NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Namn och språk i multietnisk miljö 169
vårt åldersmässigt homogena material, men påpekas kan att barnen själva anger
att de inofficiella namnen de använder inte brukas av vuxna.
De ortnamn de flesta av de undersökta barnen behärskar bäst är namnen i den
absoluta närmiljön. Det är framförallt gatornas och gårdarnas namn de bäst
känner till och använder. De är även väl förtrogna med namnen på de närliggande
bostadsområdena i Angered, och de flesta kunde peka ut dem på kartor.
Även namnen på de olika skolorna inom stadsdelsnämndsområdet Gunnared
ingick i barnens namnrepertoar. Det syns dock en tydlig skillnad mellan barnen
i de olika bostadsområdena; meddelarna i Lövgärdet uppvisade betydligt större
kunskap om gatunamnen i närmiljön än vad meddelarna i Angereds centrum
gjorde. Barnen från Angereds centrum var mer förtrogna med namnen på angränsande
bostadsområden och närliggande skolor än med namnen på närliggande
gator. Värt att notera är även att de intervjuade barnen som bor nära Angereds
centrum, som svar på en direkt fråga, uppgav att de bor i Göteborg
medan barnen i Lövgärdet på ett annat sätt tycks identifiera sig med bostadsområdet
och som svar på samma fråga i högre utsträckning uppgav att de bor i
Lövgärdet. En flicka svarade att hon bor i »Sverige, Göteborg, Lövgärdet, Mejram[gatan]».
Det förefaller inte vara någon könsskillnad när det gäller namnkunnande
i närmiljön.
Nordost om Angered ligger Vättlefjäll, som är ett av de större friluftsområdena
i Göteborgsregionen. Här finns både vandringsleder och badplatser vid de
många sjöarna. Det framgår av intervjuerna att barnen inte känner till detta område
och inte heller namnen på de sjöar som finns där.
Alla barnen uppger att de åker in till centrala Göteborg ibland, med eller utan
sina föräldrar. De uppvisar förtrogenhet med namnen på kända platser såsom
nöjesparken Liseberg, paradgatan Avenyn, det stora köpcentrumet Nordstan,
parken Slottsskogen och Hisingen, där stora affärscentrum finns. Barnen känner,
av förklarliga skäl, till färre fjärrnamn än närnamn. Här tycks det inte föreligga
någon skillnad mellan informanterna från de olika bostadsområdena,
men en tendens verkar vara att pojkarna, som har större möjlighet att röra sig i
Göteborgs centrum utan sällskap av föräldrar, uppvisar större förtrogenhet med
fjärrnamnen. När det gäller dessa namn på platser i centrala Göteborg tycks
barnen inte använda några inofficiella namn, vilket naturligtvis barn bosatta i
Göteborgs centrum gör. Det inofficiella namnet Lisse för nöjesparken Liseberg
är etablerat både bland barn boende i centrum och i vissa andra söderut belägna
förorter, men ingen av våra informanter använde detta namn.
Olikheter i uttal mellan ortnamn och appellativ
Det finns åtskilliga drag i barnens språk som skiljer sig från gängse göteborgska
och som inte heller kan härledas till något bestämt språk, exempelvis
ett annat prosodiskt mönster eller tendensen att förlänga korta vokaler och att
förkorta de långa. Här förefaller den språkliga normen vara det språk som talas
i kamratgruppen och av äldre barn på skolgården.