NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nordiska personbinamnsordböcker och personbinamnssamlingar 97<br />
Vid DAG i Göteborg finns vissa personnamnssamlingar ur äldre källor och<br />
uppteckningar (Navne i Norden s. 126 f.). Relativt många binamn förekommer<br />
i Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB), hämtade från traditionsuppgifter<br />
eller extraherade från ortnamn. I varje band finns ett särskilt binamnsregister.<br />
Vid DAUM i Umeå finns ett mindre antal personnamnsuppteckningar i samlingarna<br />
av dialektord (a.a. s. 138). Om Vetenskapssamhällets samlingar, som<br />
delvis är deponerade i DAUM, se följande.<br />
Kungl. Vetenskapssamhällets personnamnskommittés samlingar finns till<br />
större delen deponerade i Namnarkivet i Uppsala. En del finns vid DAUM; det<br />
rör sig i princip om samlingar som upprättats där och som rör nordsvenska förhållanden.<br />
Samlingarna beskrivs i Navne i Norden s. 211 ff. Man har samlat binamn ur<br />
äldre tryckta källor (a.a. s. 211). Folkligt namnskick har undersökts med hjälp<br />
av frågelistor (s. 212). I den historiska sektionen har man framför allt samlat<br />
släktnamn, men det finns även »andra typer av tillnamn (framförställda adjektiv,<br />
vissa yrkesnamn o.s.v.». I den regionala sektionen ligger tyngdpunkten på<br />
binamn (s. 215).<br />
Samlingarna har bl.a. legat till grund för Roland Otterbjörks (1964) skrift<br />
Personnamn i muntlig tradition, Arnold Lidarängs (1982) populärt hållna bok<br />
om västgötska binamn, en uppsats om binamn från Ångermanland av Berth<br />
Henriksson (1973) och, delvis, för en uppsats om hypokorismer och om binamn<br />
bildade av ortnamn i norra Ångermanland av Karl-Hampus Dahlstedt<br />
(1965) och en avhandling om ortsboöknamn av Lars-Erik Edlund (1985). En<br />
föregångare på området folkligt namnskick är Personnamn i vardagslag. Studier<br />
över sydsvenska personnamn utgivna av J. A. Lundell (1932–44).<br />
Vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, Namnarkivet,<br />
finns en del mindre, osystematiska samlingar av finlandssvenska personnamn<br />
(Navne i Norden s. 50). Där finns också samlingar ur främst fogderäkenskaper,<br />
som innehåller binamn (e-brev från Leila Mattfolk 2011.08.24).<br />
Vid Folkkultursarkivet i Helsingfors förvaras de insända svaren från två frågelistor,<br />
som är av intresse i sammanhanget. En frågelista om finlandssvenska<br />
personnamn sändes ut och publicerades år 2000 som Folkkultursarkivets pristävling<br />
nr 41. Frågorna rörde både officiella förnamn och smeknamn. 134 svar<br />
sändes in. De insända uppgifterna rör, trots termen smeknamn, både smeksamma<br />
namn(former) och mer eller mindre nedsättande binamn. (Se Gustafsson<br />
2000, 2001.) I en tidigare frågelista, Folkkultursarkivets pristävling nr 26,<br />
1985, efterfrågades förutom hälsningsord och hälsningsgester, tilltal och titulering<br />
även »binamn, öknamn och ortsboöknamn» (Mara & Huldén 2000 s. 3).<br />
Materialet beskrivs kortfattat av Johanna Mara och Lena Huldén (a.a. s. 29–<br />
43.)<br />
Översikter över svenska binamn fram till 1900-talet ingår i Ivar Modéers<br />
handbok (1989 s. 50–52, 96–118). Översikter över fornsvenska binamn är en<br />
uppsats av Elof Hellquist (1912), som delvis är uppställd på samma sätt som
Change language