NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

Namn och språk i multietnisk miljö 161
Namn och språk i multietnisk miljö
En studie av barns namn- och språkbruk i den mångkulturella
stadsdelen Angered
Av Maria Löfdahl
Följande framställning bygger till stora delar på Lena Wenners och min artikel
Angered – en stadsdel och ett språk i förändring (Löfdahl & Wenner 2010).
Ett flertal undersökningar har gjorts av den varietet som utvecklats bland
ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer (Kotsinas 1994, Fraurud & Bijvoet
2004, Ekberg 2006). Relativt få undersökningar behandlar emellertid yngre
barns språk. För att få en inblick i såväl barnens språkbruk som namnbruk har
Lena Wenner och jag undersökt språket hos barn i stadsdelen Angered i Göteborgs
kommun. I denna framställning kommer fokus att ligga på barnens bruk
av och kännedom om såväl officiella som inofficiella ortnamn.
Vi har velat undersöka barnens aktiva och passiva namnförråd, eftersom vi
betraktar våra informanters namnkunnande och språkliga behandling av ortnamn
som ett av flera olika mått på hur förankrade de är i såväl sin närmiljö
som i centrala Göteborg. Vi anser även att barnens språkliga hantering av officiella
ortnamn och det sätt på vilket de bildar egna, inofficiella namn kan betraktas
som en ingång i deras språk i övrigt och belysa hur barnens språkbruk
ser ut i relation till språkbruket hos barn i enspråkigt svenska miljöer. I studien
har vi undersökt barnens kunskap om de officiella ortnamnens betydelse och
vilka ortnamn i när- respektive fjärrmiljön de känner till och använder. Vi har
även undersökt om de använder egna, inofficiella namn och vilka platser som
i så fall namngivits. Vidare har vi genom akustisk analys undersökt om det föreligger
uttalsmässiga skillnader mellan ortnamn och språket i övrigt för att se
om ortnamnen intar en uttalsmässig särställning i barnens språk. Eftersom undersökningen
är baserad på ett relativt litet material är detta arbete att betrakta
som en pilotstudie, vars syfte i lika hög grad är att väcka frågeställningar inför
fortsatt forskning som att ge några svar. Genom detta arbete vill vi även ställa
frågan om den kombination av metoder vi här prövar är fruktbara vid analys av
hur barnen språkligt hanterar ortnamn.
Metod för inspelning och analys
Sex flickor och fyra pojkar i åldrarna 8–12 år har intervjuats. Alla är födda i
Sverige utom en flicka som kom till Sverige från Bosnien som mycket liten.