Hotade och sällsynta lavar i Luleå kommun - Skogsaktivisten
Hotade och sällsynta lavar i Luleå kommun - Skogsaktivisten
Hotade och sällsynta lavar i Luleå kommun - Skogsaktivisten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
<strong>Hotade</strong> <strong>och</strong> <strong>sällsynta</strong><br />
<strong>lavar</strong><br />
i<br />
<strong>Luleå</strong> <strong>kommun</strong><br />
Vitskaftad svartspik<br />
Sidan 1
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Lavar<br />
Stor kvistspik<br />
Kvistspik<br />
Kortskaftad ärgspik<br />
Mörkhövdad spiklav<br />
Brunpundrad nållav<br />
Nordlig nållav<br />
Vitskaftad svartspik<br />
Smalskaftlav<br />
Rödbrun blekspik<br />
Liten aspgelelav<br />
Stiftgelelav<br />
Rosettgelelav<br />
Knottrig blåslav<br />
Vulkanlav<br />
Ladlav<br />
Liten sotlav<br />
Dvärgbägarlav<br />
Långskägg<br />
Grenlav<br />
Ringlav<br />
Violettgrå tagellav<br />
Trådbrosklav<br />
Finflikig brosklav<br />
Småflikig brosklav<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 2
Stor kvistspik<br />
Phaeocalicium praecedens<br />
Indikatorart<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 3<br />
Utseende<br />
Släktet Phaeocalicium kännetecknas av små knappnålslika apothecier med insänkt bål. De står nära<br />
knappnåls<strong>lavar</strong>na <strong>och</strong> behandlas därför ihop med dessa. Fruktkropparna är mörka, ofta helt svarta <strong>och</strong><br />
har mer eller mindre tydligt huvud. Knappnålen har ett smalt 0,5 till 1,3 mm högt skaft, med<br />
linsformat huvud.<br />
Substrat / biotop<br />
Kvistspikar är saprofytiska, olicheniserade svampar som saknar egen algkomponent. De växer på<br />
kvistar av äldra aspar, gärna högt i trädets kronverk. Påträffas i områden med hög fuktighet. Leta på<br />
nedfallna kvistar av asp.<br />
Förväxlingsarter<br />
Kvistspik<br />
Utbredning<br />
Förbisedd art som förmodligen förekommer i ett större antal platser i <strong>kommun</strong>en.
Kvistspik<br />
Phaeocalicium populneum<br />
Indikatorart<br />
Utseende<br />
Släktet Phaeocalicium kännetecknas av små<br />
knappnålslika apothecier med insänkt bål. De<br />
står nära knappnåls<strong>lavar</strong>na <strong>och</strong> behandlas därför<br />
ihop med dessa. Fruktkropparna är mörka, ofta<br />
helt svarta <strong>och</strong> har mer eller mindre tydligt<br />
huvud. Knappnålen har ett smalt 0,5 till 1,3 mm<br />
högt skaft, med linsformat huvud. Skilljs från<br />
stor kvistspik främst genom att ha ensepterade<br />
sporer.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 4<br />
Substrat / biotop<br />
Kvistspikar är saprofytiska, olicheniserade<br />
svampar som saknar egen algkomponent. De<br />
växer på kvistar av äldra aspar, gärna högt i<br />
trädets kronverk. Påträffas i områnden med hög<br />
fuktighet. Leta på nedfallna kvistar av asp.<br />
Förväxlingsarter<br />
Stor kvistspik<br />
Utbredning<br />
Förbisedd art som förmodligen förekommer i ett<br />
stort antal områden i <strong>kommun</strong>en.
Kortskaftad ärgspik<br />
Microcalicium ahlneri<br />
Indikatorart<br />
Utseende<br />
Kortskaftad ärgspik är en olicheniserad<br />
epifytisk svamp som liknar knappnåls<strong>lavar</strong><br />
som ibland är löst associerade med gröna alger.<br />
Genom sin nära släktskap med<br />
knappnåls<strong>lavar</strong>na brukar den vanligtvis<br />
behandlas tillsammans med dessa. Bål saknas<br />
<strong>och</strong> svampmycelet är insänkt i underlaget.<br />
Apothecierna är knappnålslika, kortskaftade,<br />
upp till 1,1 mm höga, i regel enkla men ibland<br />
förgrenade. Huvudet har en ärggrön<br />
anstrykning medan apothesierna i övrigt är<br />
svarta.<br />
Substrat / biotop<br />
Arten förekommer dels på kraftigt nedbrutna<br />
stubbar av gran <strong>och</strong> tall som attackerats av<br />
brunröta, dels på grova högstubbar i gammal<br />
fuktig barrskog. Arten kräver gamla skogar<br />
med ett speciellt lokalklimat med stor tillgång<br />
på gamla stubbar i lämlig<br />
nedbrytningsstadium.<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra ärgspikar<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 5<br />
Utbredning<br />
Arten har ett flertal kända lokaler i <strong>kommun</strong>en,<br />
men är förmodligen förbisedd.<br />
Utbredning för kortskaftad ärgspik
Mörkhövdad spiklav<br />
Calicium adequatum.<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Knappnålarna är upp till 0.7 m m höga <strong>och</strong><br />
skaften är ljusbrun till olivgrön. Huvudet har<br />
en karaktäristisk form <strong>och</strong> kan liknas vid<br />
fimpen av en cigarr. Bålen är inte synlig<br />
eftersom den är nedsänkt i underlaget.<br />
Substrat / biotop<br />
Mörkhövdad spiklav växer på tunna kvistar av<br />
al, asp <strong>och</strong> salix-arter. En vanlig biotop är i<br />
gråalbestånd med lång kontinuitet utmed<br />
bäckar.<br />
Förväxlingsarter<br />
En förväxligsart är Stenocybe pullatula som<br />
också växer på kvistar av gråal <strong>och</strong> har<br />
nedsänkt bål i underlaget. Apotheier är ofta<br />
talrika varav många har formen av ett Y.<br />
Utbredning<br />
Förbisedd art som förmodligen finns på många<br />
fler platser längs våra vattendrag <strong>och</strong><br />
sjöstränder.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för mörkhövdad spiklav<br />
Sidan 6
Brunpudrad nållav<br />
Chaenottheca gracillima<br />
(Syn. Conicybe gracillima)<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Skorplav med insänkt bål. Långt upp till 2,5<br />
mm, krokigt svart skaft. Huvudet är<br />
förhållandevis litet. Huvudet <strong>och</strong> övre delen av<br />
skaftet har en rostfärgad beläggning, som om<br />
den vore doppad i järn.<br />
Substrat / biotop<br />
Växer på hård ved, på barklösa stubbar av<br />
främst gran <strong>och</strong> björk men även gråal, rönn<br />
<strong>och</strong> sälg. I biotoper med hög luftfuktighet, t ex<br />
vid bäckar <strong>och</strong> myrkanter..<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra brunfärgade knappnålar.<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en förbisedd art då den växer<br />
undanskymt i sitt substrat.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för brunpudrad nållav<br />
Sidan 7
Nordlig nållav<br />
Chaenotheca laevigata<br />
Sårbar<br />
Utseende<br />
Skorplav med insänkt bål, som är gröngrå eller<br />
olivgrön. Brunt mazaedium som omges av en<br />
illgulgrön pruina. Prunian går ner efter det<br />
långa skaftet. Under det gulgröna pudret är<br />
skaftet svart.<br />
Substrat / biotop<br />
Växer ofta på stubbar, särskilt på hård ved utan<br />
bark. Mest på tall <strong>och</strong> gran men förekommer<br />
även på björk <strong>och</strong> sälg. Trivs på fuktiga lokaler<br />
men kan även finnas i torrare skogstyper.<br />
Växer ofta tillsammans med andra hotade<br />
knappnålsarter, t ex brunpudrad knappnålslav<br />
<strong>och</strong> kortskaftad ärgspik.<br />
Förväxlingsarter<br />
Ärgnål är en starkt gul knappnålslav där bålen<br />
är gulgrön, pulverartad <strong>och</strong> ej insänkt som hos<br />
nordlig nålslav. Ärgnålen är en av de<br />
vanligaste knappnåls<strong>lavar</strong>na i vårt land.<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en sällsynt art p g a att den kräver<br />
god tillgång på gamla träd.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för nordlig nållav<br />
Sidan 8
Kornig nållav<br />
Chaenotheca chlorella<br />
Hänsynskrävande<br />
Utseende<br />
Kraftig gul prunia på huvudets undersida<br />
<strong>och</strong> på det svara skaftet. Bålen är<br />
blekgrön, finkornig <strong>och</strong> relativt tjock<br />
<strong>och</strong> kan ibland täcka stora ytor.<br />
Substrat / biotop<br />
Växer i huvudsak på äldre granar men<br />
kan även ses på ved av stubbar av björk,<br />
sälg, klibbal <strong>och</strong> asp. Trivs på lokaler<br />
med hög luftfuktighet.Växer ofta<br />
tillsammans med andra hotade<br />
knappnålsarter, t ex brunpudrad<br />
knappnålslav <strong>och</strong> kortskaftad ärgspik.<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra knappnålar med brunt huvud <strong>och</strong><br />
gulfärgad prunia.<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en sällsynt art p g a att den<br />
kräver god tillgång på gamla träd. Har<br />
bla notertat den på Junkön, sälg,<br />
Storfälllberget, asp, NilsPersamyran,<br />
gran.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 9
Brun nållav<br />
Chaenotheca phaeocephala<br />
Hänsynskrävande<br />
Utseende<br />
Nållav med välutvecklad, grynig till fjällig bål.<br />
Färgen på bålen är grå till mörkt grönbrun.<br />
Apothecierna är 0,5-1,0 mjukmatta långa <strong>och</strong><br />
känns igen på den karaktäristiska mörkbruna<br />
spormassan <strong>och</strong> den gula till gulgröna prunian<br />
på undersidan av huvudet.<br />
Substrat / biotop<br />
Växer i huvudsak på torra, döda tallar men kan<br />
även ses på ved av björk.<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra knappnålar med brunt huvud <strong>och</strong><br />
gulfärgad prunia.<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en sällsynt art p g a att den kräver<br />
god tillgång på gamla tallar <strong>och</strong> björkar. Har bl<br />
a noterat den på Germandön<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 10
Vitgrynig nållav<br />
Chaenotheca subroscida<br />
Indikatorart<br />
Utseende<br />
Knappnålslav med gråvit, småkornig bål som<br />
uppträder som små diffusa fläckar, vanligen<br />
mindre än 1 cm i diameter. Fruktkropparna är<br />
0,8-1,3 mm långa <strong>och</strong> har glänsande svarta<br />
skaft <strong>och</strong> små huvuden. Huvudets undersida<br />
<strong>och</strong> den övre delen av skaftet har en kraftig,<br />
gul beläggning. Spormassan är brun.<br />
Substrat / biotop<br />
Vitgrynig nålllav växer nästan uteslutande på<br />
barken av gamla granar i skuggiga, fuktiga<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 11<br />
lägen. Gransumpskog, myrkanter <strong>och</strong> invid<br />
bäckar.<br />
Förväxlingsarter<br />
Brun nållav<br />
Granlav<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en sällsynt art som förmodligen är<br />
förbisedd vid inventeringen
Vitskaftad svartspik<br />
Chaenothecopsis viridialba<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Skodplav med insänkt bål. Svart huvud,<br />
mazaedium saknas. Vitgrått skaft med vit<br />
pruina, likt rimfrost.<br />
Substrat / biotop<br />
Växer på de äldsta granarna, ofta närmast<br />
stammen på de nedersta grenarna. Hittas ofta<br />
på grenens undersida eller längst ned vid basen<br />
stammen. Sällsynt även på björk <strong>och</strong> sälg.<br />
Växer ofta tillsammans med brunpudrad<br />
knappnålslav <strong>och</strong> kortskaftad ärgspik i<br />
biotoper med hög luftfuktighet, t ex efter<br />
bäckar <strong>och</strong> i gransumpskogar.<br />
Förväxlingsarter<br />
Lavens speciella utseende gör att den är lätt att<br />
känna igen.<br />
Utbredning<br />
Vitskaftad svartspik har ett fåtal kända<br />
förekomster i <strong>Luleå</strong> <strong>kommun</strong>. Arten får ses<br />
som sällsynt.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för vitskaftad svartspik<br />
Sidan 12
Smalskaftlav<br />
Cybebe gracilenta<br />
(Syn.Coniocybe gracilenta)<br />
Sårbar<br />
Utseende<br />
Skorplav med tunn, pulverartad, blågrön bål.<br />
Skaften är långa (upp till 3.5 mm), vågigt<br />
böjda <strong>och</strong> svarta. Huvudet, som är litet <strong>och</strong><br />
runt, ger ett oregelbundet intryck till följd av<br />
att exiculum är svagt utvecklat. Undersidan av<br />
huvudet <strong>och</strong> övre delen av skaftet har en<br />
otydlig gråvit beläggning. Mazaedium är<br />
gråvit.<br />
Substrat / biotop<br />
Växer på murken ved av gran, även ofta på<br />
björk (grova avbarkade högstubbar). I lägen<br />
med mycket hög luftfuktighet, t ex i håligheter<br />
vid basen av träd <strong>och</strong> stubbar invid bäckar <strong>och</strong><br />
raviner.<br />
Förväxlingsarter<br />
Lavens form <strong>och</strong> utseende gör att den är lät att<br />
känna igen.<br />
Utbredning<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 13<br />
Smalskaftlaven får ses som mycket sällsynt.<br />
Kan vara förbisedd p g a sitt växtsätt.<br />
Utbredning för smalskaftlav
Rödbrun blekspik<br />
Sclerophora coniophaea<br />
(syn. Conicybe c.)<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Känns lätt igen på de skära huvudena vilka<br />
"lyser som stjärnor i universum". Ljusbruntrostfärgat-skärt<br />
mazaedium. Medellångt (upp<br />
till 1,5 mm) svart skaft med rödbrun pruina.<br />
Bålen är insänkt, mörkrödgrön till färgen.<br />
Substrat / biotop<br />
Kräver hög luftfuktighet <strong>och</strong> växer därför ofta<br />
vid basen av gamla träd. Hittas även på<br />
stubbar. I riktigt fuktiga miljöer t ex vid<br />
bäckar, kallkällor <strong>och</strong> vid myrkanter kan den<br />
sprida sig högre upp på stammen. Vanligast på<br />
gran <strong>och</strong> björk, men även funnen på gråal, sälg<br />
<strong>och</strong> tall. Växer ofta tillsammans med<br />
knappnåls<strong>lavar</strong>na<br />
Förväxlingsarter<br />
Saknas<br />
Utbredning<br />
Rödbrun blekspik har ett fåtal kända<br />
förekomster i <strong>Luleå</strong> <strong>kommun</strong>. Arten får ses<br />
som sällsynt.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för rödbrun blekspik<br />
Sidan 14
Liten aspgelélav<br />
Collema curtisporum<br />
Starkt hotad<br />
Utseende<br />
Liten aspgelelav är en ca 3 cm stor bladlav<br />
med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i<br />
väta. Konvexa, talrika apothesier.<br />
Substrat/ biotop<br />
Stående, medelåldriga aspstammar i blandskog<br />
med viss fuktigt. Nordsluttningar, vid bäckar<br />
<strong>och</strong> myrkanter.<br />
Förväxlingsarter<br />
Rosettgelav, gelelav, läderlappslav. Skillnader<br />
i sporer är den bästa skiljekaraktären mellan<br />
arterna.<br />
Utbredning<br />
Tidigare, endast 9 fynd i hela världen. Under<br />
senar år har den påträffats på ett stort antal<br />
lokaler i Norrbotten.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för liten aspgelelav<br />
Sidan 15
Stiftgelélav<br />
Collema furfuraceum<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Stiftgelelav är en bladlav, vanligen 3-6 cm<br />
stor, med mörkt olivgrön till svart bål som<br />
sväller i väta. I torrt tillstånd är den starkt<br />
rynkig på ovansidan. Rynkorna är radiällt<br />
ställda <strong>och</strong> på rynkornas åsar finns rikligt med<br />
små stiftlika isidier.<br />
Substrat/ biotop<br />
Medelgrova aspar. Sällsynt på sälg, hägg <strong>och</strong><br />
rönn.<br />
Utbredning<br />
Stiftgelelaven har en bredare utbredning än<br />
liten aspgelelav.Förmoligen är arten mera<br />
lättspridd än övriga gele<strong>lavar</strong>.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Förväxlingsarter<br />
Finns inte. Utbredning för stiftgelelav<br />
Sidan 16
Rosettgelélav<br />
Collema fragrans<br />
Starkt hotad<br />
Utseende<br />
Rosettgelélav är en bladlav med liten, rosett<br />
eller kuddformad bål upp till 1 cm i diameter.<br />
Rikligt med små talrika, olivgröna till<br />
brunsvarta lober. Arten har vanligen små, svagt<br />
konkava apothecier.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 17<br />
Substrat / biotop<br />
Laven växer i norra delen av landet på bark av<br />
asp. Föredrar aspblandskogar med hög<br />
luftfuktighet.<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra gele<strong>lavar</strong><br />
Utbredning<br />
Rosettgelélav har inte påträffats i <strong>kommun</strong>en.<br />
Endast enstaka fynd i länet
Knottrig blåslav<br />
Hypogymnia bitteri<br />
Missgynnad<br />
Utseende:<br />
Upp till 8 cm stor, tilltryckt bladlav med<br />
mer eller mindre ”uppblåsta” lober.<br />
Ovansidan brunglänsande till grå, ofta mer<br />
gråaktig i centrala delar. Undersidan är<br />
svart. Soral bildas ofta en bit in från<br />
bålkanten i spetsen på små korta lober.<br />
Biotop <strong>och</strong> substrat:<br />
Främst i (gran)skogar med lång kontinuitet.<br />
Föredrar gran, sälg <strong>och</strong> björk, men även på<br />
tall <strong>och</strong> asp. Kan även växa exponerat.<br />
Förväxlingsarter:<br />
Knottrig blåslav kan vara väldigt lik mörk<br />
blåslav. Denna har dock blåslika isidier som<br />
spricker upp i soral. Skiljs från vanlig<br />
blåslav på den bruna färgen <strong>och</strong> på att<br />
soralen sitter på korta lober en bit in från<br />
kanten.<br />
Utbredning<br />
Sällsynt art i <strong>kommun</strong>en. Bör eftersökas i<br />
höjdlägesskogar.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för knottrig blåslav<br />
Sidan 18
Vulkanlav<br />
Conotrema populorum<br />
Kunsskapsbrist<br />
Utseende<br />
Vulkanlav är en vit, tunn, slät skorplav med<br />
Trebouxia-alger. Apothecier är kraterformade,<br />
0,1 – 0,2 mm breda med en djupt insäknt,<br />
konkav skiva. Den kraterformade utsidan är<br />
vitpruniös.<br />
Substrat / biotop<br />
Vulkanlaven föredrar aspnaturskogar i fuktiga<br />
lägen. Växer längs uppsprickningar på gamla<br />
aspar.<br />
Förväxlingsarter<br />
Inga<br />
Utbredning<br />
Vulkanlaven har påträffats på ett flertal lokaler<br />
men är förmodligen förbisedd pga av sitt<br />
växtsätt.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för vulkanlav<br />
Sidan 19
Liten sotlav<br />
Chyphelium karelicum<br />
Sårbar<br />
Utseende<br />
Liten sotlav är en skorplav med vårtig, grå till<br />
grönblå bål <strong>och</strong> svarta, sotande apothecier.<br />
Apothecierna är små, upp till 1 mm breda,<br />
urnlika <strong>och</strong> har en vit kant<br />
Substrat / biotop<br />
Liten sotlav förekommer nästan uteslutande i<br />
gamla brandrefugiala granskogar. Den växer<br />
på basen <strong>och</strong> upp till en meter ovan mark på<br />
gamla grovbarkade träd. Förekommer främst i<br />
skogar med hög fuktighet. Högörtskogar,<br />
bäcknära skogar, raviner <strong>och</strong> längs myrkanter.<br />
Utbredning<br />
Tidigar ej känd nedom lappmarksgränsen, men<br />
genom skogsgruppens inventeringar har arten<br />
påträffats sällsynt i <strong>kommun</strong>ens granskogar.<br />
Förväxlingsarter<br />
Ej i ett östligt läge.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för liten sotlav<br />
Sidan 20
Dvärgbägarlav<br />
Cladonia parasitica<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Dvärgbägarlav är en liten busklav som<br />
kännetecknas av tätt sittande, koralllikt<br />
uppflikade fjäll som ibalnd kan täcka stora ytor<br />
på tall. Den varierar i färg från mörkbrun till<br />
nästan rent grå. Ibland förekommer apothecier<br />
med bruna diskar vilka sitter på 2-8 mm långa<br />
podetier (grenar).<br />
Substrat / biotop<br />
Växer nästan uteslutande på gammal murken<br />
ved av tall, framför allt på grova stubbar <strong>och</strong><br />
lågor. Laven påträffas i olika typer av tall- <strong>och</strong><br />
blandskogar men de flesta fynden är från<br />
tallskogar, såväl torra som fuktiga lägen med<br />
riklig förekomst av torrakor <strong>och</strong> lågor.<br />
Förväxlingsarter<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en förbisedd art som endst har<br />
påträffats på ett fåtal lokaler.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för dvärgbägarlav<br />
Sidan 21
Långskägg<br />
Usnea longissima<br />
Sårbar<br />
Utseende<br />
Långskägg är lätt att känna igen genom sin<br />
långa (flera meter, men oftast kortare)<br />
hängande <strong>och</strong> sparsamt förgrenade bål. Färgen<br />
är gulgrön till grågrön. Huvudgrenarna saknar<br />
bark vilka andra skägg<strong>lavar</strong> har.<br />
Substrat / biotop<br />
Långskägg är knuten till gran. Den<br />
förekomemr i huvudak på döda grenar eller<br />
grendelar. Arten kräver gamla brandrefugiala,<br />
ofta långsamväxande luckiga granskogar,<br />
främst på nordsidan av berg eller i anslutning<br />
till små myrpartier.<br />
Förväxlingsarter<br />
Skägg<strong>lavar</strong> <strong>och</strong> häng<strong>lavar</strong>.<br />
Utbredning<br />
En mycket sällsynt art som har en känd lokal i<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för långskägg<br />
Sidan 22
Grenlav<br />
Everina mesomorpha<br />
Sårbar<br />
Utseende<br />
Grenlav är en grågrön till gulgrön brosklav,<br />
upp till 8 cm lång, som liknar den mycket<br />
vanliga arten slånlav. Grenlav skiljer sig främst<br />
från denna på att grenarna är likfärgade, d.v.s<br />
inte som hos slånlav uppdelade i en ljus<br />
undersida <strong>och</strong> en mörkare ovansida. Grenlav<br />
har också rikligt med insidier, vilket ger ett<br />
grynigt intryck.<br />
Substrat / biotop<br />
Laven förekommer i skogsmiljöer med hög<br />
fuktighet, skäskilt på stora myrar, i fjällnära<br />
skog, vid bäckar <strong>och</strong> i sumpskogar. Den trivs<br />
bäst i öppna, gles skogar <strong>och</strong> ses växa<br />
exponerat ute på myrar eller i myrkanter.<br />
Grenlaven trivs bäst på gamla träd, både på<br />
grenar <strong>och</strong> stammar.<br />
Förväxlingsarter<br />
Slånlav<br />
Utbredning<br />
Grenlaven har ett fåtal kända lokaler i<br />
<strong>kommun</strong>en <strong>och</strong> får ses som mycket sällsynt.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för grenlav<br />
Sidan 23
Ringlav<br />
Everina divaricata<br />
Sårbar<br />
Utseende<br />
Ringlav är en hänglav med ljust gulgrå till<br />
gröngrå färg. Under gynsamma omständigheter<br />
kan den bli flera dm lång <strong>och</strong> uppträda så<br />
rikligt att den helt drapererar sina värdträd.<br />
Ringlaven har en mjuk <strong>och</strong> sladdrig bål med<br />
små vinklerätta utskott som lätt faller av .<br />
Mjukheten kommer bl. a. av att bålen lätt bryts<br />
<strong>och</strong> spricker upp ringformigt, vilket gör att<br />
märgen exponeras.<br />
Substrat / biotop<br />
Laven växer på både stammar som grenar av<br />
gran, tall <strong>och</strong> björk i brandrefugier. Den<br />
förekommer på platser med hög fuktighet,<br />
skärskilt vid bäckar, i sumpskogar <strong>och</strong> i<br />
myrkanter.<br />
Förväxlingsarter<br />
Garnlav ch skägg<strong>lavar</strong>.<br />
Utbredning<br />
I <strong>kommun</strong>en en mycket sällsynt art.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för ringlav<br />
Sidan 24
Violettgrå tagellav<br />
Bryoria nadvornikiana<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Violettgrå tagellav är en hängande<br />
busklav, som kan bli upp till 20 cm<br />
lång. Unga exemplar har en<br />
buskliknande form, men blir sedan<br />
hängande. Grenverket är<br />
förhållandevis glest <strong>och</strong> grenarna har<br />
rikligt med små vinkelräta utskott.<br />
De basala delarna av grenarna är<br />
svarta till gråsvarta medan de övriga<br />
delar har en ljusare gråviolett färg.<br />
Rikligt med soral.<br />
Substrat / biotop<br />
Arten föredrar långsamväxade<br />
granbestånd <strong>och</strong> förekommer i allt<br />
från granskogar i höjdlägen till<br />
sumpskogar <strong>och</strong> skogsklädda<br />
hällmarkssänkor. Arten är en följeart<br />
till långskägg.<br />
Förväxlingsarter<br />
Grå tagellav<br />
Utbredning<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 25<br />
I <strong>kommun</strong>en förbisedd art, som endast har påträffats på<br />
ett fåtal lokaler.<br />
Utbredning för violettgrå tagellav
Trådbrosklav<br />
Ramalina thrausta<br />
Starkt hotad<br />
Utseende<br />
Bål från några cm upp till 70 cm lång.<br />
Hängande busklav med trådsmala runda grenar<br />
<strong>och</strong> glatt nästan glänsande yta. Klolikt böjda<br />
spetsar <strong>och</strong> runda soral i grenspetsarna.<br />
Substrat/ biotop<br />
Växer dels på grangrenar i fuktig, gammal<br />
skog med god tillväxt, dels på klippbranter<br />
skuggade av gammal skog. Arten påträffas<br />
även på stammen av gran <strong>och</strong> på asp.<br />
Förväxlingsarter<br />
Garnlav, som har grövre grenar <strong>och</strong> ingen<br />
klolik böjning av grenspetsarna <strong>och</strong> saknar<br />
soral i grenspetsarna. Skägglav, som inte har<br />
blank bark <strong>och</strong> ingen klolik böjning av<br />
grenspetsarna. De saknar också soral i<br />
grenspetsarna. Skägg<strong>lavar</strong>na har seg<br />
mittsträng.<br />
Utbredning<br />
En mycket sällsynt art som endast har ett fåtal<br />
kända lokaler i <strong>kommun</strong>en.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för trådbrosklav<br />
Sidan 26
Finflikig brosklav<br />
Ramalina roesleri<br />
Akut hotad<br />
Utseende<br />
Bål upp till 2 cm hög. Gröngrå busklav, rikt<br />
förgrenad med trådsmala grenar med soral i<br />
grenspetsarna.<br />
Substrat/ biotop<br />
Växer dels på stammar av äldre alar <strong>och</strong> rönnar<br />
i exponerade kustavsnitt, dels på de nedre döda<br />
grangrenarna i strandnära lägen.<br />
Foto Birgitta Öster, Piteå <strong>kommun</strong>.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Sidan 27<br />
Utbredning<br />
Ca 10 lokaler i Västerbotten <strong>och</strong> Norrbotten.<br />
Förväxlingsarter<br />
Litet exemplar av mjölig brosklav som inte<br />
utvecklat soral på grenarnas sidor<br />
Översiktskarta sverige
Småflikig brosklav<br />
Ramalina sinensis<br />
Missgynnad<br />
Utseende<br />
Bål hängande, gröngrå, upp till 10 cm stor.<br />
Lober platta, tunna, fint förgrenade <strong>och</strong><br />
småflikiga i spetsarna.Apothesier vanliga på<br />
grenarnas spetsar.Soral saknas.<br />
Substrat / biotop<br />
På stammar av lövträd, medelålders till äldre,<br />
ofta på asp. På lövträd insprängda i barrskog<br />
eller i rena bestånd.Ljuskrävande, växer ofta<br />
högt uppe i trädkronorna.(Använd kikare).<br />
Utbredning<br />
I asprika bestånd är laven inte ovanlig. På<br />
grund av växtsättet förbisedd art.<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra <strong>lavar</strong> i samma grupp.<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade <strong>lavar</strong><br />
Utbredning för småflikig brosklav<br />
Sidan 28
Späd brosklav<br />
Ramalina dilacerata<br />
Steget Före i skogen<br />
<strong>Luleå</strong> Naturskyddsförening<br />
Flora över hotade svampar, <strong>lavar</strong> <strong>och</strong> mossor<br />
Utseende<br />
Bål gulvit eller blekt grågrön, upp till 1-3 cm stor buskformad bållav. Lober platta, tunna, fint<br />
förgrenade <strong>och</strong> småflikiga i spetsarna. Apothesier (fruktkroppar) vanliga på grenarnas spetsar.<br />
Substrat / biotop<br />
På nedre grenar av gamla gran, vid vattendrag även på gråal <strong>och</strong> sälg.<br />
Utbredning<br />
Ej vanlig i <strong>kommun</strong>en, men kan på grund av växtsätt vara förbisedd.<br />
Förväxlingsarter<br />
Andra <strong>lavar</strong> i samma grupp.<br />
Sidan 29
Change language