04.04.2013 Views

NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

NORNA-RAPPORTER 88 Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nokre personlege tilnamn i Sverresoga 145<br />

Nokre personlege tilnamn i Sverresoga<br />

Av Gudlaug Nedrelid<br />

1. Innleiing<br />

Termen tilnamn blir brukt på ulike måtar i ulike fagmiljø i Norden (jf. Brylla<br />

1999 s. 71 f., Nedrelid 1999 s. 96 f.). Kategorien er og blir flytande, eg viser til<br />

Nedrelid 2009b<br />

og tilvisingar der. Her brukar eg termen tilnamn i vid meining,<br />

om eit tillegg til førenamnet som har vorte brukt til å identifisera eller karakterisera<br />

ein person (jf. Hødnebø 1974 og Pettersen 1981 s. 73 ).<br />

Tilnamnsmaterialet i Sverresoga er stort og uvanleg variert, og mange har interessert<br />

seg for det opp gjennom tidene. P. A. Munch (1857) diskuterte nokre<br />

av tilnamni i Det norske Folks Historie. Han blei imøtegådd på somme punkt<br />

av Gustav Storm (1<strong>88</strong>4). Evald Lidén (1910) har med nokre av tilnamni or<br />

Sverresoga i sin artikkel om eldre nordiske tilnamn. Halvdan Koht har namneregister,<br />

med person- og stadnamn samla, i omsetjingi (Sverresoga 1967 s.<br />

226–249). 1 Gustav Indrebø har gode namneregister med kommentarar i tekstutgåva<br />

frå 1921 (fotografisk opptrykk i 1981 s. 197–215). Han har delt inn i<br />

personnamn (med undergruppa tilnamn), stadnamn, folkenamn (dvs. innbyggjarnemningar)<br />

og andre namn (litteratur, skip og våpen, kyrkjor og messor).<br />

Elles er dei fleste tilnamni nemnde og tolka, på ulike vis, i større oversyn<br />

over namn i mellomalderen som Rygh 1871, Finnur Jonsson 1907 og E. H.<br />

Lind (Bin. 1920–21). Mange av Linds tolkingar er vidareførde i noteapparatet<br />

i Þorleifur Hauksons utgåve frå 2007, 2 men i andre tilfelle går han attende til<br />

Finnur Jónssons tolkingar frå 1907. 3 Til dømes skriv Lind «bringbärsbuske»<br />

om tilnamnet Bringr (Lind Bin. sp. 43), medan Þorleifur har «bringubreiðr» etter<br />

Finnur Jónson (ÞH s. 180). Om tilnamnet Loki skriv Lind (a.a.) «Nyn. loke<br />

‘näve, labb’? Äller nyn. lok, lokje ‘tung ock senfärdig person’?» (Lind Bin. sp.<br />

247), medan Þorleifur ogso nemner varianten lokkr og forklarar namnet som<br />

«kenndur við guðinn Loka eða við hárprýði sína» (ÞH s. 230 ). I desse tolkingane<br />

støder han seg på Finnur Jónsson (1907 s. 197, 260 og 300). Gudenamn er<br />

ikkje ei umogeleg tolking, me finn ogso ein Auðun Býleistr i soga. Den mytologiske<br />

Býleistr var bror åt Loke. Þorleifur Hauksson fylgjer Lind i fleirtalet av<br />

tilfelli, men han har ogso nye og sjølvstendige tolkingar av somme namn. Kyrpinga-Ormr<br />

har Lind som «avledn. av (...) korpr» (sp. 231), medan Þorleifur<br />

1 Fyrste utgåva kom i 1913. Her er det vist til femte utgåva frå 1967. «Dei fleste av Kohts merknader,<br />

som for stod i fotnotar, er no innarbeidde i namnelista» (Koht 1967 s.7).<br />

2 Heretter forkorta ÞH. Sidetilvisingar er til denne utgåva.<br />

3 Forkorta FJ.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!