pronomen, verb (TAM), adverb - Stp - Uppsala universitet

More documents

Recommendations

Info

Svenskans konjugationer (verbböjningstyper) (efter Dahl, s. 67) svaga konjugationer stark konjugation I II III IV imperativ kalla väg sy spring presens kallar väger syr springer preteritum indikativ kallade vägde sydde sprang konjunktiv kallade vägde sydde sprunge infinitiv kalla väga sy springa presens particip kallande vägande syende springande perfekt particip kallad vägd sydd sprungen S-form / diates mm. o Många svenska verb kan bilda ytterligare en böjningsform genom suffixet -s, t.ex. krattas, krattades, krattats. o Sådana former kallas traditionellt för passiva eftersom de används i svenskans passivkonstruktioner. Ex. Jag öppnade dörren – Dörren öppnades (av mig). o De förekommer dock i andra konstruktioner också, som dessutom är mer frekventa (i alla fall i talspråk), så ibland används termen sform istället. Ex. Hunden bits., Ska vi mötas utanför posten? o Många verb har bara s-former, t.ex. andas, djävlas, svettas. Dessa kallas deponens eller deponensverb. Ex. Jag svettas (*Jag svettar). TEMPUS, ASPEKT OCH MODALITET Inledning. o Man kan specificera tidpunkten för en situation på olika sätt, tex. med tempusböjning och tidsadverbial. Det är vackert väder idag. Det var vackert väder igår. *Det är vackert väder igår. Det var vackert väder idag. (dvs. tidigare idag, inte ”nu”) o Man kan också använda temporala eller modala hjälpverb för att uttrycka tid eller omständighet. Hjälpverb kan också uttrycka passiv. Det har varit vackert väder. temporalt hjälpverb huvudverb i supinum
Det kan bli vackert väder. modalt hjälpverb huvudverb i infinitiv Jag blev bötfälld för fortkörning passivbildande hjälpverb huvudverb i perfekt particip o Modala hjälpverb. Uttrycker modala begrepp som nödvändighet, möjlighet och förmåga, t.ex. måste, kunna, få, lär, böra, skola. Oregelbunden böjning, t.ex. kunna, kan, kunde, kunnat. Några saknar infinitivform, tex. måste, lär. Där verbfraser i allmänhet kan bytas ut mot gör/gjorde det (Kommer du? – Ja, det gör jag), byts en verbfras som inleds med ett hjälpverb ut mot det + hjälpverb: Har du kommit? – Ja, det har jag. Kan du läsa vad det står på skylten? – Ja, det kan jag. Preteritumformen av skola, dvs. skulle, har en speciell användning, ofta kallad konditionalis. Den används t.ex. i huvudsatsen till en villkorsbisats som uttrycker ett mot verkligheten stridande villkor, t.ex. Om det slutade regna, skulle vi kunna gå ut. Tempus. o Tempus används för att placera en situation eller händelse utefter en tidsaxel. Situationen kan uttryckas i förhållande till nuet eller till en annan tidpunkt. o Man skiljer mellan enkla och sammansatta tempus: Enkla tempus uttrycks genom verbböjning. I svenskan finns två enkla tempus: presens och preteritum. Sammansatta tempus bildas med hjälp av temporala hjälpverb. Sammansatta tempus är i svenskan perfekt och pluskvamperfekt. o Presens används i svenskan för nutid (Jag spatserar), i generisk betydelse (Lejon äter kött) och för att referera till framtida händelser (Jag åker till Uppsala imorgon). I narrativ (berättelser) kan presens användas oberoende av vilken tid det utspelas i. o Preteritum används för händelser i förfluten tid. o Svenskan har inget enkelt tempus som uttrycker futurum, och kanske inte heller något sammansatt tempus med denna funktion. Ibland använder man presens, men också konstruktioner som: ska/skall + infinitiv: t.ex. Jag ska åka till Uppsala imorgon. Vanligtvis betyder dock detta något mer än att
Page 1 and 2: PRONOMEN UPPSALA UNIVERSITET Inst.
Page 3 and 4: substantivet de förenas med. singu
Page 5: Finita verb. o I svenska måste var

pronomen, verb (TAM), adverb - Stp - Uppsala universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?