NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

More documents

Recommendations

Info

<strong>88</strong> Magnus Källström ible to divide the names studied into six semantic groups, based on whether they express (1) physical characteristics; (2) mental characteristics; (3) home district, birth place or temporary place of residence; (4) function in the family; (5) function in society; or (6) certain situations, events, habits or ways of speaking. In the present study, these semantic groups of bynames are compared with the different roles represented in the inscriptions, in order to find possible correlations. Although the sample is small, certain patterns seem to emerge. Physical and mental characteristics are associated with all four roles in the inscriptions, but predominate in the case of the individuals commemorated. Bynames alluding to function in society can also be found in all roles, but are most prominent in conjunction with the name of the sponsor. In this role we also find most of the records of appositions denoting kinship. It seems reasonable to assume that the occurrence of bynames on rune stones was dependent on choices made by the surviving relatives, who firstly named themselves with appositions conveying status and kinship (and probably including claims of inheritance). Bynames based on physical and mental characteristics typically refer to the deceased, and do not always have a commendatory or flattering sense. It has previously been suggested that bynames with this kind of negative meaning were originally coined in special environments, for example ‘among the lads’ on a Viking ship. Through the subsequent achievements of the person in question, the former nickname might later have become a mark of honour, which could explain the occurrence of this kind of byname even on high-status Viking Age monuments. The combination of forename and byname is very rare in memorial inscriptions in Sweden. In Uppland and Södermanland it only occurs in 0.5–1 per cent of runic inscriptions, and in Småland and Västergötland in 5–6 per cent. In runic memorial texts, a person is normally called by one name only, a forename or an original byname. The adoption of both forename and byname in certain inscriptions can thus be seen as an intentional break from this norm, probably chiefly to proclaim status in various ways, but in some cases certainly to distinguish the person in question from others with the same forename.
Nordiska personbinamnsordböcker och personbinamnssamlingar 89 Nordiska personbinamnsordböcker och personbinamnssamlingar – i går och i morgon Av Lennart Ryman 1. Inledning Syftet med denna uppsats är dels att ge en översikt över existerande ordböcker och samlingar som tar upp nordiska binamn, dels att inleda en diskussion om hur dessa skulle kunna användas i framtiden och om hur nya samlingar skulle kunna byggas upp. Översikten är knappast heltäckande men förhoppningsvis användbar. Jag tar även upp litteratur om binamn, i den mån som det rör sig om arbeten som ger uppgifter om samlingar eller som är översiktliga eller heltäckande i någon bemärkelse. Utan tvivel kunde urvalet ha varit mer konsekvent. Vad som är ett binamn (danskt och norskt tilnavn, tilnamn) är synnerligen omdiskuterat. 1 Denna översikt styrs helt enkelt av vad de insamlande forskarna själva har ansett vara binamn (ibland med användande av mer allmänspråkliga ord som svenska öknamn eller norska utnamn). Ofta tar samlingarna inte upp de omdiskuterade kategorierna patronymika och metronymika (som vanligen behandlas tillsammans med övriga belägg för förnamn), ortnamn med preposition (som får sökas i ortnamnssamlingar) och sådana attribut till förnamn som bedöms vara icke-namn. Däremot behandlas släktnamn ofta tillsammans med binamn i samlingar från äldre språkskeden, mer eller mindre av nödvändighet. Översikten omfattar inte namn tillhörande icke-nordiska språk. Det bör dock nämnas att samlingarna till Sveriges medeltida personnamn (SMPs) innehåller ett rätt stort antal finska tillnamn (se SMP under Heike för exempel) och att andra bandet av Danmarks gamle Personnavne (DGP 2) och SMPs även innehåller tyska tillnamn (mestadels släktnamn, se SMP under Herman för exempel). De existerande samlingarna är uppbyggda efter tidsskikt (och i någon mån språkstadier) och efter geografiska områden. Den geografiska indelningen följer ofta riksgränser snarare än språkgränser. I de följande avsnitten sker en summarisk behandling av ordböcker och samlingar. I avsnitt 2 behandlas främst urnordisk och runnordisk tid och i avsnitt 3 fornvästnordiskan. Därefter behandlas respektive nationalspråk med föregå- 1 Lägg märke till att i modern svensk namnforskning – och så även i denna översikt – tillnamn används som en överordnad term, innefattande både binamn och släktnamn. Se vidare om personnamns<strong>terminologi</strong> Eva Brylla (2012) i denna volym.
Page 1 and 2:
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst
Page 3 and 4:
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn Uppkomst,
Page 5 and 6:
Innehåll Förord . . . . . . . . .
Page 7 and 8:
Förord Institutet för språk och
Page 9 and 10:
Binamn i Norden 9 Binamn i Norden E
Page 11 and 12:
Binamn i Norden 11 Hur skall man se
Page 13 and 14:
Binamn i Norden 13 Intressant nog k
Page 15 and 16:
Binamn i Norden 15 En intressant gr
Page 17 and 18:
Binamn i Norden 17 på kvinnor i Nj
Page 19 and 20:
Binamn i Norden 19 Entzenberg, Sonj
Page 21 and 22:
Binamn i Norden 21 Stockholms stads
Page 23 and 24:
Bynames as an expression of identit
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Zaitunisa : Olive Zaitun : No meani
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38: Bynames as an expression of identit
Page 39 and 40: Coming to grips with the multifacet
Page 49 and 50: Personbinamn i vikingatida runinskr
Page 65 and 66: Binamn på vikingatida runstenar 65
Page 87: Binamn på vikingatida runstenar 87
Page 91 and 92: Nordiska personbinamnsordböcker oc
Page 111 and 112: Johannes, dictus Kalf, hujus loci d
Page 139 and 140:
Johannes, dictus Kalf, hujus loci d
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Nokre personlege tilnamn i Sverreso
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Namn och språk i multietnisk milj
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Språk och namn i multietnisk milj
Page 177 and 178:
Språk och namn i multietnisk milj
Page 179 and 180:
Ortbinamn 179 Ortbinamn En diskussi
Page 181 and 182:
Ortbinamn 181 stilistisk gradering
Page 183 and 184:
Oppsummering 183 Oppsummering Av To
Page 185 and 186:
Oppsummering 185 Ett av delemnene f
Page 187 and 188:
Oppsummering 187 Deltagarlista Silv
Page 189 and 190:
Oppsummering 189 Författarna Eva B
Page 191 and 192:
Oppsummering 191 Förkortningar
Page 193 and 194:
Oppsummering 193 NORNA-rapporter 1.
Page 195 and 196:
Oppsummering 195 46. Nordisk namnfo
Page 197 and 198:
Oppsummering 197 85. Namn och kultu
show all

NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?