NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

82 Magnus Källström
Kāra sunn, nom. osmuntr kara sun U 956, osmuntr ' kara sun Gs 11
Grupp 4 (övriga):
VīfrīðaR/-freðaR sunn, gen. kata uifrþaR …un… Sm 144
Attribut av denna typ är alltså vanligast i grupp 1 dvs. bland runstensresarna
(15 exempel, varav två avser samma person). Det är också endast här som det
förekommer exempel på andra släktskapsord än sunn, nämligen arfi och dōttiR.
Bland de ihågkomna (grupp 2) finns 8 belägg, varav två avser en och samma
person. Bland ristarna (grupp 3) är de inte fler än 4, och även här syftar två av
exemplen på samma person. Ett enda exempel har jag fört till grupp 4, men eftersom
det är osäkert i vilken ordning inskriften skall läsas kan det också tillhöra
grupp 3 (se vidare Källström 2007 s. 163, 220).
Om denna typ av attribut uppfattas som binamn blir kategori 4 (funktion i
familjesammanhang) den helt dominerande i undersökningen.
Slutsatser
Som väl har framgått är materialet relativt sprött och urvalskriterierna har därför
en stor påverkan på det slutgiltiga resultatet. Om man väljer att endast använda
de namn som faller inom den vanliga definitionen för binamn dominerar
fysiska karakteristika (kategori 1) och funktion i samhället (kategori 5), men
om attribut av typen ī Vīkhūsum och Kāra sunn inkluderas kommer i stället
hemort, födelseort, tillhåll (kategori 3) samt funktion i familjesammanhang
(kategori 4) att bli de vanligaste.
Fysiska karakteristika finns i alla grupper, men är särskilt framträdande
bland de ihågkomna (grupp 2). Det är också egentligen endast här som det förekommer
ett märkbart inslag av psykiska karakteristika. Funktion i samhället
finns i alla fyra grupper, men är mest framträdande bland runstensresarna
(grupp 1), där det är lika vanligt som binamn syftande på kroppsliga egenheter.
Här finns dessutom en tydlig tendens till att använda attribut som anger släktskap
(kategori 4, funktion i familjen).
Även om siffrorna är små tror jag att det går att dra några slutsatser, nämligen
att förekomsten av olika typer av binamn eller binamnsliknande attribut har ett
samband med de roller som förekommer i runinskrifterna. Variationen måste
främst bero på de val som de efterlevande har gjort, eftersom de tillsammans med
ristarna är de enda som har kunnat påverka inskriftens utformning. När runstensresarna
namnger sig själva väljer de att inkludera binamn och binamnsliknande
attribut som anger funktion i samhället samt släktskap, vilket i båda fallen rimligtvis
har haft en statusindikerande funktion. När det gäller släktrelationer kan
det särskilt noteras att det alltid är rollen av son, dotter eller arvinge som framhävs
i de binamnsliknande attributen (inga mer avlägsna släktrelationer), vilket
är ett tecken på att arvsanspråk kan ha funnits med i bilden.