NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Namn och språk i multietnisk miljö 163
ingår) har drygt 67 % av invånarna utländsk bakgrund (informationen hämtad
från Göteborgs stads hemsida).
Angereds centrum invigdes 1978. Där finns ett flertal affärer, närsjukhus, ett
gymnasium och kulturskolan Blå Stället, där vår inledande kontakt med barnen
togs och flera intervjuer genomfördes. Andra intervjuer genomfördes på Rävebergsskolan,
som ligger i stadsdelen Lövgärdet några kilometer norr om Angereds
centrum. Två barn intervjuades i Gunnaredsskolan som ligger i Angereds
centrum. Dessa båda bostadsområden och skolor skiljer sig en del åt beträffande
bebyggelse och social struktur, exempelvis domineras Lövgärdet av
flerbostadshus, medan bebyggelsen i Angereds centrum har större andel småhus.
Enligt uppgift från skolpersonal får dessa strukturella skillnader mellan de
båda områdena även konsekvenser för barnens språk. Detta har fått som följd
att vissa föräldrar söker sig från de norra områdena till skolor i närheten av
Angereds centrum, eftersom de upplever att barnen talar »bättre» svenska där.
Barnens språk
Det finns många benämningar på det gruppspråk som talas av ungdomar –
både av andra generationens invandrare och av etniska svenskar – i förorterna.
Exempel på dessa är rinkebysvenska, miljonsvenska, blattesvenska,
förortssvenska och shobresvenska. Neutrala definitioner som används av
språkvetare är multietniskt ungdomsspråk, förortsslang eller svenska på
mångspråkig grund. För diskussion om olika benämningar se Bijvoet &
Fraurud 2006.
Multietniskt ungdomsspråk brukar kännetecknas av prosodiska, grammatiska
och lexikala avvikelser (se Kotsinas 2001). Vissa talare har endast något
av dessa språkdrag, andra har alla i sitt språk. Det är viktigt att betona att det i
de flesta fall inte rör sig om någon speciell brytning som går att härleda till ett
bestämt språk. Barnen i vårt material låter ganska lika vare sig de har föräldrar
som är enspråkiga i svenska eller föräldrar med annat förstaspråk än svenska.
Barnens språk innehåller naturligtvis även språkdrag som är typiska för den
varietet som talas i Göteborg med omnejd (se Andersson 1994, 2000 och DAG,
acc.-nummer 1587). Exempel på språkdrag som är vanliga i Göteborg är ett öppet
uttal av långt ö, u-haltigt uttal av kort ö, öppet uttal av långt ä, ett å-haltigt
uttal av långt a och ett bakre uttal av sje-ljudet. Alla dessa språkdrag är emellertid
inte isolerade till göteborgskan utan vissa av dem bör kanske snarast betraktas
som ungdomsdrag eller i vissa fall en pågående förändring i svenskans
vokalsystem. De nämnda dragen finns i olika utsträckning hos samtliga informanter.
De flesta av våra informanter uppvisar stor språklig medvetenhet. Flera av
dem kan växla mellan vad en informant kallar angeredska och en mer standardspråklig
varietet. »Vi brukar prata kaxigt med våra kompisar» säger en informant
och ger exempel på hur detta låter. Enligt informanterna använder alla
slang: »Vi stora pratar så: Oj, du har en guzz. De små frågar vad betyder en