Datorlingvistisk grammatik I - Stp
Datorlingvistisk grammatik I - Stp
Datorlingvistisk grammatik I - Stp
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I<br />
(OH-serie 3)<br />
Mats Dahllöf<br />
Institutionen för lingvistik och filologi<br />
060913<br />
(Med ej visade bilder!)<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Problem med atomära beskrivningar<br />
1<br />
Om vi i en kontextfri <strong>grammatik</strong> har en kategori för substantiv i<br />
singularis obestämd form neutrum, nson, och en för substantiv<br />
i singularis obestämd form utrum, nsou, s˚a blir nson och nsou<br />
lika olika som nson och VP.<br />
Viktig observation: Grammatisk information är<br />
flerdimensionell: Vi behöver<br />
”molekylära”/dekomponerade/faktoriserade beskrivningar.<br />
Annars kan vi inte uttrycka m˚anga generaliseringar som vi<br />
borde kunna f˚anga.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Problem med CFG (1)<br />
Det finns kopplingar mellan ord- och fraskategorier:<br />
• Substantiv/pronomen ger NP.<br />
• Verb ger VP.<br />
• Preposition ger PP.<br />
• Adjektiv ger AP.<br />
I CFG blir dessa nio kategorier totalt olika. Vi kan inte f˚anga<br />
sambandet mellan huvudords ordklass och frasers kategori,<br />
annat än som en massa orelaterade regler.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Problem med CFG (3)<br />
Kongruens gör att syntaktiskt sett ”samma” ordsekvenser<br />
förekommer i m˚anga olika varianter:<br />
• subjekt (nominalfras) – verb (i engelska, tyska, franska)<br />
I am — you are — she is<br />
• determinerare – adjektiv – substantiv (i svenska)<br />
den gula bilen — ett gult hus<br />
3<br />
5<br />
I CFG s˚a skulle detta tvinga fram m˚anga regler för varje typ av<br />
syntaktisk förbindelse. (Se övning!) Vi missar generaliseringar.<br />
7<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
FÖRELÄSNING 5–6<br />
• Särdragsstrukturer<br />
• Olika slag (DCG, HPSG)<br />
• Särdrag i <strong>grammatik</strong>en<br />
• Regler – lexikoning˚angar – principer<br />
• Analys av valens (delvis preliminär)<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Exempel, tv˚a ord<br />
hund huset<br />
ordklass subst. subst. (samma)<br />
numerus sing. sing. (samma)<br />
genus utrum neutrum (olika)<br />
species obest. best. (olika)<br />
Orden har en del gemensamt och en del olikheter.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Problem med CFG (2)<br />
Kategoriseringen m˚aste avspegla valens (detta kallas<br />
”subkategorisering”):<br />
• Intransitiv — inga komplement.<br />
• Transitiv — ett NP-objekt.<br />
• Ditransitiv – tv˚a NP-objekt.<br />
I CFG f˚ar vi bara olika kategorier, men inget sätt att f˚anga<br />
strukturen och systematiken i ”valensramarna”. Valensen är<br />
dessutom en faktor utöver ordklass och böjning.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Särdragsstrukturer<br />
Särdrag-värde-strukturer/”feature(-value) structures”<br />
Dessa löser m˚anga problem.<br />
• Ett särdrag är (ett namn p˚a) en ”dimension” av<br />
information.<br />
• Värdet anger vad som gäller för ett beskrivet objekt.<br />
• Ett värde per särdrag.<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Exempel<br />
Särdragsstrukturen för ”flicka” beskrivs av:<br />
⎡<br />
⎤<br />
ORDKLASS substantiv<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎢NUMERUS<br />
singularis ⎥<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎣GENUS<br />
utrum ⎥<br />
⎦<br />
SPECIES obestämd<br />
Fyra dimensioner vars värden delvis är oberoende.<br />
(Särdragsstrukturerna först˚as oftast (t.ex. i SWB) konjunktivt,<br />
d.v.s. vart och ett av särdrag-värde-paren skall stämma. SWB<br />
har t.ex. inte en disjunktiv eller negativ logik.)<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Matriser och särdragsstrukturer<br />
9<br />
• Matriserna är beskrivningar av särdragsstrukturer, enligt<br />
den bakomliggande formella teorin. En särdragsstruktur<br />
satisfierar en beskrivning.<br />
• En matris med lite information (ospecifik) kan korrekt<br />
beskriva en särdragsstruktur med mer information (mer<br />
specifik).<br />
• Särdragsstrukturerna själva är abstrakta objekt.<br />
• P˚a en annan ”niv˚a” är särdragsstrukturerna beskrivningar<br />
av spr˚akliga uttryck. De karaktäriserar uttryck.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Prologtermer/Definite Clause Grammar<br />
11<br />
• Prologtermer är ocks˚a en typ av särdragsstruktur, där<br />
särdragsvärdena identifieras utifr˚an sin position, och inte<br />
med särdragsnamn.<br />
⎡<br />
⎤<br />
ord<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎢ORDKLASS<br />
substantiv ⎥<br />
• Allts˚a: ⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎣NUMERUS<br />
singularis⎥<br />
⎦<br />
GENUS utrum<br />
motsvarar n˚agot i stil med:<br />
ord(substantiv,singularis,utrum) i CDG.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Typer och typhierarkier<br />
• Varje särdragsstruktur är av en viss typ (sort).<br />
13<br />
• Typerna inordnas i begreppshierarkier, d.v.s. trädstrukturer<br />
av över-/underordnade begrepp. (Relation: IST =<br />
immediate supertype = omedelbar övertyp).<br />
Strukturen kallas för en ”one-dimensional/single-mother<br />
inheritance hierarchy”.<br />
(I HPSG används annars rikare system där en typ kan vara<br />
undertyp till flera övertyper. Man talar om en ”multiple<br />
inheritance hierarchy”. Se SWB, avsnitt 16.2.)<br />
15<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Ett värde per särdrag<br />
⎡<br />
⎤<br />
SYNONYM tjej<br />
Inte till˚atet: ⎣ ⎦<br />
SYNONYM tös<br />
Synonymi är en m˚anga-till-m˚anga-relation, och passar därför<br />
inte (p˚a detta sätt) som särdrag.<br />
Man kan se särdragsstrukturer som funktioner (fr˚an särdrag till<br />
särdragsstrukturer).<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Underspecifikation<br />
Särdragsstrukturen för ”hus” kan vara:<br />
⎡<br />
⎤<br />
ORDKLASS substantiv<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎣GENUS<br />
neutrum ⎥<br />
⎦ , vilket är förenligt med b˚ade<br />
SPECIES obestämd<br />
⎡<br />
⎤ ⎡<br />
⎤<br />
ORDKLASS substantiv ORDKLASS substantiv<br />
⎢<br />
⎥ ⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎢NUMERUS<br />
singularis⎥<br />
⎢<br />
⎥ ⎢NUMERUS<br />
pluralis ⎥<br />
⎢<br />
⎥ och ⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎣GENUS<br />
neutrum ⎥ ⎢<br />
⎦ ⎣GENUS<br />
neutrum ⎥<br />
⎦<br />
SPECIES obestämd SPECIES obestämd<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Särdragsstrukturer, formell status<br />
10<br />
12<br />
Man kan även se särdragsstrukturer som riktade acykliska<br />
grafer. (Förutom som funktioner.)<br />
Noderna är särdragsstrukturer. B˚agarna är märkta med särdrag.<br />
• Särdragens värden är särdragsstrukturer.<br />
• Olika särdrag kan ha samma särdragsstruktur som värde.<br />
• Vissa särdragsstrukturer saknar särdrag.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Typer och särdrag<br />
14<br />
• Särdrag hör ihop med (are appropriate for) en viss typ och<br />
— genom ”arv/inheritance” — dess undertyper.<br />
• Vissa typer har inga tillhörande särdrag. Terminologin<br />
till˚ater särdragsstrukturer utan särdrag. T.ex. singularis<br />
(sg) och pluralis (pl) kommer att vara s˚adana.<br />
• Värdet p˚a varje särdrag skall vara av en viss typ.<br />
• Dessa begränsningar deklararas t.ex. i tabellform (SWB, s.<br />
55 och 156).<br />
16
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Notation<br />
⎡<br />
⎤<br />
•<br />
ord [särdragsstrukturens typ]<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎢ORDKLASS<br />
[ETT SÄRDRAG] substantiv [en typ] ⎥<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢<br />
⎣NUMERUS<br />
[ETT SÄRDRAG] singularis [en typ] ⎥<br />
⎦<br />
GENUS [ETT SÄRDRAG] utrum [en typ]<br />
• Ett särdrag är allts˚a knutet till tv˚a typer, dels den som den<br />
hör ihop med, dels värdets typ.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Villkorliga begränsningar (constraints), forts.<br />
⎡<br />
• T.ex. department: ⎣ TEL 1<br />
⎤<br />
⎦<br />
CHAIR TEL 1<br />
17<br />
• De numrerade boxarna, tags, är en typ av variabler som<br />
visar att samma särdragsstuktur är värde p˚a tv˚a olika<br />
särdrag.<br />
• Detta kallas strukturdelning = structure sharing =<br />
reentrancy.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Kompatibilitet hos särdragsmatriser<br />
Tv˚a särdragsmatriser S1 och S2 är kompatibla om<br />
• Typerna hos S1 och S2 är kompatibla (Typen hos S1 är<br />
identisk med, under- eller överordnad typen hos S2.)<br />
• För vart och ett av särdragen i S1 och S2 skall gälla att<br />
särdagens värden är kompatibla.<br />
Om S1 och S2 är inkompatibla s˚a innebär det att de logiskt är<br />
motsägande. Extensionen för S1&S2 blir allts˚a tom.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
HEAD-särdraget (1)<br />
19<br />
21<br />
• HEAD-särdraget bär p˚a ordklassrelaterad<br />
kategoriinformation, s˚adan som delas mellan huvuddotter<br />
och modernod (”perkolerar” fr˚an HD till MN) i hövdade<br />
konstruktioner. T.ex.<br />
— ”Nominalitet” fr˚an substantiv och pronomen till NP.<br />
— ”Verbalitet” fr˚an verb till VP och satser (S).<br />
— P.s.s. för ”prepositionalitet”, ”adjektivitet”, etc.<br />
23<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Villkorliga begränsningar (constraints)<br />
• Vi kan säga att varje särdragsstruktur som satisfierar en<br />
viss beskrivning samtidigt skall satisfiera en annan:<br />
Därmed f˚ar vi en villkorlig begränsning (constraint).<br />
⎡<br />
• T.ex. department: ⎣ TEL 1<br />
⎤<br />
⎦<br />
CHAIR TEL 1<br />
• Kolon är implikationstecken.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Särdragsmatriser kan konjungeras<br />
18<br />
• Informationen i tv˚a särdragsmatriser kan konjungeras (be<br />
conjoined), symbol ”&”.<br />
• S1&S2 är allts˚a en beskrivning som passar in p˚a de objekt<br />
som korrekt beskrivs av b˚ade S1 och S2.<br />
• S1&S2 kan uttryckas som en matris utan explicit<br />
konjunktion. Att räkna fram den kallas för unifiering:<br />
Tv˚a fall:<br />
— S1 och S2 är kompatibla: unifieringen lyckas.<br />
— S1 och S2 är inkompatibla: unifieringen misslyckas.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Uttryck (ord och fraser)<br />
SWB’s <strong>grammatik</strong> gör följande uppdelning:<br />
• expression är typen för spr˚akliga uttryck.<br />
(feat-struc IST till expression.)<br />
Tv˚a olika typer har expression som IST:<br />
• word är typen för ord. (word-entiteter matchar<br />
lexikoning˚angar.)<br />
• phrase är typen för fraser. (phrase-entiteter matchar<br />
<strong>grammatik</strong>regler.)<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
HEAD-särdraget (2)<br />
20<br />
22<br />
• HEAD-särdraget bär värden av typen pos (part of speech =<br />
ordklass).<br />
• De olika ordklasserna är undertyper till pos. Dessa knyter<br />
till sig lämpliga särdrag (typiskt motsvarande ordklassens<br />
böjningskategorier och liknande).<br />
• pos-entiteter bär p˚a särdrag som perkolerar som ovan och<br />
som passar ordklassen ifr˚aga. T.ex.:<br />
– Pluralt substantiv ger en plural NP.<br />
– Verb i presens ger VP i presens.<br />
24
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Ordklassystemet, SWB kapitel 3<br />
pos<br />
prep adj conj agr-pos<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
[AGR]<br />
noun verb<br />
25<br />
[AUX]<br />
det<br />
HFP, ”perkolationen” (1), schematiskt ex.<br />
. . .<br />
⎡<br />
⎣ phrase<br />
⎤<br />
⎦<br />
HEAD 1<br />
⎡<br />
⎣ phrase<br />
⎤<br />
⎦<br />
HEAD 1<br />
⎡<br />
. . .<br />
⎣ word<br />
⎤<br />
. . .<br />
⎦<br />
HEAD 1<br />
. . .<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
HFP och <strong>grammatik</strong>regler<br />
27<br />
• Huvuddottern markeras i ”hövdade” regler (med ett ”H”).<br />
• HFP är sedan en princip som är en generell begränsning<br />
för alla hövdade konstruktioner.<br />
• HFP ”bryts ut” logiskt sett. Grammatiken blir därmed mer<br />
systematisk och mindre redundant.<br />
• Värdedelningen enligt HFP behöver inte uttryckas i de<br />
enskilda reglerna, utan HFP formuleras p˚a ett ställe och<br />
gäller generellt för alla hövdade fraser.<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
SPR och COMPS (detta h˚aller)<br />
• Komplementen är systrar till ett ord (word-entitet).<br />
• En specificerare är syster till en fras (phrase-entitet).<br />
29<br />
• Särdragen SPR och COMPS kopplas ihop som särdrag i<br />
särdragsstrukturer av typen val-cat (vars uppgift just är att<br />
bunta ihop dessa).<br />
• Dessa val-cat-entiteter är värden p˚a särdraget VAL(ence),<br />
som hör ihop med expression-entiteter (allts˚a b˚ade ord och<br />
fraser). (VAL är ett systersärdrag till HEAD.)<br />
31<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
HEAD-Feature Principle<br />
• Head-Feature Principle (HFP): I hövdade konstruktioner<br />
s˚a är huvuddotterns HEAD-värde samma som<br />
modernodens HEAD-värde.<br />
• Den information som ”perkolerar” enligt HFP är allts˚a:<br />
— starkt ordklassberoende<br />
— delad mellan huvud och modernod<br />
• Exempel (plausibla antaganden):<br />
— Verb: tempus, hjälpverbalitet, etc.<br />
— Nominala: kasus (case), räknebarhet. [Och?]<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
HFP, ”perkolationen” (2), mer konkret ex.<br />
26<br />
⎡<br />
⎣ phrase<br />
⎤<br />
⎦<br />
HEAD 1 prep<br />
⎡<br />
⎣ word<br />
⎤<br />
⎦<br />
HEAD 1<br />
in<br />
NP<br />
the house<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
SWB’s preliminära analys av valens<br />
SWB 3.3.4: en ”naiv” analys som överges i nästa kapitel.<br />
28<br />
• Olika specificerarbehov — särdraget SPR: Värdet +:<br />
specificerarbehov uppfyllt (specificerar behövs inte alls<br />
eller är redan p˚a plats). Värdet −: specificerare saknas och<br />
behöver komplettera frasen.<br />
• Olika komplementbehov — särdraget COMPS: Värdet itr:<br />
(intransitiv): inga komplement behövs (inte alls eller finns<br />
redan p˚a plats). Värdet str: (strikt transitiv) ett<br />
NP-komplement behövs. Värdet dtr: (ditransitiv) . . . .<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Kongruens i engelskan (1)<br />
• Handlar om numerus och person.<br />
• Numerus och person ges atomära värden: sg och pl,<br />
respektive 1st, 2nd, och 3rd.<br />
30<br />
• Särdragen PER(son) och NUM(erus) ”buntas ihop” i<br />
särdragsstrukturer av typen agr-cat (som införs för just det<br />
syftet).<br />
32
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Kongruens i engelskan (2)<br />
TYPE FEATURES/CONSTRAINTS IST<br />
⎡<br />
⎤<br />
agr-cat<br />
PER<br />
⎣<br />
NUM<br />
{1st,2nd,3rd}<br />
⎦<br />
{sg,pl}<br />
feat-struc<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Kongruens i engelskan (4)<br />
TYPE FEATURES/CONSTRAINTS IST<br />
agr-pos <br />
AGR<br />
<br />
agr-cat<br />
pos<br />
noun agr-pos<br />
det agr-pos<br />
<br />
<br />
verb AUX {+,-}<br />
agr-pos<br />
⎡<br />
⎤<br />
agr-cat<br />
PER<br />
⎣<br />
NUM<br />
{1st,2nd,3rd}<br />
⎦<br />
{sg,pl}<br />
feat-struc<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Huvud-specificerar-regel (1), SWB, kap. 3 (54).d.<br />
Subjekt-verb, med kongruens (engelska)<br />
⎡<br />
⎤<br />
phrase<br />
⎢ ⎡ ⎤⎥<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢ COMPS itr ⎥<br />
⎣VAL<br />
⎣ ⎦⎦<br />
SPR +<br />
→<br />
33<br />
35<br />
<br />
HEAD<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
37<br />
NP<br />
Valens, kvarvarande problem<br />
<br />
AGR 1<br />
⎡<br />
phrase<br />
⎢ ⎡<br />
⎢<br />
H ⎢<br />
HEAD ⎣<br />
⎢<br />
⎣<br />
verb<br />
⎤<br />
⎤ ⎥<br />
⎦ ⎥<br />
AGR 1 ⎥<br />
⎦<br />
VAL SPR -<br />
• Begreppen itr, str och dtr oanalyserade. Vi ”missar” deras<br />
inneh˚allsliga struktur (sekvenser av ett vissa slag av<br />
komplement).<br />
• M˚anga regler, t.ex. för huvudord-komplement. Vill vi inte<br />
kunna säga direkt och p˚a en g˚ang att ett huvudord m˚aste<br />
kompletteras med alla sina komplement?<br />
• M˚anga fler valensbegrepp (utöver itr, str och dtr) kommer<br />
att behövas, och göra ovanst˚aende punkter ännu viktigare.<br />
• Lösning, SWB, kapitel 4/HPSG: Lägg saknade led i listor!<br />
39<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Kongruens i engelskan (3)<br />
• Kongruensinformationen hamnar under särdraget AGR i<br />
den särdragsstruktur som är värde p˚a HEAD-särdraget.<br />
• Särdraget AGR är relevant för det(erminerare), noun och<br />
verb. Därför införs agr-pos som deras omedelbara övertyp.<br />
Särdraget AGR agr-pos deklareras som ihophörande med<br />
agr-pos.<br />
(AGRs värde av typen agr-cat.)<br />
agr-pos<br />
[AGR]<br />
noun verb det<br />
[AUX]<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Kongruens, exempel<br />
⎡<br />
⎤<br />
phrase<br />
⎢ ⎡<br />
⎤⎥<br />
⎢ noun<br />
⎥<br />
⎢ ⎢ ⎡ ⎤⎥⎥<br />
⎢ ⎢<br />
⎥⎥<br />
⎣<br />
HEAD 1 ⎢ PER 3rd ⎥⎥<br />
⎣AGR<br />
2 ⎣ ⎦⎦⎦<br />
NUM plur<br />
⎡<br />
word<br />
⎢ ⎡<br />
⎢<br />
⎣HEAD<br />
⎣ det<br />
⎤⎡<br />
⎤⎥⎣<br />
⎥<br />
⎦⎦<br />
AGR 2<br />
word<br />
⎤<br />
⎦<br />
HEAD 1<br />
houses<br />
the<br />
<strong>Datorlingvistisk</strong> <strong>grammatik</strong> I — HT 2006 (Mats Dahllöf)<br />
Huvud-specificerar-regel SWB, kap. 3 (54).e.<br />
Determinerare-substantiv, utan kongruens (engelska)<br />
⎡<br />
⎤<br />
phrase<br />
⎡<br />
⎢ ⎡ ⎤⎥<br />
⎢<br />
⎥<br />
⎢ COMPS itr ⎥ → D H⎣<br />
⎣VAL<br />
⎣ ⎦⎦<br />
SPR +<br />
phrase<br />
⎤<br />
⎦<br />
VAL SPR -<br />
34<br />
36<br />
38