NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Namn och språk i multietnisk miljö 171
Möjligen kan man genom dessa få exempel se en tendens att äldre uttal bevaras
längre i etablerade ortnamn än i språket i stort. Kanske är det så att man vid uttal
av ortnamn respektive av ord i övriga språket ansluter sig till olika normer.
Tänkbart är att den språkliga normen för hur man uttalar allmänt kända, etablerade
ortnamn inte primärt är kamratgruppen utan en äldre generation, kanske
representerad av de svenskar som bott länge i området och i sitt språk har ett
äldre, mer lokalt uttal av ortnamnen. Möjligen är det så att man, genom att tillägna
sig detta äldre, lokala uttal av vissa ortnamn, markerar tillhörighet med sin
stadsdel. Denna uttalsmässiga diskrepans visar även på namnens särställning
som egen kategori i språket. Kanske kan denna uttalsmässiga skillnad mellan
officiella ortnamn å ena sidan och ord i övriga språket å andra sidan ses som
uttryck för namnbrukarnas förhållningssätt gentemot den hegemoniska makten,
här representerad av de officiella namnen. Jfr Berg & Vuolteenaho 2009 s.
11.
Fortsatt forskning
Detta pilotprojekt kommer att ligga till grund för en större undersökning av
barns och ungdomars språk i den mångkulturella stadsdelen Angered. Undersökningen
kommer i stora drag att behandla språk och identitet hos barn, ungdomar
och unga vuxna i Angered. Den multietniska varietetet som talas i Angered
kommer att sättas i relation dels till den traditionellt göteborgska varieteten,
dels till svenskt standardspråk. Äldre inspelat material (från 1997 och
från 2003) av ungdomar från samma område ger i kombination med nyinspelat
material möjlighet att göra återinspelningar av tre åldersgrupper och undersöka
språkförändring över tid, s.k. real time change.
Inom ramen för denna studie kommer även de officiella och inofficiella ortnamn
barnen och ungdomarna använder att studeras utifrån hypotesen att barnens
hantering av ortnamn möjligen kan användas som en ingång till deras
språk i övrigt.
Som nämnts ovan tycks det föreligga viss variation av hur namn uttalas jämfört
med ord i övriga språket. Detta kommer att vidare undersökas genom ytterligare
analys. Intressanta frågeställningar är ifall detta säger något om huruvida
barnen och ungdomarna ansluter sig till olika normer vid uttal av namn
respektive ord i övriga språket. Kan man av en sådan analys dra slutstser om
hur meddelarna definierar sin identitet dels som en del av kamratgruppen, dels
som Angeredsbo?
I detta arbete kommer även de inofficiella ortnamn barn och ungdomar använder
att studeras. Materialet från Angered kommer att kompletteras med intervjuer
med barn från två andra stadsdelar i Göteborg, som har en annan socioekonomisk
struktur än vad Angered har. Dessa kompletterande intervjuer
kan utgöra utgångspunkt för en diskussion om huruvida namnbrukarna och
namnbildarnas multikulturella bakgrund spelar någon roll för vilka namn man
ger platser i omgivningen och för hur dessa namn bildas.