NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

94 Lennart Ryman
6. Norska ordböcker och samlingar
För litteratur som omfattar hela Norden, se avsnitt 2. För litteratur om Västnorden,
se avsnitt 3. Det bör också nämnas att SMP och SMPs omfattar namn från
de fram till 1600-talet norska landskapen Bohuslän, Härjedalen och Jämtland.
En översikt över personnamnen i runinskrifterna från Bryggen i Bergen är
utförd av Kjersti Markali (1983). Attribut till personnamn behandlas i kap. 6 (s.
86–93). Binamn i Sverres saga behandlas av Gudlaug Nedrelid (2012) i denna
volym.
I sin bok om personnamn från Västnorge i diplom och räkenskaper 1450–
1550 ger Egil Pettersen (1981 s. 73–89) även en översikt över identifierande
tillägg till förnamnet, däribland binamn. En liknande studie för 1500-talets Bohuslän
presenteras av Tom Schmidt (1982). Se även Ragnvald Iversen (1950)
för uppgifter om 1500-talets Trondheim.
I Navne i Norden (s. 72) uppges att det i Institutt for namnegransking i Oslo
finns sedelsamlingar över »person og tilnamn», men att dessa är nyligen påbörjade
och bara innehåller spridda uppgifter. Vidare att det vid Nordisk institutt,
Trondheim finns två insamlade listor över »utnamn» (s. 90).
Samlingar av binamn från 1900-talet vid mindre orter förtecknas och behandlas
av Ola Stemshaug (1984) och Eigel Gundersen (2005). Fler framställningar
om binamn i Norge omtalas av Ivar Utne (2005). Binamn bildade av ortnamn
behandlas av Botolv Helleland (1984) på grundval av ett material från
Hardanger. En studie över binamn i en idrottsförening 1913–2005 har utförts
av Ingunn Wetterstad (2005).
Helge Refsum (1928, 1931) tar upp material från polisens tryckta cirkulär
Polititidende och från ett kortregister över öknamn vid Oslos politikammare.
Åtminstone från år 1927 och 1929 har Polititidende ett register över öknamn
(Refsum 1931 s. 9). Refsum tar även upp öknamn bland »tatere» eller »fantefolk»
– med nutida svensk terminologi resande(folk) – och från skilda områden
och källor (a.a. s. 4 ff.).
7. Danska ordböcker och samlingar
För litteratur som omfattar hela Norden, se avsnitt 2. En undersökning av personnamn
i vikingatida runinskrifter och i förlederna till torp-namn företas i Michael
Lerche Nielsens ph.d.-avhandling (1997, se särskilt s. 47–55, 138–156
med hänvisningar till materialsamlingen).
Medeltidens och vikingatidens danska binamn och släktnamn täcks av en
särskild del i två band av Danmarks gamle Personnavne med undertiteln Tilnavne
(DGP 2), utgiven 1949–64. Det bör också nämnas att SMP och SMPs
omfattar namn från de fram till 1600-talet danska landskapen Skåne, Blekinge
och Halland.
DGP är ett omfattande och noggrant utfört arbete. Från svensk utgångspunkt
slås man med avund av att det är utfört och avslutat. En brist är dock att DGP