NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Ortbinamn 181
stilistisk gradering av ortnamn och alternativa ortnamn. Om två namn burna
av ett och samma objekt befinner sig på så att säga samma statusnivå, kan de
beskrivas som alternativa ortnamn, men det är svårt att peka ut det ena som det
»riktiga» namnet och det andra som ett binamn.
Forskningsfrågor
I nedanstående frågeformuleringar används genomgående termen ortbinamn
utan hänsyn tagen till de inskränkningar, problem och alternativa termer som
nämnts ovan. Vilken av de diskuterade termerna med tillhörande namnförråd
som bäst träffas av eller lämpar sig för de olika frågorna nedan kan och bör diskuteras
framöver. Här ställer jag bara frågorna.
• I vilka miljöer (urbant–ruralt) och i vilka delar av ortnamnsförrådet finns
ortbinamn? Är somliga objektstyper och ortnamnskategorier mer benägna
än andra att anamma parallella binamn? Vilka då och varför? Har
t.ex. städer, sjöar, floder, hus, byar, gator, åkrar, ängar binamn i lika hög
grad?
• Hur skiljer sig ortbinamn från »vanliga» ortnamn, när det gäller namnens
ålder, distribution, språkliga bildning, stilistiska nivå, bruk och funktion?
• Metod: Att diskutera metod och genomförande är knappast meningsfullt
förrän ett tänkt projekt eller en konkret forskningsuppgift närmare har utkristalliserats
(jfr frågorna ovan och nedan). Men faktorer att beakta kan
vara t.ex. insamling (hur, var, vad?), analys (hur, av vad och med vilket
syfte?), presentation av material och resultat (var, hur och för vilka?). Det
är väl känt att vår kunskap om ortbinamnen och de inofficiella namnen inte
är lika stor som den om vanliga och officiella ortnamn. Det kanske också
är så att de först nämnda typerna av namn berör och intresserar andra grupper
av människor, vilka gärna bör få ta del av forskningresultaten på ett eller
annat sätt.
• Är ortbinamn intressanta? Är de värda att utforska? Varför? Vad kan vi
lära oss av ortbinamnen och deras bruk?
• Hur kan man motivera en ekonomisk satsning på forskning om ortbinamn:
ett projekt med en forskningsansökan, ett avhandlingarbete? Vad får samhället
tillbaka? Finns det – krasst uttryckt – någon »samhällsnytta» med
forskning om ortbinamn?
De två sistnämnda frågekomplexen kan tyckas besynnerliga och måhända besvärande,
men icke desto mindre menar jag att de måste ställas (i detta och liknande
sammanhang). Att deltagarna i symposiet visade intresse för en möjlig
framtida satsning på utforskning av ortbinamn är föga förvånande. Här finns
mängder av små och stora onomastiska problem att fördjupa sig i. Men bidragsgivare
och avnämare finns i stor utsträckning utanför kretsen av aktiva namn-