NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Personbinamn i vikingatida runinskrifter 57<br />
lich der dichterische Sprachgebrauch sich in Antonomasie auch dieser Ausdrücke<br />
statt der eigentlichen Idionyme bedienen konnte». Karakteristiskt för<br />
den fornnordiska poesin är som bekant i överensstämmelse härmed en påfallande<br />
förkärlek för omskrivningar, täcknamn och beskrivande namn och epitet.<br />
Då de vikingatida runinskrifterna genremässigt torde befinna sig närmare ett<br />
poetiskt språkbruk än vad som är fallet för merparten av de texter som ligger<br />
till grund för namnkorpusen i Lind och Lind Bin. (undantaget fingerade och<br />
mytiska namn) vore det inte förvånande om dessa uppvisade en mer utbredd<br />
absolut användning av binamn än den senare. Det förefaller inte osannolikt att<br />
runstensgenrens stil skulle föredra ett namn där handskrifterna mycket ofta<br />
nämner två. Det rör sig om en genre som intresserar sig för att ge en kärnfullt<br />
stiliserad bild av en i regel mer eller mindre heroiserad gestalt för allmän beskådan<br />
och som därför nämner denna liksom de efterlevande som åtnjuter äran<br />
av att vara dess ättlingar o.dyl. med det namn som personen en gång gjorde sig<br />
känd under i omvärlden. Medeltidens textförfattare ser det däremot i allmänhet<br />
som sin uppgift att officiellt korrekt dokumentera personuppgifter och anger<br />
därmed personernas huvudnamn vid sidan av det åtminstone efter barndomen<br />
och utanför familjekretsen förmodligen ofta nog dominerande binamnet.<br />
2.6 Hur många absolut använda binamn i runinskrifterna?<br />
Kunde man föreställa sig en fördelning mellan huvud- och binamn i runinskrifterna<br />
som någorlunda svarade mot den i de fornvästnordiska handskrifterna? I<br />
så fall borde runinskrifterna uppvisa ca 948 mansbinamn (71 % av 1 335), varav<br />
ca <strong>88</strong>2 absolut använda, och ca 95 kvinnobinamn (21 % av 445), varav ca<br />
94 absolut använda (jfr tab. 3 och 4 i avsn. 2.3). Bland mansnamnen finns<br />
mycket riktigt ett större antal kandidater till binamnskategorin, om än inte så<br />
många som runt 70 %, snarare ca 22 % (omkr. 290 namn). Några tydliga exempel<br />
visas i tabell 5.<br />
Tabell 5. Exempel på tänkbara absolut använda mansbinamn i de vikingatida runinskrifterna.<br />
Namn (NRL s.v.) Signum Tolkning<br />
Auðgi DR 278 ’den rike’<br />
Austmaðr J RS1928;66 ’man från öst’<br />
Bialfi N 244 ’pälsen’<br />
Biarnhǫfði U 1045, U 1113 ’han med björnhuvudet’<br />
BillingR DR EM85;377 ’tvillingen’<br />
Bisi Ög 181 ’anföraren’<br />
Biūrr N 184, Sm 107 ’bävern’<br />
Blesi U 644, U 654 ’han med bläsen’<br />
BlæikR Sö 309, U 1143 ’blek’<br />
Bōsi DR 268, DR EM85;306, DR M29 ’fyllig, knubbig karl’<br />
Bruddr<br />
Brūni<br />
Ög 133, U 530<br />
DR 400, Nä 26, Sö 55, Sö 187, Sö Fv 1958;<br />
242, U 699, U 438, U 716, U 763, U<br />
764, U 939, Vg 198, Ög 60, Ög 92<br />
’brodden’<br />
’den brune’
Change language