NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Namn och språk i multietnisk miljö 167
Barnen i Angered rör sig i huvudsak i den omedelbara närmiljön, dvs. den
miljö som utgörs av bostadsgator med tillhörande gårdar, torg, närliggande lekplatser
och själva skolområdet. I de stora, närliggande skogsområdena vistas de
inte själva. En informant uppgav att han plockat blåbär där med sina föräldrar
några gånger, men för övrigt använder barnen inte dessa områden som lekplats
i någon större utsträckning. Endast två informanter berättade att de ibland leker
i ett litet skogsparti som de, på grund av skogspartiets storlek, kallar Lillskogen.
Leken förläggs istället företrädesvis till stadsmiljön, på de gårdar och lekplatser
som finns i anslutning till bostadshusen. Det är här man framförallt finner barnens
egna, inofficiella ortnamn.
I några fall har bokstävernas form givit upphov till jämförelsenamn; en gård
som enligt meddelarna är formad som ett u kallas U-gården, en annan gård har
på grund av sin form fått namnet H-gården och ytterligare en lång, smal gård
kallas I-gården.
I ett annat område i Angered är det färgen på de omgivande husen som inspirerat
namngivarna. Här finns Röda gården, Gula gården och Gröna gården.
Det hela kompliceras dock av att det finns flera Röda gården och Gröna gården.
Ofta tycks detta inte spela någon roll, men ibland, när kamratgruppen vidgas
och namnbrukarkretsen växer, uppstår missförstånd och ett förtydligande
behövs. »Då säger vi NNs gård istället» förklarar en informant.
Nära Angereds torg finns en gräsplan med fastgjutna träningsredskap, tänkta
för både vuxna och barn. Dessa är formade som stora, böjda bågar och spiraler
och de är gula och röda till färgen. På grund av sin utseendemässiga likhet till
både färg och form med bokstäverna i McDonalds logotyp kallas dessa ställningar
Macdonaldsgrejerna av barnen.
Dessa inofficiella namn används nästan uteslutande av barnen själva. De
vuxna känner till dem men använder dem, enligt informanterna, inte. I något
fall ogillas till och med namnet av de vuxna. Det gäller en liten närbutik som
kallas Araben, därför att dess innehavare kommer från ett arabiskspråkigt land.
Namnbildningar med suffix som -is och -an, exempelvis Rålis för Rålambshovparken
i Stockholm (se Nyström 2007 s. 21) saknas i vårt material.
Barnens inofficiella namn tycks kunna delas in i tre kategorier: ellipser av
officiella namn, jämförelsenamn och rent beskrivande namn. Fantasinamn av
den typ som beskrivs i Kaisa Tikkas (2008) material saknas. Vad detta beror på
är svårt att förklara. Kanske skiljer sig de olika barngruppernas sätt att leka åt.
En möjlighet är att namnbrukarkretsarna i vårt material är större, vilket kan få
till följd att rent beskrivande namn och jämförelsenamn grundade på likhet med
allmänt kända företeelser (t.ex. McDonalds och formen på bokstäver) fungerar
bättre än fantasinamn som syftar på mer interna lekar. Det är inte heller omöjligt
att de olika informantgruppernas språkliga bakgrund skiljer sig åt, och att
detta påverkar namngivningen.
Som framgår ovan är inga av de inofficiella namnen, trots namnbrukarnas
multikulturella bakgrund, bildade på något annat språk än svenska. Detta avviker
från de resultat som framkommit i den finska undersökning av den soma-