NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

More documents

Recommendations

Info

92 Lennart Ryman Finnurs semantiska indelning kan sägas vara belysande i somliga fall och problematisk i andra. Det hela kompliceras av att en stilistisk aspekt förs in med »almindelig rosende tilnavne» och »almindelig nedsættende tilnavne». Indelningsproblemen illustreras av att Frið-Froði förs till »åndelige egenskaber» och (Froði) hin Friðsami till »rosende tilnavne», trots att de avser samma mytiska person. Bernhard Kahles samling är upplagd som ett slags supplement till Finnurs samling. Den går ca 100 år längre fram i tiden (till ca 1400) och tar upp belägg även från diplom och från norska texter. Dessutom tar den upp namn som förbisetts av Finnur eller där Kahle vill ge en ny tolkning. Namnen är indelade i samma klasser som Finnurs samling. Det finns ett alfabetiskt register (s. 256 ff.). Finnur Jónsson (1926) har också företagit en särskild genomgång av det västnordiska personnamnsförrådet före år 900; källan är framför allt Landnámabók. I ett sista avsnitt behandlas binamnen (s. 226–244). 2 E. H. Linds ordbok över norsk-isländska personbinamn från medeltiden (Lind Bin., utg. 1920–21) är alfabetiskt uppställd. Den tar upp belägg ända fram till medeltidens slut. En förtjänst är att efterleder är ordnade alfabetiskt samman med uppslagsorden. Se t.ex. de många sammansättningarna på -nef, -nefr. Även om Linds ordbok väl fortfarande är det standardverk som man i första hand går till har den naturligtvis åldrats. Ett problem framgår av Gudlaug Nedrelids (2012) bidrag i denna volym: att vissa uppslagsformer saknas, eftersom de handskrifter ur vilka de är hämtade inte har beaktats av de utgåvor som Lind har använt. Se även Lena Petersons omdöme (1984 s. 16) att »en stor del av de källutgåvor som Lind har excerperat inte är diplomatariskt tillfredsställande». Fornvästnordiska binamn med tolkningar finns även i Fritzners ordbok med supplement, liksom i Ordbog over det norrøne prosasprog, som i preliminär form är tillgänglig på Internet. Ortnamn som binamn behandlas av Eyvind Fjeld Halvorsen (1975). En studie över binamn bildade av starkt böjda adjektiv och dessas kasusböjning har utförts av Karin Fjellhammer Seim (1987). I tre uppsatser behandlar Gudlaug Nedrelid binamn i Heimskringla: i två (2002 och 2006) rör det sig om binamn på kvinnor, i en (2009) om titlar, personbeteckningar o.d. som apposition till förnamn, vilka hon hävdar bör räknas som binamn. <strong>Binamn</strong> på kvinnor respektive s.k. prefigerade binamn burna av män i Njáls saga behandlas av Agneta Ney (2004, 2008). Närmast inom området litterär onomastik rör sig Diana Whaley (1993); det rör sig om bruket av binamn i sagalitteraturen. 2 Om personnamn i Landnámabók, se även Magnus Olsen 1934, Ola Stemshaug 1983 och Michael Lerche Nielsen 1997 s. 147 f.
Nordiska personbinamnsordböcker och personbinamnssamlingar 93 4. Isländska ordböcker och samlingar Om medeltida binamn, se avsnitt 2 och 3. I Navne i Norden (s. 57 ff.) omtalas inga personnamnssamlingar. Enligt Finnur Jónsson (1907 s. 162) har binamn blomstrat på Island fram till hans egen tid. Han nämner en förkommen lista på hundratals binamn från Reykjavik. I en avhandling av Kendra Willson (2007) behandlas framför allt nicknames (isl. gælunöfn) med vilket författaren huvudsakligen avser smekformer/hypokorismer (se s. 5 ff.). Verket baserar sig i första hand på en förfrågan om isländska gælunöfn, som sändes ut till informanter år 2000 från Þjóðminjasafn Íslands. Ca 140 svar sändes tillbaka. Den utsända texten efterfrågar framför allt hypokorismer och andra <strong>bildning</strong>ar till officiella namn, men det insända materialet omfattar också andra typer av binamn (se Willson 2007, bl.a. s. 24 ff., 30, 39, 63–101, 138 f., 142; se även Willson 2008). Willson (2007 s. 13) ger följande hänvisningar till samlingar och litteratur: En binamnssamling finns vid Orðabók Háskólans vid Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Den större delen av den torde vara sammanställd av författaren Þorbergur Þorðarsson. Studier av binamn under 1900-talet har utförts av Christopher Hale (1981) och Bragi Jósepsson (2004). 3 5. Färöiska ordböcker och samlingar Om medeltida binamn, se avsnitt 2 och 3. I Navne i Norden (s. 55 f.) omtalas inga personnamnssamlingar. Enligt Anfinnur Johansen (1999 s. 243 f.) är det mycket känsligt att samla in öknamn i ett så litet samhälle som det färöiska. Visst insamlande har ändå skett, men Johansen uppger inte huruvida detta material är tillgängligt. I en uppsats behandlar Eivind Weyhe (2010) binamn bildade av ortnamn i äldre tid. Material av intresse finns i den »indberetningssamling» som förvaras vid Institut for navneforskning i Köpenhamn (se avsnitt 7). På grundval av detta redogörs i Dansk Navneskik (1899 s. 93 f.) kortfattat men intressant för färöiskt muntligt personnamnsskick (se även Weyhe 2010 s. 139 f.). För en del av den färöiska samlingen i Köpenhamn redogör Bente Holmberg (2002). Av intresse i sammanhanget är också Djurhuus (1960) om färöiska inbyggarbeteckningar. 3 Willsons hänvisningar till Þorbergur Þorðarssons (1975 s. 509–521) hembygdsskildringar i Í Suðursveit och till Guðni Jónsson 1944–48 är något missvisande. De nämnda sidorna i den förra omfattar person- och ortsregistret till samlingsutgåvan 1975, vilket sällan eller aldrig har binamn som uppslagsord. (Att verkets personnamnsskick vore värt ett närmare studium står dock klart.) Den senare redogör bl.a. för beteckningar på besättningar och fartyg bildade till namn på fiskelägen (verstöðvar) och båtplatser (lendingar).
Page 1 and 2:
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst
Page 3 and 4:
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn Uppkomst,
Page 5 and 6:
Innehåll Förord . . . . . . . . .
Page 7 and 8:
Förord Institutet för språk och
Page 9 and 10:
Binamn i Norden 9 Binamn i Norden E
Page 11 and 12:
Binamn i Norden 11 Hur skall man se
Page 13 and 14:
Binamn i Norden 13 Intressant nog k
Page 15 and 16:
Binamn i Norden 15 En intressant gr
Page 17 and 18:
Binamn i Norden 17 på kvinnor i Nj
Page 19 and 20:
Binamn i Norden 19 Entzenberg, Sonj
Page 21 and 22:
Binamn i Norden 21 Stockholms stads
Page 23 and 24:
Bynames as an expression of identit
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Zaitunisa : Olive Zaitun : No meani
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Coming to grips with the multifacet
Page 41 and 42: Coming to grips with the multifacet
Page 49 and 50: Personbinamn i vikingatida runinskr
Page 65 and 66: Binamn på vikingatida runstenar 65
Page 89 and 90: Nordiska personbinamnsordböcker oc
Page 91: Nordiska personbinamnsordböcker oc
Page 111 and 112: Johannes, dictus Kalf, hujus loci d
Page 143 and 144:
Johannes, dictus Kalf, hujus loci d
Page 145 and 146:
Nokre personlege tilnamn i Sverreso
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Namn och språk i multietnisk milj
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Språk och namn i multietnisk milj
Page 177 and 178:
Språk och namn i multietnisk milj
Page 179 and 180:
Ortbinamn 179 Ortbinamn En diskussi
Page 181 and 182:
Ortbinamn 181 stilistisk gradering
Page 183 and 184:
Oppsummering 183 Oppsummering Av To
Page 185 and 186:
Oppsummering 185 Ett av delemnene f
Page 187 and 188:
Oppsummering 187 Deltagarlista Silv
Page 189 and 190:
Oppsummering 189 Författarna Eva B
Page 191 and 192:
Oppsummering 191 Förkortningar
Page 193 and 194:
Oppsummering 193 NORNA-rapporter 1.
Page 195 and 196:
Oppsummering 195 46. Nordisk namnfo
Page 197 and 198:
Oppsummering 197 85. Namn och kultu
show all

NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?