NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

176 Mats Wahlberg
gripande språksociologiska undersökningar. Speciellt för Angered är det stora
antal språk som talas där. Undersökningen av ortnamnsbruket i Angered är en
del av ett större projekt om barnens språk i stadsdelen.
Barn har ofta egna inofficiella ortnamn. Förmodligen kan vi alla, om vi anstränger
oss, dra oss till minnes ett antal sådana namn från vår egen barndom.
Kanske det då oftast rör sig om namn på lokaler som de vuxna inte alls har
några namn på, och då kan man ju inte betrakta dessa namn som ortbinamn.
Men naturligtvis finns det också exempel på att barn har egna namn på lokaler,
som också har officiella vuxennamn. Om nu barnen inte alls känner till de officiella
namnen, kan man ur barnens perspektiv knappast betrakta deras ortnamn
som ortbinamn, men väl ur de vuxnas perspektiv, om dessa nu får reda
på att namnen existerar. Jag menar alltså att begreppet ortbinamn kräver att
man också känner till det andra eller de andra namnen på den namngivna lokalen.
Kunskap om namnens betydelse
Tvärt emot vad Bent Jørgensen (2002 s. 176 f.) har kommit fram till i en undersökning
från Köpenhamn, visar det sig att kategorinamnsprincipen var en viktig
faktor för barnen i Angered, när det gäller förståelsen av gatunamnen i deras
närmiljö. Det rör sig om en semantisk kategori som barnen själva kunde identifiera,
nämligen kryddor. Kategorin jordbruksredskap, som innehåller många
försvunna termer knutna till det gamla bondesamhället, var däremot problematisk
för barnen. Detta kan kanske vara en tankeställare för de namnberedningar
runtom i landet som gärna vill lyfta fram gammal lokal kultur. Inte bara barn
utan nog också vuxna kan ha svårt att förstå innebörden i Fjäderharvsgatan
och Länkharvsgatan, för att inte tala om att så likartade namn kan vara svåra
att hålla isär som språkliga och lokaliserande enheter. Den eventuella pedagogiska
intentionen bakom sådan namngivning tycker jag knappast uppväger de
praktiska problemen med ett stort antal sådana namn inom ett begränsat område.
Att Manne Eriksson, arkivarie vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,
var ledamot av namnberedningen i Uppsala, när gatorna i den nya stadsdelen
Valsätra skulle ges namn 1966, ligger säkert bakom t.ex. namnen Billvägen,
Linrepevägen, Ristparken, Rotyxvägen och Stackmästarvägen. Förutom att de
begrepp som ingår i förlederna säkert är totalt okända för de flesta människor,
är det knappast särskilt lätt att här identifiera kategorin jordbruksredskap. Ett
obegripligt förhistoriskt bynamn, som inte har så många språkligt liknande
grannar, har lättare att fungera som ett funktionellt ortnamn. Men nu var det
kanske inte i första hand kategorinamnsprincipen som här skulle skärskådas.
Barnens inofficiella namn
Att barnen i Angered verkligen tagit till sig kryddnamnen, t.ex. Kaprisgatan
och Paprikagatan, visas av att de använder kortformer (smekformer) av nam-