NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

162 Maria Löfdahl
Två av de inspelade barnen kommer från enspråkigt svenska familjer. De övriga
barnen har minst en förälder från ett annat land, och det råder stor variation
i vilka språk som talas hemma. Förutom svenska förekommer bosniska,
spanska, kurdiska, arabiska och kinesiska. Samtliga informanter upplever
svenska som sitt starkaste språk, även om några av dem enbart talar ett annat
språk hemma.
Sex av intervjuerna genomfördes våren 2008 på kulturskolan Blå Stället.
Barnen intervjuades enskilt och en fritidsledare som inte deltog i samtalet närvarade
för att barnen skulle känna sig tryggare. Inför samtalet hade barnen fått
engångskameror för att ta foton av personer och platser som betydde mycket
för dem. Dessa foton låg till grund för samtalet under intervjun. Våren 2009 genomfördes
ytterligare intervjuer i Gunnaredsskolan och Rävebergsskolan. Två
av de barn som intervjuats våren 2008 intervjuades igen och materialet kompletterades
med intervjuer med ytterligare fyra barn. I dessa senare intervjuer
samtalade barnen parvis. Denna metod valde vi bl.a. för att kunna studera barnens
språk i en situation som ligger så nära en autentisk kamratsituation som
möjligt.
För att få material till en analys av både barnens språk och namnförråd samt
barnens tankar kring det egna språket och namnförrådet prövade vi olika metoder.
För att undersöka barnens namnkunnande och höra hur de behandlar
namnen i sin närmiljö fördes samtal om var skolan och andra för barnen väsentliga
platser ligger, var barnen själva och deras kamrater bor och var de brukar
leka på sin fritid. Under denna del av samtalet använde vi oss av kartor. För att
studera vilka fjärrnamn barnen kände till och använde fördes samtalet över på
vad barnen gjorde, när de åkte in till Göteborg. Samtalet kom att handla om
vilka platser i centrala Göteborg barnen kände till och vilka namn de använde
på dessa platser.
För att vi skulle kunna studera likheter och skillnader mellan hur barnen
uttalar ortnamn jämfört med ord i det övriga ordförrådet fick barnen beskriva
innehållet i olika bilder. Vi hade också med oss två ordlösa tecknade serier
och barnen fick turas om att berätta innehållet i dessa serier för varandra.
Denna metod användes för att få fram längre monologer som tjänar som
underlag för analys av exempelvis ordföljd och diverse grammatiska fenomen.
Stadsdelen Angered
Angered var fram till 1967 en egen kommun men är nu en stadsdel i Göteborgs
kommun, nordost om centrala Göteborg. Stadsdelen består av ett antal bostadsområden
uppbyggda under åren för det s.k. miljonprogrammet (1965–74). Området
planerades för över 100 000 invånare men expansionen avstannade och
bostadsområdena blev isolerade stadsöar i den omgivande landsbygden. Idag
har området ca 40 000 invånare. Området kännetecknas av språklig och kulturell
variation och mångfald. I stadsdelsnämndsområdet Gunnared (där Angered