Morfologiövningar 1. Bestämd artikel i svenska - Stp - Uppsala ...
Morfologiövningar 1. Bestämd artikel i svenska - Stp - Uppsala ...
Morfologiövningar 1. Bestämd artikel i svenska - Stp - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Institutionen för lingvistik, <strong>Uppsala</strong> universitet<br />
Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)<br />
<strong>Morfologiövningar</strong><br />
<strong>1.</strong> <strong>Bestämd</strong> <strong>artikel</strong> i <strong>svenska</strong> <br />
<strong>1.</strong> Pröva följande (alfabetiskt ordnade) <strong>svenska</strong> substantiv i bestämd form singularis.<br />
(i) bil klo<br />
bly knä<br />
depå mes<br />
flöde metspö<br />
galge pentry<br />
geni spö<br />
gryn trappa<br />
gryt paraply<br />
ironi<br />
1<br />
2. Organisera data på ett relevant sätt och lista ut systematiken bakom den variation du finner<br />
inom denna uppsättning exempel. Ange grundläggande form (”underliggande form” i gängse<br />
generativ terminologi) för det eller de morfem som anger bestämdhet. Motivera ditt val av<br />
grundläggande form(er).<br />
3. Formulera preliminära regler som förklarar/genererar variationen. Försök att formulera<br />
reglerna så koncist och precist som möjligt.<br />
4. Betrakta nu exemplen i (ii). Hur passar de in i den beskrivning du givit för exemplen i (i)?<br />
Kan du förena analysen av bestämdhetsmorfemets form i de två ordgrupperna?<br />
(ii) obestämd bestämd obestämd bestämd<br />
regel regeln segel seglet<br />
stängel stängeln stängsel stängslet<br />
kader kadern väder vädret<br />
vinter vintern fönster fönstret<br />
broder brodern roder rodret<br />
5. Revidera vid behov din analys under punkt 2 och 3 så att den täcker också dessa exempel.<br />
Du får gärna diskutera ytterligare exempel som du tar fram själv.<br />
2. Barnsliga sammansättningar<br />
A. Barnens egna<br />
Sammansättningarna i (i) och (ii) nedan har producerats av barn i 3–5-årsåldern. De är<br />
nybildningar. Dessa barn talar en dialekt som i likhet med Central<strong>svenska</strong> prosodiskt markerar
skillnaden mellan sammansättningar och enkla ord. De behärskar denna prosodiska skillnad<br />
redan vid 2 års ålder.<br />
(i) (ii)<br />
tjuvtala giftfull vattensvåda klackskav<br />
rapprata tvåluckan bläksfilibabba tejpskav<br />
sittsova snöstrumpor felvist örntross<br />
tändsläcka hållskärmar fotskav klänningsdaler<br />
vicklös<br />
2<br />
a) Hur är dessa sammansättningar bildade? Du ska förklara hur barnen har gått tillväga när de<br />
konstruerat dem. Frågan handlar inte om ordklasser.<br />
b) Vad säger de oss om små barns kunskap om sammansättningar? Om man jämför med<br />
vuxna, vad kan barnen och vad kan de inte, av det som finns att kunna om sammansättningar?<br />
B. Ledens ordklass<br />
<strong>1.</strong> Vilken ordklass har förleden respektive efterleden i sammansättningarna nedan? Om du är<br />
osäker beträffande något ord, så anteckna varför.<br />
fruktkärnor dammvippa tvättmaskin segelflyga<br />
hembära dammsugare tvättlina listlåtar<br />
matkupong brakmiddag sjukvård hitlåt<br />
sommarspel körsbär språkvård tålmodig<br />
svartmåla krusbär äventyr mellanmål<br />
vitmena skrivmaskin näktergal<br />
2. Vilken typ av information bidrar till att fastställa ett ords ordklass? Ge några exempel.<br />
3. Hur fastställer du efterledets ordklass? Illustrera.<br />
4. Hur gör du för att fastställa förledets ordklass? Illustrera.<br />
5. Är det någon skillnad mellan svaren på fråga 3 och 4? Vilka generella slutsatser drar du<br />
ifrån dina observationer?<br />
3. Objekt i nexus<br />
Studera meningarna nedan och avgör vilka som är grammatiska och vilka som inte är det.<br />
Använd gärna positionsschema för att klargöra kontrasterna mellan fria och enklitiska objekt.<br />
a. Formulera generaliseringar för de fria och enklitiska objektens distribution.<br />
b. Hur kan enklitiska objekt diagnosticeras?
Nisse (första NP är alltid subjekt)<br />
i Nisse åt inte kakan<br />
ii Nisse åt kakan inte<br />
iii Nisse åt inte den<br />
iv Nisse åt den inte<br />
Anna (första NP är alltid subjekt)<br />
i Anna slog sig blodig<br />
ii Anna slog Eva blodig<br />
iii Anna slog sig inte blodig<br />
iv Anna slog Eva inte blodig<br />
Viveka (första NP är alltid subjekt)<br />
i Viveka har slagit henne i huvet<br />
ii Viveka slog henne i huvet<br />
iii Viveka har inte slagit henne i huvet jfr. Viveka har slagit henne inte i huvet<br />
iv Viveka slog henne inte i huvet jfr. Viveka har henne inte slagit i huvet<br />
4. Sammansättningsrelationer<br />
Övningen handlar om semantik och morfologi. Att dessa tu är separata moduler i<br />
grammatiken är tydligt just bland sammansättningar där flera ”mismatches” föreligger.<br />
Ett allmänt råd: Tag med dig den kunskap du vunnit i en övning in i nästa övning! Kom<br />
särskilt ihåg insikterna från övning 2 (Barnsliga sammansättningar).<br />
A. Uppvärmning: ramar och gränser<br />
1) Hur många morfem kan en sammansättning innehålla?<br />
2) Sätt ihop morfemen nedan parvis, både framlänges och baklänges som i exemplet.<br />
Sammansättningens betydelse spelar ingen roll just nu.<br />
ex. bok hylla bok bokhylla, hyllbok<br />
låg hus låg<br />
brun skjorta brun<br />
vild sjö vild<br />
fiska kvot fiska<br />
hitta barn hitta<br />
pumpa mage pumpa<br />
ren skriva ren<br />
sned vrida sned<br />
klar köra klar<br />
3
Vilken ordklass får de resulterande sammansättningarna?<br />
3) Vilka ordklasser kan kombineras i sammansättningar?<br />
4) Gör en prosodisk (betoning, accent) och morfologisk (morfemgränser) analys av följande<br />
ord.<br />
(i) (ii)<br />
halvmeter sommarbal salpeter näktergal<br />
skogsorre Alunda abborre elände<br />
halvmosa lottotur allmosa kreatur<br />
hallvägg ingendera allvar ingefära<br />
dörrknacka ävensom almanacka äventyr<br />
rödbeta arbeta<br />
Fundera över prosodin och kriterier för morfologisk analys. Skriv gärna en lista med dina<br />
iakttagelser att ha till hands inför den skriftliga delen av uppgiften (B, C, D).<br />
B. Attribut och sms huvudord <br />
Studera följande nominalfraser innehållandes en sammansättning som huvudord.<br />
galna kosjukan<br />
<strong>svenska</strong> språknämnden<br />
svensk språkvård<br />
svensk sjukvård<br />
kraftigt läderbälte<br />
kraftigt åtstramningspaket<br />
a. Vilket led i sms modifieras semantiskt av det framförställda attributet?<br />
b. Vilket led modifieras morfologiskt (kongruens) av det framförställda attributet?<br />
c. Vilken slutsats drar du?<br />
d. Hur förhåller sig uttrycket varm korvgubbe till mönstret ovan?<br />
C. Semantisk relation mellan sms-leden <br />
Vad betyder följande sammansättningar? Vad skulle de kunna betyda? Vad kunde de inte<br />
betyda?<br />
4
hästhandlare lingonbeslut<br />
myntvandrare burksned<br />
kvinnokamp mosrot<br />
manshat älgskåp<br />
Välj ett eller ett par av orden att exemplifiera den semantiska relationen mellan leden med.<br />
Föreligger det något generellt betydelsemönster?<br />
D. Formella sammansättningar<br />
5<br />
Du har i övningarna ovan stött på formella sammansättningar (äventyr, näktergal) här och där.<br />
Nu är tiden mogen för en definition av vad formella sammansättningar är egentligen.<br />
<strong>1.</strong> Vad har de för semantiska, morfologiska och prosodiska egenskaper? Försök att<br />
sammanfatta dem så koncist som möjligt.<br />
2. Tag nu reda på om följande ord är formella sammansättningar eller inte. Var noggrann när<br />
du fastställer betoningarna.<br />
salpeter arbeta tallrik (endast i betydelsen ’fat’) sandal<br />
5. Klassificering av verb<br />
A. Uppvärmning<br />
Man brukar säga att <strong>svenska</strong>n har fyra verbkonjugationer, tre svaga och en stark. Betrakta<br />
följande alfabetiskt ordnade verb och deras böjningsformer.<br />
infinitiv presens preteritum supinum<br />
bete beter betedde betett<br />
flå flår flådde flått<br />
ge ger gav gett<br />
gno gnor gnodde gnott<br />
hoppa hoppar hoppade hoppat<br />
knäppa knäpper knäppte knäppt<br />
ligga ligger låg legat<br />
nysa nyser nyste nyst<br />
rymma rymmer rymde rymt<br />
smeta smetar smetade smetat<br />
spinna spinner spann spunnit<br />
ställa ställer ställde ställt
6<br />
<strong>1.</strong> Sortera dem i fyra konjugationer. Du bör inte på en gång slå upp grammatikboken, utan<br />
fundera istället själv på vilka kriterier du vill använda för att klassificera dem.<br />
2. Fundera också på varför man klassificerar verb och substantiv.<br />
B. Klassificering av starka verb <br />
SAG placerar alla starka verb i en och samma verbkonjugation. När man sedan ska<br />
klassificera dessa i undergrupper utgår man från vokalväxling och får en lång rad klasser,<br />
varav flera endast har en medlem. I denna övning ska du försöka vinna några generaliseringar<br />
i klassifikationen av de starka verben, så att du därmed kan reducera antalet starka<br />
verbklasser. Du har antagligen hjälp av att läsa vad som står i SAG, men ofta lönar det sig att<br />
först klura en stund själv.<br />
Betrakta verben nedan.<br />
be binda bjuda bli bära dra<br />
dö falla fara finna flyta få<br />
ge gråta gå hugga hålla knyta<br />
komma le ligga låta njuta ryta<br />
se sjunka skrika skriva skära slå<br />
smita smyga sova spricka springa stjäla<br />
stå svälta svära ta vrida äta<br />
Gör en klassifikation baserad på kriterier som du själv väljer. Försök att ordna kriterierna<br />
hierarkiskt så att du kan uttrycka grupper och undergrupper.<br />
C. Variation <br />
Här är några frågor som rör formvariation hos enskilda verb. Din uppgift är att försöka hitta<br />
förklaringar till varför variationen finns. Utgå från att klassifikationen av verb är relevant.<br />
En del barn säger slått. Varför gör de det?<br />
Tatt och dratt förekommer som sociolektalt eller dialektalt motiverade supinumformer av<br />
verben ta och dra. Hur kan dessa former förklaras inom klassifikationen av starka verb?<br />
Enligt SAG saknar <strong>svenska</strong>n former som *dugit, *dykit och *fnysit. Titt som tätt kan man<br />
dock höra dem uttalas. Någon gång hör man också *fnusit. Hur vill du förklara att dessa<br />
former då och då bryter igenom den normativa barriären?<br />
Hur förklarar du förekomsten av formen setat?
Change language