NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

164 Maria Löfdahl
guzz och vi säger: det blir en tjej och sen dom lär sig». Barnen är medvetna om
att detta är ett språk reserverat för ungdomar, och bara lämpligt i vissa situationer:
»lärarna talar normalt». Flickorna anser att pojkar oftare använder slangord,
och att de ibland pratar på ett sådant sätt att flickorna inte riktigt förstår vad
de säger. Vissa av orden används inte aktivt av alla. Flickorna vet vad ordet
guzz betyder men menar att det är ett ord som framförallt används av pojkar. Vi
noterade även en skillnad mellan de båda bostadsområdena när det gäller kunskap
om och användandet av slangord. Barnen från Lövgärdet tycks känna till
och använda betydligt fler slangord än vad barnen från Angereds centrum gör.
Kunskap om namnens betydelse
Bent Jørgensen (2002) redovisar resultatet av en studie över köpenhamnska
ungdomars namnkunnande. Han har genom frågeformulär bl.a. undersökt ungdomars
namnkunnande i närmiljön och vilken funktion namnkategorier har för
dem när det gäller att orientera sig i omgivningen. Jørgensens pilotstudie visar
att tematiska namnkategorier inte ökar förståelsen av innebörden i gatunamnen
för de danska ungdomarna.
De informanter som går i Rävebergsskolan bor i Lövgärdet. Gatunamnen i
detta område tillhör namnkategorin »kryddor». I området möter bl.a. namnen
Paprikagatan, Fänkålsgatan, Körvelgatan, Kaprisgatan, Mejramgatan, Rosmaringatan,
Kryddnejlikegatan, Vaniljgatan och Kryddpeppargatan. Även gatunamn
vilkas förled innehåller de mer allmänna orden krydda och kryddväxt
finns i området, exempel på detta är Kryddvägen och Kryddväxtgatan. Meddelarna
är, till skillnad från de danska ungdomarna i Jørgensens studie, väl medvetna
om att de flesta gatunamnen i Lövgärdet ingår i ett namnsystem innehållande
namn på kryddor. De kände även väl till de flesta av dessa kryddor, endast
vid gatunamnet Körvelgatan, där Rävebergsskolan ligger, uppvisade informanterna
viss tveksamhet. De förstod av sammanhanget att körvel borde
vara en krydda, men kände sig osäkra på hur denna krydda såg ut eller smakade.
Detta namn var även lite svårt att uttala för flera av meddelarna. Meddelarna
var så införstådda i den namnkategori de flesta av områdets gatunamn tillhör
att de, när de talade om kamrater på den närliggande Trädgårdsgärdesskolan,
reagerade med förvåning på gatunamnet Trädgårdsgärdet: »men det är ju
ingen krydda!». De reagerade även på att gatunamnet Svarte Filips gata, som
fått sitt namn efter den legendariske fotbollsspelaren John Filip Johansson, föll
utanför mönstret. Sannolikt är det så att namnkategorin i sig här ger barnen referensramar
att förstå gatunamnen i närmiljön. Kanske är det till och med extra
viktigt för dessa barn som ibland talar ett annat språk än svenska i hemmet att
få referensramar som ökar förståelsen för de ord som ingår i namnen. Resultaten
stämmer överens med Carina Johanssons (2009 s. 74) stadsdelsundersökningar
i Stockholm.
Barnen är, åtminstone ibland, medvetna om att namnen har ett onomastiskt
innehåll. En flicka etymologiserade namnet Angered och förklarade för oss att