Rapport 2010:1

Metodrådet SLL-Gotland
Health Technology Assessment (HTA)-rapport 2010:1
Intraossös nålsättning med borr vid akuta
tillstånd
HTA-grupp
Johanna Albert, docent, Anestesi- och Intensivvårdskliniken, Danderyds Sjukhus,
Kristel Hilarius, ST-läkare, Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset,
Leif Svensson, docent, Stockholms Prehospitala Centrum, Södersjukhuset.
Metodrådet SLL-Gotland
Ansvarig: Elisabeth Persson, docent.
1

HTA-process
Fråga från verksamhet, specialitetsråd, HSNf mfl
Slutgiltig rapport till
Kommittén
för kunskapsstyrning
och frågeställare
Till Metodrådets arbetsutskott
för kvalitetssäkring
Metodrådet
Specialitetsråd
Till granskare
HTA-grupp bildas
HTA- bibliotekarie gör litteratursökning
HTA-grupp läser och
utvärderar inkluderade
artiklar
Preliminär rapport
skrivs
Våra rutiner har skapats efter förebild från HTA-centrum Västra Götalandsregionen
2
Metodrådets stöd
•Etik
•Ekonomi
•Hälsoekonomi
•Organisation
•Statistik

Metodrådet SLL-Gotland
Ger batteridrivna intraossösa borrar snabbare och/eller säkrare infart i
blodbanan än övriga intraossösa nålar vid akuta tillstånd hos barn och
vuxna där annan intravenös infart inte kunnat etableras?
Utlåtande och sammanfattande bedömning.
Denna HTA-utvärdering har genomförts på förslag av Eva Oddby, verksamhetschef vid
Anestesi och Intensivvårdskliniken, Danderyds Sjukhus. En HTA-grupp har tillsammans med
Metodrådet tagit fram denna rapport.
HTA-grupp
Johanna Albert, docent, överläkare, Anestesi- och Intensivvårdskliniken,
Danderyds sjukhus,
Kristel Hilarius, ST-läkare, Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset och
Leif Svensson, docent, överläkare, Stockholms Prehospitala Centrum, Sjukhusservice,
Södersjukhuset.
HTA-rapporten och förtecknad litteratur har granskats av
Peter Radell, med. dr, Anestesi-IVA, Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Karolinska Universitetssjukhuset,
Johan Rinder, med. dr, Kliniken för Rekonstruktiv plastikkirurgi,
Karolinska Universitetssjukhuset.
Slutsatser har diskuterats vid möten mellan Metodrådet och HTA-gruppen.
Ett utlåtande har tagits fram, kvalitetssäkrats och fastställts i Metodrådets arbetsutskott.
Projektet har pågått under perioden 2010-03-11—2010-09-06. Den systematiska
litteratursökningen sträckte sig fram till och med april 2010.
Metodrådets Arbetsutskott består av
Natalia Berg, bibliotekarie, Karolinska Universitetssjukhuset,
Johannes Blom, med. dr, specialistläkare, Kirurgiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset,
Peter Gunvén, docent, överläkare, Onkologiska institutet, Radiumhemmet, Karolinska
Universitetssjukhuset,
Catharina Ihre Lundgren, med. dr, överläkare Bröst-endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska,
Universitetssjukhuset,
Claes Lennmarken, docent, överläkare, Anestesi och intensivvård, Capio S:t Görans sjukhus,
Gunnar Ljunggren, med. dr, överläkare, Medicinskt Kunskapscentrum SLL,
Olof Nyrén, professor, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska
Institutet,
Gunnar Ramstedt, överläkare, Visby Lasarett, Gotland,
Cecilia Ryding, med. lic., specialist allmänmedicin, husläkare, Kvartersakuten Surbrunn, SLL
Niklas Zethraeus, ekon. dr, hälsoekonom, LIME, Karolinska Institutet,
Elisabeth Persson, docent, ansvarig Metodrådet SLL-Gotland, Medicinskt
Kunskapscentrum, SLL ,
May Blom, med. dr, vetenskaplig projektledare Metodrådet SLL-Gotland, Medicinskt
Kunskapscentrum SLL.
3

Sammanfattning
Intraossös nålsättning är en säker, pålitlig och snabb metod för tillgång till blodbanan vid
akuta tillstånd där annan perifer nålsättning är omöjlig. Den intraossösa administrationsvägen
för vätskor och läkemedel är utnyttjad sedan decennier däremot är teknologin med elektriskt
borrhandtag förhållandevis ny och inte systematiskt utvärderad.
I följande HTA- utvärdering jämförs en motordriven intraossös nål, EZ-IO med manuella
nålar/mandränger för snabb tillgång till blodbanan vid akuta livshotande tillstånd hos barn och
vuxna.
Den samlad bedömning av evidensläget baseras till största delen på fyra studier av tämligen
låg kvalitet vilket delvis förklaras av de akuta tillstånd den används vid. En studie gjordes på
kalkonben, en på lik och två på levande patienter.
I tre av de fyra studierna fann man en signifikant högre lyckandefrekvens med borren IO-
EZ10 i jämförelse med manuell nålsättning. Tidsskillnaden mellan de olika metoderna, när
sådan mätts är liten. Någon väsentlig ekonomisk skillnad föreligger inte mellan de
utvärderade metoderna.
Kunskapsläget grundas på få studier av tämligen låg kvalitet. Detta innebär ett synnerligen
begränsat vetenskapligt underlag för att intraossös nålsättning med borr skulle vara säkrare,
mätt som andel lyckade försök, än de andra metoder för intraossös nålsättning som man
jämfört med.
Med hänsyn taget till detta bedöms den sammanlagda evidensstyrkan som begränsad enligt
GRADE ⊕⊕.
I subjektiva värderingar som redovisats har majoriteten av användare angett borren som mer
lätthanterlig.
Kommittén för kunskapsstyrning (KUST) har vid sammanträde den 1 oktober 2010
diskuterat denna rapport och beslutat att intraossösa verktyg – borr eller mandräng –
rekommenderas i andra hand efter misslyckade försök till intravenös infart.
4

Metodrådet SLL‐Gotland
Health Technology Assessment (HTA)
är en systematisk granskning av den vetenskapliga dokumentationen för en metod
eller teknologi inom hälso- och sjukvården. Avsikten med ett HTA-projekt är att
värdera en viss teknik eller metod avseende:
Effekten i form av patientnytta och risker
Etiska aspekter
Organisatoriska aspekter
Kostnader och kostnadseffektivitet
HTA- rapporten ger inga råd utan är ett underlag för beslutsfattande.
Metodrådet SLL-Gotland använder sig av det internationellt utarbetade GRADEsystemet
för att gradera evidensstyrkan i det sammanlagda vetenskapliga underlaget
för slutsatsen avseende en viss fråga. Evidensstyrkan graderas i fyra olika nivåer:
Starkt vetenskapligt underlag
Måttligt starkt vetenskapligt
underlag
Begränsat vetenskapligt
underlag
Otillräckligt vetenskapligt
underlag
GRADE
⊕⊕⊕⊕
⊕⊕⊕
⊕⊕
⊕
Det är mycket osannolikt att
ytterligare forskning kommer
att ändra nuvarande estimat
av metodens effekt
Det är sannolikt att ytterligare
forskning kan ändra
nuvarande effekt estimat
Det är mycket sannolikt att
ytterligare forskning kan
ändra nuvarande effekt
estimat
Alla estimat av effekterna är
mycket osäkra
5

Ger batteridrivna intraossösa borrar snabbare och/eller säkrare infart i
blodbanan än övriga intraossösa nålar vid akuta tillstånd hos barn och
vuxna där annan intravenös infart inte kunnat etableras?
Resultat av HTA-processen vid Metodrådet SLL-Gotland
1. Projektledning och medverkande
Medarbetare i HTA-gruppen
Johanna Albert, docent, överläkare, Anestesi-IVA, Danderyds sjukhus,
Kristel Hilarius, ST-läkare, Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset
Leif Svensson, docent, överläkare, Stockholms Prehospitala Centrum, Södersjukhuset.
Gruppmedlemmarna har inte uppgivit intressekonflikter vid sedvanlig jävsdeklaration.
Frågan ställdes av
Eva Oddby, verksamhetschef vid Anestesi och Intensivvårdskliniken, Danderyds Sjukhus.
Vid Metodrådet har projektledningen bestått av
Elisabeth Persson, docent, ansvarig för Metodrådet,
May Blom, med.dr, vetenskaplig projektledare,
Peter Gunvén, docent och
Natalia Berg, HTA-bibliotekarie,
samt medlemmar av Metodrådets arbetsutskott.
Granskare
Peter Radell, med. dr, Anestesi-IVA, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska
Universitetssjukhuset,
Johan Rinder, med. dr, Kliniken för Rekonstruktiv plastikkirurgi, Karolinska
Universitetssjukhuset.
2. Aktuellt tillstånd och handläggning
Vid akuta livshotande tillstånd såsom cirkulationsstillestånd, svår blödning eller svåra
epileptiska anfall är snabb intravenös tillförsel av läkemedel och/eller vätskevolym
avgörande. Vener i extremiteterna kan vara svåra eller omöjliga att hitta eller använda hos
exempelvis barn eller överviktiga personer samt vid cirkulationsstopp. Man kan då använda
en central venkateter, som oftast läggs in via en större ven under nyckelbenet eller på halsen.
Att komma in i venblodbanan kan dock vara svårt eller ta lång tid och man kan då utnyttja det
blodfyllda inre i de stora rörbenen, oftast skenbenet eller överarmsbenet, som tömmer sig i
vener till hjärtat. Detta utförs framför allt vid pediatrisk akutsjukvård och i krigs- och
ambulanssjukvård.
Vid nålplacering i skelettet, intraossöst, krävs inte samma precision som vid en venpunktion
och nålen kommer in i en alltid öppenstående blodbana. Läkemedel och vätskor kan tillföras
den vägen med samma effekt och inom samma tidsrymd som vid andra intravenösa
infusioner.
Några hänsyn måste dock tas vid användandet av benmärgsinfusion. Benhinnorna är
smärtkänsliga och en patient som är vid medvetande måste därför bedövas före nålsättande.
De övertrycksinfusioner som behövs när vätskevolymer snabbt ska tillföras kan också vara
smärtsamma.
6

Skelettdelar som är frakturerade eller innehåller metallimplantat är olämpliga för nålsättande.
På barn ska man undvika de tillväxtzoner som finns i rörbenens ändar. Lokal infektion vid det
tänkta insticksstället utgör också ett hinder. Intraossös nål bör inte användas under mer än ett
dygn.
Nuvarande handläggning
Riktlinjer har publicerats av European Resuscitation Council 2005 och anger att på barn ska
intraossös tillgång skapas om tre försök till perifer venös nålsättning misslyckats. För vuxna
ska enligt samma dokument intraossös nålsättning övervägas om annan tillgång till den
venösa blodbanan är svår eller omöjlig. Riktlinjerna tar inte ställning till metodval för
intraossös nålsättning.
En alternativ regel är att använda intraossös tillförsel på barn om man inte fått en annan
fungerande venväg inom 1½ minut (Karolinska Universitetssjukhusets riktlinjer).
Antal intraossösa nålsättningar årligen
Akuta hjärtstillestånd utanför sjukhus uppskattats till 5-10.000 årligen i Sverige. Trots
sjukdomsfallens vanlighet är användandet av intraossösa nålar sällsynt, eftersom alternativa
venvägar oftast kan åstadkommas.
Antalet fall där behov av intraossösa infarter föreligger är inte känt men det är sannolikt
relativt begränsat hos vuxna medan behovet är större hos barn.
I ambulansväsendet prehospitalt i Stockholm uppskattas användandet till högst någon gång
per månad, vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus någon gång per månad, vid Sachsska
barnsjukhuset någon gång per kvartal, och vid traumaenheten vid Karolinska Solna mindre än
en gång årligen.
3. Aktuell teknologi
Utvärderad teknologi
Den intraossösa administrationsvägen för vätskor och läkemedel är utnyttjad sedan decennier.
Däremot är teknologin med elektriskt borrhandtag förhållandevis ny och inte systematiskt
utvärderad. På grund av benets hårdhet behövs kraftiga metallnålar med mandränger. Flera
typer av sådana finns för manuellt isättande.
Denna utvärdering jämför manuella nålar/mandränger med en motordriven intraossös nål, EZ-
IO*. Metoden har godkänts av Food and Drug Administration i USA för bruk i överarmsben
och skenben på vuxna och i skenbenets övre del på barn, samt av EU.
Frågeställning
Ger batteridrivna intraossösa borrar snabbare och/eller säkrare infart i blodbanan än övriga
intraossösa nålar vid akuta tillstånd hos barn och vuxna där annan intravenös infart inte
kunnat etableras?
Patients – Intervention – Comparison – Outcome, ”PICO”:
Patients: Akut sjuka, barn och vuxna, där behov av snabb venväg inte kan tillgodoses utan
användande av intraossös nålsättning
Intervention: Användande av EZ-IO elektriska borrhandtag för intraossös nålsättning
Comparison: Andra metoder för intraossös nålsättning
Outcome: Snabbare och/eller säkrare** tillgång till blodbanan.
*”EZ-IO System Driver” med pediatrisk nål längd 15 mm, med vuxen nål längd 25 mm, och en längre nål 45 mm. Systemet innehåller ett
Litium-batteridrivet 12 V elektriskt borrhandtag för flergångsanvändning (”driver”) samt set med 5 nålar med mandränger och fem
förlängningsslangar. En ambulansversion med borrhandtaget och två nålar finns också.
**högre lyckadefrekvens
7

4. Evidensprövning
Systematisk litteratursökning
En systematisk litteratursökning gjordes av bibliotekarie i februari 2010 i databaserna
Cochrane Library, PubMed, CINAHL och ett antal HTA-databaser. Sökstrategin var relativt
bred för att kunna identifiera alla artiklar inom ämnet intraossösa borrar. Även en genomgång
av referenslistor i relevanta artiklar gjordes.
Initialt hittades 47 artiklar. En kompletterande kontrollsökning gjordes i början av maj 2010
då man fann ytterligare en nypublicerad artikel.
Av 48 artiklar (47+1), var 14 dubbletter och 34 artiklar kvarstod för genomgång av abstracts.
Av dessa sorterades 18 artiklar bort av bibliotekarien. Kvarvarande 16 artiklar skickades till
projektgruppen som fulltextartiklar för fortsatt handläggning.
För detaljer se bilaga 1 och 2.
Kunskapsläget för teknologin
Projektgruppen kunde tidigt exkludera 12 artiklar som var fallstudier där kontrollgrupp
antingen bestod av intravenösa nålsättningar eller saknades helt. Dessa artiklar har lästs men
inte granskats enligt mall. Samtliga artiklar bedömde IO-EZ10 som en lätthanterlig metod för
intraossös nålsättning.
Fyra artiklar återstod för systematisk granskning enligt SBU mallar. Artiklar rörande barn
fanns inte bland dessa.
Av dessa artiklar har en studie (Brenner et al, 2008) utförts på lik där användarna
randomiserades till olika nåltyper. Man fann en signifikant högre lyckandefrekvens vid första
försöket bland dem som använde borren. Ingen signifikant tidsskillnad förelåg.
Frascone et al, 2007, beskriver en konsekutiv fältstudie på akutpatienter med historiska
kontroller. Trots långa studieperioder på stora potentiella patientgrupper har få patienter
(n=89 i vardera gruppen) kunnat inkluderas. I signifikant fler fall med borr kunde man uppnå
infusion på snabbare tid än en minut och misslyckandefrekvensen var lägre med borren än
med manuell nålsättning. Som möjlig bias angavs läroeffekt och egenrapporteringen av
resultaten.
I en studie på kalkonben (Shavit et al, 2009) där upplägget var en randomiserad cross-over
studie beträffande ordningsföljden på använda nåltyper fanns en signifikant högre
lyckandefrekvens med borren i jämförelse med manuell metod vid första försöket. Tid mättes
ej.
Leidel et al, 2010, beskriver en datagenererad blockrandomiserad studie av akutpatienter
(n= 20 i vardera gruppen). Detta är den enda randomiserade studien på levande patienter.
Någon signifikant skillnad mellan de olika nålarna kunde inte påvisas vare sig i tid eller i
lyckandefrekvens.
Sammanfattade slutsatser
Intraossös nålsättning är en säker, pålitlig och snabb metod för tillgång till blodbanan vid
akuta tillstånd där annan perifer nålsättning är omöjlig.
I tre av fyra studier fann man en signifikant högre lyckandefrekvens med borren IO-EZ10 i
jämförelse med andra metoder.
Tidsskillnaden mellan de olika metoderna, när sådan mätts, var liten.
Kunskapsläget grundas dock på få studier av tämligen låg kvalitet vilket delvis förklaras av de
akuta tillstånd den används vid. Detta innebär ett synnerligen begränsat vetenskapligt
8

underlag för att intraossös nålsättning med borr skulle vara säkrare än de metoder som man
jämfört med.
Med hänsyn taget till detta bedöms den sammanlagda evidensstyrkan som begränsad, enligt
GRADE ⊕⊕.
I subjektiva värderingar som redovisats har majoriteten av användare angett borren som mer
lätthanterlig.
Inkluderade artiklar med resultattabeller
Se bilaga 3.
Exkluderade artiklar och övrig litteratur
Se bilaga 4 och 5.
Pågående studier
Inga kända.
Specialitetsföreningar som rekommenderar tekniken
Riktlinjer från European Resuscitation Council 2005 (intraossös tillförsel rekommenderas i
definierade situationer, dock utan ställningstagande till metodik med eller utan borr).
5. Etiska aspekter
Den utvärderade metoden rör en teknisk förbättring som inte förändrar behandlingsprinciper.
Metoden förefaller därför etiskt neutral.
6. Organisation
Intraossösa borrar är kommersiellt tillgängliga och används redan i landet. De kan användas
efter en kortare personalutbildning som består av filmvisning och hantering av borrhandtag
och nål.
Metoden finns tillgänglig på sjukhus i SLL och på Gotland. Två av fyra ambulansföretag
inom SLL har tillgång till den liksom ambulanserna på Gotland.
Organisatoriska förändringar förutses inte.
7. Ekonomi
Den sannolikt mest spridda intraossösa nålen i landet, Bone Injection Gun, (BIG),
kostar 835 SEK.
Kostnaden för borr-nålarna (EZ-IO) är i samma storleksordning. Dock tillkommer här en
investeringskostnad för borrhandtaget på 6000 SEK. Borrhandtaget klarar 500 procedurer och
har oanvänt en hållbarhet på 10 år. Den marginella merkostnaden torde rymmas inom
ordinarie budget.
8. Obesvarade frågeställningar
Med hänsyn till de synnerligen akuta tillstånden och det sällsynta användandet av metoden är
det svårt att göra meningsfyllda jämförande studier för att skingra beskriven kunskapsbrist.
2010-10-01
9

Bilaga 1
Systematisk litteratursökning
Frågan för det aktuella HTA-projektet:
Ger batteridrivna intraossösa borrar snabbare och/eller säkrare infart i blodbanan än övriga
intraossösa nålar vid akuta tillstånd hos barn och vuxna där annan intravenös infart inte
kunnat etableras?
Patients/Problem – Intervention – Comparison – Outcome, ”PICO”:
P – Akut sjuka, barn och vuxna, där behov av snabb venväg inte kan tillgodoses utan
användande av intraossös nålsättning
I – Användande av EZ-IO elektriska borrhandtag för intraossös nålsättning
C – Andra metoder för intraossös nålsättning
O – Snabbare och/eller säkrare tillgång till blodbanan
Inklusionskriterier: någon form av studier med kontrollgrupp samt observationsstudier;
språk – engelska, svenska, norska, danska, tyska
En systematisk litteratursökning gjordes av bibliotekarien i februari 2010 i databaserna
Cochrane Library, PubMed, CINAHL och ett antal HTA-databaser. Sökstrategin var relativt
bred för att kunna identifiera alla artiklar inom ämnet intraossösa borrar. Även en genomgång
av referenslistor i relevanta artiklar gjordes. Initialt hittades 47 artiklar.
En kompletterande kontrollsökning gjordes i början av maj 2010 då man fann ytterligare en
relevant nypublicerad artikel.
Av 48 artiklar (47+1), var 14 dubbletter och 34 artiklar kvarstod för genomgång av abstracts.
Av dessa sorterades 18 artiklar bort av bibliotekarien.
Kvarvarande 16 artiklar skickades till projektgruppen som fulltextartiklar för fortsatt
handläggning.
PubMed 2010 02 17 fritextsökning med 34 träffar, samt ny sökning 2010 05 10 med en träff
intraosseous drill OR intraosseous drill* OR intraosseous needle driver* OR battery operated
intraosseous needle driver OR EZ-IO OR IO drill AND ((English[lang] OR German[lang] OR
Danish[lang] OR Norwegian[lang] OR Swedish[lang]))
Cochrane Library 20100217, 3 träffar i Clinical Trials (två dubbletter och en ej relevant)
CINAHL 201017, samma sökstrategi, användes följande limitering: peer-reviewed journal;
research articles: 11 träffar, alla är dubbletter med PubMeds träffar.
Sökning i SBU och andra HTA-databaser gav inga träffar

Included Eligibility Screening
Identification
Bilaga 2.
Flödesschema för litteratursökning angående HTAprojektet
om intraossösa borrar
Records identified through
database searching
(n = 47)
Records after duplicates removed
(n = 34)
Records screened
(n = 34)
Studies assessed for
eligibility by project group
(n = 16)
Studies included in
quantitative synthesis
(meta‐analysis)
(n = 4 )
From: Moher D, Liberati A, Tetzlaff J, Altman DG, The PRISMA Group (2009). Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-
Analyses: The PRISMA Statement. PLoS Med 6(6): e1000097. doi:10.1371/journal.pmed1000097
For more information, visit www.prisma‐statement.org.
Additional records identified
through other sources
(n = 1)
Records excluded
(n = 18)
Studies excluded by
project group
(n = 12)

Bilaga 3 1 (2)
Intraossösa borrar Included articles
Outcome variable:
Author, year Study design, number of patients,
withdrawals/drop-outs
Brenner, T., et al.,
Comparison of two
intraosseous infusion
systems for adult
emergency medical use.
Resuscitation, 2008.
78(3): p. 314-9.
Frascone, R.J., et al.,
Consecutive field
trials using two
different
intraosseous
devices. Prehosp
Emerg Care,
2007. 11(2): p.
164-71
Shavit, I., et al., Comparison
of two mechanical
intraosseous infusion
devices: a pilot,
randomized crossover
trial. Resuscitation,
2009. 80(9): p. 1029-33.
45 EZ-IO-nålar vs. 39
MAN-IO (Cook) -nålar
sattes i med. malleolen på
lik. Mestadels otränade men
teoretiskt utbildade
akutläkare randomiserades
till de två nåltyperna.
89 EZ-IO-nålar vs. 89
FAST1 (sternala) sattes
prehospitalt på akutpatienter
> 18 år; FAST1
först efterföljt av EZ-IO.
Manuellt tränad ambulans-
personal.
29 EZ-IO vs. 29 BIG (Bone
Injection Gun) nålar sattes i
blottade kalkonskelettdelar
av 29 paramedicstud, ej
manuellt tränade med EZ-
IO; hälften började med den
ena nåltypen och använde
sedan den andra.
Result
Intervention and control group
Tid uppackning-infusion:
EZ-IO 32 (15-78) sek, MAN-IO 33 (14-180) sek (p 0,1)
Lyckat 1:a försök: EZ-IO 98 %, MAN-IO 80 % (p

Bilaga 3 2 (2)
Intraossösa borrar Included articles
Outcome variable:
Author, year Study design, number of patients,
withdrawals/drop-outs
Leidel, B., et al.,
Comparison of two
intraosseous access
devices in adult patients
under resuscitation in
the emergency
department: a
prospective, randomized
study. Resuscitation,
2010 Aug;81(8):994-9
20 EZ-IO vs. 20 BIG nålar
sattes blockrandomiserat
(kuvert) på akutpatienter >
18 år utan venös infart av
erfarna och tränade kirurger.
I 55 % i båda armar valdes
caput humeri.
Result
Intervention and control group
Tid från hylla-infusion: EZ-IO 1,8 min (1-3), BIG 2,2 min
(1-4) (p 0,27)
Lyckat 1:a försök: EZ-IO 90 %, BIG 80 % (p 0,66)
Misslyckanden: inga (om flera försök tilläts)
Komplikationer: EZ-IO två extravaseringar, BIG 5
mandränger fast i nålarna och 4 nålar penetrerade inte benet
Subjektiv värdering: ej redovisad
Comments Quality of
study
2 misslyckanden
pga kort EZ-IO nål
(45 mm nål sak-
nades för humerus)
låg

Bilaga 4 Excluded articles 1(3)
Intraossösa borrar
Outcome variable:
Study
Cooper, B.R., et al., Intra-osseous
access (EZ-IO) for
resuscitation: UK military
combat experience. J R
Army Med Corps, 2007.
153(4): p. 314-6.
Frascone, R.J., et al., Use of the
pediatric EZ-IO needle by
emergency medical services
providers. Pediatr Emerg
Care, 2009. 25(5): p. 329-32.
Gillum, L. and J. Kovar, Powered
intraosseous access in the
prehospital setting: MCHD
EMS puts the EZ-IO to the
test. JEMS, 2005. 30(10): p.
suppl 24-5.
Guyette, F.X., et al., Feasibility of
basic emergency medical
technicians to perform
selected advanced life
support interventions.
Prehosp Emerg Care, 2006.
10(4): p. 518-21
Horton, M.A. and C. Beamer,
Powered intraosseous
insertion provides safe and
effective vascular access for
pediatric emergency
patients. Pediatr Emerg
Care, 2008. 24(6): p. 347-50.
Reason for exclusion
Saknar kontrollgrupp
Saknar kontrollgrupp
Saknar kontrollgrupp
Saknar kontrollgrupp
Saknar kontrollgrupp
SU/HTA-centre 2009-09-14

Bilaga 4 Excluded articles 2(3)
Intraossösa borrar
Outcome variable:
Study
Lamhaut, L., et al.,
Comparisonofintravenous
and intraosseous access by
pre-hospital medical
emergency personnel with
and without CBRN protective
equipment. Resuscitation,
2010. 81(1): p. 65-8.
Leidel, B.A., et al., Is the
intraosseous access route
fast and efficacious
compared to conventional
central venous
catheterization in adult
patients under resuscitation
in the emergency
department? A prospective
observational pilot study.
Patient Saf Surg, 2009. 3(1):
p. 24.
Levitan, R.M., et al., Use of a
battery-operated needle
driver for intraosseous
access by novice users: skill
acquisition with cadavers.
Ann Emerg Med, 2009.
54(5): p. 692-4.
Ngo, A.S., et al., Intraosseous
vascular access in adults
using the EZ-IO in an
emergency department. Int J
Emerg Med, 2009. 2(3): p.
155-60.
Reason for exclusion
Saknar intraossös kontrollgrupp, bara intravenös nålsättning jämförs
Saknar intraossös kontrollgrupp, bara central venkatetersättning jämförs
Saknar kontrollgrupp
Saknar kontrollgrupp
SU/HTA-centre 2009-09-14

Bilaga 4 Excluded articles 3(3)
Intraossösa borrar
Outcome variable:
Study
Ong, M.E., et al., An
observational, prospective
study comparing tibial and
humeral intraosseous
access using the EZ-IO. Am
J Emerg Med, 2009. 27(1):
p. 8-15.
Ong, M.E., A.S. Ngo, and R.
Wijaya, An observational,
prospective study to
determine the ease of
vascular access in adults
using a novel intraosseous
access device. Ann Acad
Med Singapore, 2009. 38(2):
p. 121-4.
Suyama, J., et al., IO versus IV
access while wearing
personal protective
equipment in a HazMat
scenario. Prehosp Emerg
Care, 2007. 11(4): p. 467-72.
Reason for exclusion
Saknar kontrollgrupp
Saknar kontrollgrupp
Saknar intraossös kontrollgrupp, bara intravenös nålsättning jämförs
SU/HTA-centre 2009-09-14

Bilaga 5.
Övrig litteratur
European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2005.
Anthony J. Handley, Rudolph Koster, Koen Monsieurs, Gavin D. Perkins,
Sian Davies, Leo Bossaert.