemanget har man naturligtvis en 

större första hjälpen utrustning men det är 

bra om var och en har med sig en liten basutrustning 

som man kan ta till i första hand. 

I spejarscouternas program ingår det, 

bland de gemensamma aktiviteterna, kunskaper 

i första hjälpen. Som första uppgift i 

del två av första hjälpen skall man göra en 

egen första hjälpen förpackning. 

Här följer tips på hur din egen första hjälpen 

förpackning kan se ut. 

Först och främst skall du ha något att 

packa innehållet i. En lätt, billig och vattentät 

lösning är en vanlig mini grip påse, t.ex. 1 

liters påse. Det finns naturligtvis fina vattentäta 

påsar att köpa i friluftsaffärer men de 

kostar ofta en hel del. 

Sedan till innehållet. En första hjälpen 

förpackning kunde innehålla hur mycket 

som helst men det skulle samtidigt betyda att 

den skulle bli rätt så stor och framför allt 

tung, och då är det lätt hänt att man inte får 

plats med den i sin ryggsäck utan lämnar den 

hemma. Eftersom ledarna alltid skall ta med 

en större första hjälpen väska/låda el. dyl. så 

räcker det att din personliga påse innehåller 

det nödvändigaste. 

Nedan hittar du en lista på vad den kunde 

innehålla, du kan naturligtvis lägga till något 

som du själv tycker att kunde vara bra att ha 

med sig. Ta ut plåster o.dyl. ur sina förpack- 

28 

Tänk om någonting händer... 

Gör din egen första hjälpen påse! 

ningar så att du inte släpar med dig en massa 

onödig vikt. Mängderna inom parentes 

är bara riktgivande förslag: 

Minigrip påse (1 l) 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Plåster (5 st). Vanliga plåster, inte klippplåster, 

eftersom du kanske inte har en sax 

till hands 

Sårputsdukar (3 st), t.ex. neoamisept dukar. 

Lättare än att släpa en hel flaska med 

putsmedel med sig 

Kompresser 7,5 x 7,5 cm eller 5x5cm (2 st) 

Förbandsrulle(1st) att förbinda ett sår som 

blöder mera med eller hålla kylpåse på 

plats 

Idealförband/ coban förband (1 st) att 

t.ex. sätta som stöd på vrickade fötter 

Sårstrips (en påse), att tejpa ihop 

sårkanter med t.ex. skärsår. Finns 

en massa olika på marknaden t.ex. 

leukostrip, steristrip, hansastrip. 

Engångs kylpåse (1st) för t.ex. vrickade 

fötter 

Värkmedicin, ibuprofen eller paracetamol 

Personliga mediciner 

Kom ihåg att 

kolla igenom din första hjälpen 

påse då och då så den innehåller allt 

du behöver. Foto Christine Stockmann-Broo 

Hoppas du aldrig behöver din första hjälpen 

utrustning − men bättre att vara förberedd 

än att stå tomhänt då någonting hänt! ••• 

Eller ett överlevnadsarmband!

Tuffa pojkar ute i stora 

världen knyter så kallade 

överlevnadsarmband av tunn 

och stark lina. Tanken bakom 

armbanden är att en lång lina 

knyts ihop till ett kompakt 

och snyggt format som enkelt 

hänger med på alla äventyr. 

När armbandets ägare sedan hamnar på en 

öde ö eller i någon annan knipa kan han eller 

hon lätt knyta upp linan i armbandet och 

använda den till jaktsnaror eller vad som nu 

behövs. En del knyter också in fiskelina i sina 

armband för att få ännu större nytta av armbandet. 

Paracord, som de tuffa pojkarna använder, 

kan vara svårt att få tag i här i Finland men 

affärer som säljer båttillbehör har ofta en 

uppsjö av linor som är relativt starka i förhållande 

till sin tjocklek. 

Det här armbandet är en mycket förenklad 

version av överlevnadsarmbandet, och 

eftersom det inte består av mer än sammanlagt 

ungefär två meter lina i meterslånga 

stumpar lär det inte vara till någon större 

nytta heller. Men det är ändå ett rätt coolt 

armband, och så enkelt att vem som helst 

kan göra det själv. 

Du behöver: 

2 st 120 cm långa snören, ca 3-4 mm Ø 

1 litet schackel i samma dimension som snörena. 

Gör så här: 

1. Fäst schaklet med en makraméknut ungefär 

10 cm från mitten på snörena. Knyt 

med de kortare ändorna. 

Lägg den röda ändan i en bukt över båda 

A 

snörena. 

1. 

A 

Foto Titti Edelmann 

Lägg den gula ändan över den röda ändan, 

B 

under båda snörena och upp genom den 

röda bukten. Spänn knuten försiktigt. 

C 

Fortsätt knyta på samma sätt 

så att du alltid börjar med att lägga 

den röda ändan i en bukt över snören 

i mitten. Du knyter alltså turvis 

från vänster, och turvis från höger. 

1. 

2. När du knutit ungefär halva armbandet 

är det dags att börja från andra ändan. 

Mät omkretsen runt din handled. Armbandet 

skall vara ungefär 3-5 cm längre än omkretsen. 

Fäst de långa ändorna av snörena med 

en makraméknut i schacklet så att armbandet 

får rätt längd och fortsätt knyta mot 

mitten. 

2. 

C 

3. 

När makraméknutarna möts mitt på armbandet 

kan du prova armbandet runt din 

handled för att se att det har rätt längd. Ifall 

armbandet är för spänt eller för löst öppnar du 

makraméknutarna på den ena sidan och justerar 

längden på armbandet. 

1. 

4. 

B 

TITTI EDELMANN 

När armbandet har önskad längd gör 

4. 

du en sista makraméknut (4 A)och 

sticker in också de andra två ändorna i den 

(4 B). Spänn knuten ordentligt och kapa 

och fäst ändorna prydligt (4 C). 

4. 

B 

A 

4. 

C 

OBS! Om du använt konstfibersnöre och 

smälter fast ändorna skall du vara mycket 

försiktig så att du inte i hastigheten smälter 

sönder armbandet. ••• 

29

30 

Foto Jan-Erik ”Hageli” Hagelberg 

Händelsekalender 

Februari 

12-13.2 Explosion (Sydvästra Finland) 

14.2 Thinking Dayfirande (Mariehamn) 

16.2 DL för Scoutposten 2 

16.2 Första Hjälpen uppdateringskurs, Helsingfors 

22.2 Thinking Day 

22.2 Dl Kata Jouhkis fond, Folke Bernadottes minnesstiftelse 

28.2 DL von Frenckells stipendier 

Mars 

1.3 Dl Svenska kulturfonden 

3.3 DL för Kårposten 2 

6.3 URAx (Esbo) 

5-6.3 Vinter FM i scoutfärdigheter (Norra Savolax) 

7,10,14,17.3 Första Hjälpen 1, Helsingfors 

11-13.3 Båtförarkurs (Sagu) 

11-13.3 Skärgårdsskepparkurs (Sagu) 

11-13.3 Young Spokespeople-utbildning 

19-20.3 Tävling för spejarscouter, explorerscouter, roverscouter och ledare (Sydvästra Finland) 

20.3 Kårledarträff (Västra Nyland, Kyrkslätt) 

26.3 FiSSc:s Vårmöte (Helsingfors) 

29.3 HÖNSledarträff (Helsingfors och östra Nyland)

Om tolerans 

N 

är jag studerade i Kroatien tittade vi på korgboll på tv 

en gång. Kroatien spelade mot Serbien. Mina rumskompisar 

var sportfantaster så där som vanligt (sport tar sällan 

fram det bästa i folk), vår korridorgranne Suzana (namn 

ändrat) som är en av de där människorna som alltid vet 

precis vad de tycker om saker och säger det utan att tveka 

var mycket verbal om vad hon tyckte om serberna som spelade, 

och Emir (namn ändrat), en ganska tyst ung man, var 

– ganska tyst. Till saken hör att Suzana kom från Metković, 

en liten stad nära den dalmatiska kusten vid bosniska gränsen, 

och Emir från Slavonski brod, också vid bosniska gränsen 

men i Slavonien. Lite som att Suzana skulle varit från 

Åland och Emir från Lovisa liksom, på gränsen, så där som 

de flesta är, särskilt i länder där det finns minoriteter och ja, 

folk. Slavonski brod var väldigt utsatt och Metković ganska 

utsatt under kriget på 90-talet, så de hade ju båda upplevt 

det då. Och nu några år senare spelade då landslagen korgboll 

mot varann. 

Suzana var alltså verbal (”Serber! Ni borde döden dö!” 

och sådant som sportbetraktare säger om det andra laget) 

och när matchen var slut sade Emir hejdå. När han hunnit 

ut genom dörren frågade Suzana ”Ja, är han serb eller? Han 

blev så tyst” för fastän hon är en av de där människorna som 

alltid har en åsikt och utan att tveka uttrycker den är hon 

också en god människa med lite vett i skallen. Ja, Emirs familj 

var en av de där jätteblandade med liksom lite allt, sva- 

TAPTO 

rade mina rumskompisar; de trodde hans mamma kanske 

var serb, men de visste egentligen inte. 

”Inte blev han väl sårad?” frågade Suzana. ”Nä, han är ju 

van” sade mina rumskompisar, och det var han ju. 

Det är mycket lättare att ha åsikter om folk som grupp 

och att säga och göra elaka saker om grupper än om individer, 

t.ex. är Ahmed (som jag känner; namn ändrat) alldeles 

jättebra, rakryggad, flitig och trevlig, men de där somalierna 

(Ahmed är alltså en av dem) är nog en pest för vårt samhälle, 

de lever på socialbidrag och ingen nytta har vi av dem (Ahmed 

har jobbat sig igenom studierna till skillnad från mig, 

jag har lyft studiestöd o.s.v.). 

Det bästa vore ju om alla vore som Ahmed. Men då de 

inte är det finns det folk som tycker att ”de” inte alls ska 

komma till Finland. Eller att bara folk som Ahmed kom till 

Finland och alla andra blev kvar var de nu kommer ifrån. 

Jag är en av de där tanterna med blommor i hatten som 

tycker de alla ska få komma till Finland. Vi är ju så få, och 

de som faktiskt kommer hit har varit med om fruktansvärda 

saker. Och de hör kanske till en grupp (invandrarna, eller 

asylsökanden, eller vad vi nu kallar dem) men de är alla individer. 

Som Ahmed, Emir (som förresten blev skickad utomlands 

som krigsbarn/-tonåring; jag skulle så skicka mitt 

barn till fredligare trakter om det blev krig här) och Suzana. 

Och jag. ••• 

JOHANNA VIRKKULA 

Kate Lönnberg 

31

KALLELSE TILL VÅRMÖTE 2011 

Medlemsföreningarna i Finlands Svenska Scouter r.f., Finlands Svenska Flickscoutförbund r.f. och Finlands Svenska Scoutförbund 

r.f. sammankallas härmed till vårmöte 

lördagen den 26 mars 2011 

plats: Scoutstationen, Tölögatan 55, Helsingfors 

fr.o.m. kl. 10.00 Anmälningar och kaffe 

Vårmötet avslutas med lätt lunch 

MÖTEN 

På mötena behandlas de i § 4 i föreningens stadgar nämnda ärenden som ska behandlas av vårmötet, samt eventuella övriga 

ärenden. Vid mötet behandlas även de vid höstmötet inlämnade motionerna. Kårerna ombeds göra förslag i form av motioner 

även till vårmötet. 

Föredragningslistorna publiceras på FiSScNät i slutet av februari och möteshandlingarna sänds ut med kårposten 3.3.2010. 

Kårposten sänds till kårens kårpostmottagare och kårchefen. Alla möteshandlingar finns även på FiSScNät tillgängliga för alla 

medlemmar. 

FULLMAKTER 

Fullmakterna returneras på mötesplatsen i samband med anmälningen fr.o.m. kl. 10.00. 

Representant för ordinarie registrerad medlem har enligt föreningens stadgar § 3 yttrande- och rösträtt, medan extraordinarie 

medlem har yttranderätt. Vid mötena har ordinarie medlem en röst per påbörjat 40-tal medlemmar beräknat enligt medlemsregistret 

per 31.12.2010. Samma representant kan ha mer än en röst, men kan endast representera sin egen och en annan 

organisation. 

ERSÄTTNING FÖR RESA 

Resekostnader överstigande 10 euro för kårens ordinarie röstberättigade representanter ersätts av förbundet enligt billigaste 

färdmedel. Gynna offentliga transportmedel eller samåk. 

Välkommen till vårmötet 

FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f. 

FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f. 

FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f. 

kl. 11.00 Presentation av vårmötesärenden 

Vårmötet öppnas 

Vårmötesförhandlingar 

Aktuell information 

Vårmötet avslutas 

Carla Westersund Erik Stenberg Jonna Sahala 

scoutchef vice scoutchef verksamhetsledare 

förbundsordförande, FSSF vice pojkscoutchef 

förbundsordförande, FSFSF vice flickscoutchef

Thinking Day firas 22.2 - Finlands Scouter ry

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?